Sveriges elproduktion är bättre än någonsin

[harka]

Utveckla - vad menar du med för dåligt utbyggd?

Hur tänker du dig att man ska finna lönsamhet i den typen av produktion, om kontentan av överetablering är att priset går mot noll så fort det blåser?

Antal timmar/år med minuspriser ökar sist jag hörde...

...Hur tänker du dig att man ska finna lönsamhet i den typen av produktion...

tjaa, om vi tittar på vindkraftproduktionen i SE4 så bör det i dagsläget finnas förutsättningar att bygga vindkraft med lönsamhet

som en fallstudie kan vi titta på prisbilden de senaste 12 kalendermånaderna:

– låt oss för enkelhetens skull för stunden glömma att mycket av elproduktionen säljs med PPAer, och undvika spekulera om den framtida prisutvecklingen, och i stället anta att all vindkraftsproduktion säljs på Nordpool till det pris som rådde för dessa 8760 timmar

– för dessa tolv månader var genomsnittspriset i SE4 60 öre/kWh

– titta sedan på elproduktionen från vindkraft i SE4 för var och en av timmarna och räkna ut intäkten med aktuellt Nordpoolpris

– elproduktionen från vindkraften i SE4 (5.6 TWh) skulle ha betingat intäkter på 2.4 miljarder SEK, eller i snitt en ersättning på 43 öre/kWh

man kan rimligen också anta att ny landbaserad vindkraft skulle producera bättre än den installerade basen i SE4, där ungefär hälften av produktionen kommer från vindkraftverk driftsatta 2013 eller ännu tidigare – ett nytt verk idag har typiskt en navhöjd över mark som är ungefär 20 meter högre än för 12-15 år sedan (och får därmed kraftigare och jämnare vindar)

man brukar räkna med att nybyggd landbaserad vindkraft kostar 30-40 öre/kWh, så ny landbaserad vindkraft skulle ha varit lönsam – utan några subventioner – och bidra med ett reducerat elpris till konsument

det finns mig veterligen ingen annan elproduktion som kan byggas till en lägre kostnad än landbaserad vindkraft – så ingen annan ny, tillkommande och osubventionerad kraftproduktion skulle ha gått med vinst om vi bara betraktar de senaste tolv månaderna

...om kontentan av överetablering är att priset går mot noll så fort det blåser?...

det är många som brukar säga så, men vi är inte där idag – priset går ner när det blåser ordentligt, men det sker sällan och det är ännu mer sällan elpriset blir riktigt lågt/negativt, samtidigt ökar produktionen och ger därför ändå en god intäkt för vindkraftsägaren; då är det ett större problem när det blåser för lite

tittar vi på SE4-fallet ovan och plottar varje dygn* med en punkt, där x-axeln är dygnens vindkraftseffekt och y-axeln Nordpoolpriset för samma dygn så framkommer denna bild:

*[för läsbarhetens skull, en graf med 8760 punkter blir grötig och svårtydd, men med snarlikt resultat och slutsats]

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

den inhemska elproduktionen i SE4 består i runda slängar till två tredjedelar utav vindkraft, och visst finns det en viss koppling mellan ökad vind och lägre elpris, men prisbilden (intäktssidan) är mer komplex än så

i grafen har jag också indikerat en uppdelning av de 365 dygnen i fyra grupper efter medeleffekt – mindre än hälften av dygnen (171 stycken) har en medeleffekt under 500 MW, och skulle då gett vindkraftsägarna 4.8 MSEK om dygnet i intäkter

ungefär lika många dygn var medeleffekten mellan 500-1500 MW, och dagskassan skulle fyllts på med 8.9-9.1 MSEK om dygnet

i 16 dygn fick man hålla i hatten då medeleffekten översteg 1500 MW, samtidigt som den dagliga intäkten sjönk till 7.3 MSEK (inte ens nära noll, även om ett av dygnen hade ett negativt elpris...)

så, ja – det bör finnas ekonomiskt sunda skäl till att bygga mer vindkraft i SE4 (och i SE3 där prisbilden är snarlik SE4)

däremot är det sämre ställt i SE2 som stundtals har väl mycket vatten- och vindkraftproduktion som inte alltid låter sig absorberas av exportledningar söderöver eller av nya elkrävande industrier – men det är en otakt i produktion/konsumtion som lär jämnas ut över åren, vindkraftverken ska ändå producera sin el i 30 år eller så (det finns cirka ett dussin i SE4 som redan fyllt eller fyller 30 år i år)

 

[Matox]

Fler vindkraftverk i SE4 = överskott när det blåser, underskott när det är vindstilla.

Ökad vindkraft produktion = ökad export

Hur kan vindkraftverk vara lösningen för industrin när vi ändå bara exportera den?

Så här har det varit dom senaste 10åren, men vem vet... Något nytt kanske är på gång.

 

[Snikholt]

...Hur tänker du dig att man ska finna lönsamhet i den typen av produktion...

tjaa, om vi tittar på vindkraftproduktionen i SE4 så bör det i dagsläget finnas förutsättningar att bygga vindkraft med lönsamhet

som en fallstudie kan vi titta på prisbilden de senaste 12 kalendermånaderna:

– låt oss för enkelhetens skull för stunden glömma att mycket av elproduktionen säljs med PPAer, och undvika spekulera om den framtida prisutvecklingen, och i stället anta att all vindkraftsproduktion säljs på Nordpool till det pris som rådde för dessa 8760 timmar

– för dessa tolv månader var genomsnittspriset i SE4 60 öre/kWh

– titta sedan på elproduktionen från vindkraft i SE4 för var och en av timmarna och räkna ut intäkten med aktuellt Nordpoolpris

– elproduktionen från vindkraften i SE4 (5.6 TWh) skulle ha betingat intäkter på 2.4 miljarder SEK, eller i snitt en ersättning på 43 öre/kWh

man kan rimligen också anta att ny landbaserad vindkraft skulle producera bättre än den installerade basen i SE4, där ungefär hälften av produktionen kommer från vindkraftverk driftsatta 2013 eller ännu tidigare – ett nytt verk idag har typiskt en navhöjd över mark som är ungefär 20 meter högre än för 12-15 år sedan (och får därmed kraftigare och jämnare vindar)

man brukar räkna med att nybyggd landbaserad vindkraft kostar 30-40 öre/kWh, så ny landbaserad vindkraft skulle ha varit lönsam – utan några subventioner – och bidra med ett reducerat elpris till konsument

det finns mig veterligen ingen annan elproduktion som kan byggas till en lägre kostnad än landbaserad vindkraft – så ingen annan ny, tillkommande och osubventionerad kraftproduktion skulle ha gått med vinst om vi bara betraktar de senaste tolv månaderna

...om kontentan av överetablering är att priset går mot noll så fort det blåser?...

det är många som brukar säga så, men vi är inte där idag – priset går ner när det blåser ordentligt, men det sker sällan och det är ännu mer sällan elpriset blir riktigt lågt/negativt, samtidigt ökar produktionen och ger därför ändå en god intäkt för vindkraftsägaren; då är det ett större problem när det blåser för lite

tittar vi på SE4-fallet ovan och plottar varje dygn* med en punkt, där x-axeln är dygnens vindkraftseffekt och y-axeln Nordpoolpriset för samma dygn så framkommer denna bild:

*[för läsbarhetens skull, en graf med 8760 punkter blir grötig och svårtydd, men med snarlikt resultat och slutsats]

[bild]

den inhemska elproduktionen i SE4 består i runda slängar till två tredjedelar utav vindkraft, och visst finns det en viss koppling mellan ökad vind och lägre elpris, men prisbilden (intäktssidan) är mer komplex än så

i grafen har jag också indikerat en uppdelning av de 365 dygnen i fyra grupper efter medeleffekt – mindre än hälften av dygnen (171 stycken) har en medeleffekt under 500 MW, och skulle då gett vindkraftsägarna 4.8 MSEK om dygnet i intäkter

ungefär lika många dygn var medeleffekten mellan 500-1500 MW, och dagskassan skulle fyllts på med 8.9-9.1 MSEK om dygnet

i 16 dygn fick man hålla i hatten då medeleffekten översteg 1500 MW, samtidigt som den dagliga intäkten sjönk till 7.3 MSEK (inte ens nära noll, även om ett av dygnen hade ett negativt elpris...)

så, ja – det bör finnas ekonomiskt sunda skäl till att bygga mer vindkraft i SE4 (och i SE3 där prisbilden är snarlik SE4)

däremot är det sämre ställt i SE2 som stundtals har väl mycket vatten- och vindkraftproduktion som inte alltid låter sig absorberas av exportledningar söderöver eller av nya elkrävande industrier – men det är en otakt i produktion/konsumtion som lär jämnas ut över åren, vindkraftverken ska ändå producera sin el i 30 år eller så (det finns cirka ett dussin i SE4 som redan fyllt eller fyller 30 år i år)

Fast det du anför blir ju som att ge rådet till en knarkare att knarka mera, istället för att lägga in sig på rehab.

Härinne påstås det förövrigt att ny kärnkraft inte skulle sänka priserna i SE3-4 nämnvärt pga import/export. Så varför skulle mer vindkraft göra det?

Nä elproduktionsmarknaden behöver läggas in på rehab, bildligt talat.

Staten/stater behöver gå in som garant under reseten. Marknaden löser det inte själv. Min åsikt.

 

[STB]

Vad är skillnaden på den och andra konkurser, det är så det fungerar, då är det alla företag som ska bort alltså?

Felet med vindkraftens förluster är att vi med lagen om kvotplikt tvingat fram olönsamma företag och nu får betala igen. Alltså politiskt skapade förluster och konkurser.

Det jag egentligen hävdar är att vi som samhälle betraktat skulle haft ett bättre välstånd om vi låtit bli att avveckla 6 reaktorer och låtit bli att betala för att ersätta dem med vindkraft. Givetvis hade det, för norra Europa, gjort ännu större skillnad om Tyskland inte gjort samma misstag som vi.

 

[STB]

...Hur tänker du dig att man ska finna lönsamhet i den typen av produktion...

tjaa, om vi tittar på vindkraftproduktionen i SE4 så bör det i dagsläget finnas förutsättningar att bygga vindkraft med lönsamhet

som en fallstudie kan vi titta på prisbilden de senaste 12 kalendermånaderna:

– låt oss för enkelhetens skull för stunden glömma att mycket av elproduktionen säljs med PPAer, och undvika spekulera om den framtida prisutvecklingen, och i stället anta att all vindkraftsproduktion säljs på Nordpool till det pris som rådde för dessa 8760 timmar

– för dessa tolv månader var genomsnittspriset i SE4 60 öre/kWh

– titta sedan på elproduktionen från vindkraft i SE4 för var och en av timmarna och räkna ut intäkten med aktuellt Nordpoolpris

– elproduktionen från vindkraften i SE4 (5.6 TWh) skulle ha betingat intäkter på 2.4 miljarder SEK, eller i snitt en ersättning på 43 öre/kWh

man kan rimligen också anta att ny landbaserad vindkraft skulle producera bättre än den installerade basen i SE4, där ungefär hälften av produktionen kommer från vindkraftverk driftsatta 2013 eller ännu tidigare – ett nytt verk idag har typiskt en navhöjd över mark som är ungefär 20 meter högre än för 12-15 år sedan (och får därmed kraftigare och jämnare vindar)

man brukar räkna med att nybyggd landbaserad vindkraft kostar 30-40 öre/kWh, så ny landbaserad vindkraft skulle ha varit lönsam – utan några subventioner – och bidra med ett reducerat elpris till konsument

det finns mig veterligen ingen annan elproduktion som kan byggas till en lägre kostnad än landbaserad vindkraft – så ingen annan ny, tillkommande och osubventionerad kraftproduktion skulle ha gått med vinst om vi bara betraktar de senaste tolv månaderna

...om kontentan av överetablering är att priset går mot noll så fort det blåser?...

det är många som brukar säga så, men vi är inte där idag – priset går ner när det blåser ordentligt, men det sker sällan och det är ännu mer sällan elpriset blir riktigt lågt/negativt, samtidigt ökar produktionen och ger därför ändå en god intäkt för vindkraftsägaren; då är det ett större problem när det blåser för lite

tittar vi på SE4-fallet ovan och plottar varje dygn* med en punkt, där x-axeln är dygnens vindkraftseffekt och y-axeln Nordpoolpriset för samma dygn så framkommer denna bild:

*[för läsbarhetens skull, en graf med 8760 punkter blir grötig och svårtydd, men med snarlikt resultat och slutsats]

[bild]

den inhemska elproduktionen i SE4 består i runda slängar till två tredjedelar utav vindkraft, och visst finns det en viss koppling mellan ökad vind och lägre elpris, men prisbilden (intäktssidan) är mer komplex än så

i grafen har jag också indikerat en uppdelning av de 365 dygnen i fyra grupper efter medeleffekt – mindre än hälften av dygnen (171 stycken) har en medeleffekt under 500 MW, och skulle då gett vindkraftsägarna 4.8 MSEK om dygnet i intäkter

ungefär lika många dygn var medeleffekten mellan 500-1500 MW, och dagskassan skulle fyllts på med 8.9-9.1 MSEK om dygnet

i 16 dygn fick man hålla i hatten då medeleffekten översteg 1500 MW, samtidigt som den dagliga intäkten sjönk till 7.3 MSEK (inte ens nära noll, även om ett av dygnen hade ett negativt elpris...)

så, ja – det bör finnas ekonomiskt sunda skäl till att bygga mer vindkraft i SE4 (och i SE3 där prisbilden är snarlik SE4)

däremot är det sämre ställt i SE2 som stundtals har väl mycket vatten- och vindkraftproduktion som inte alltid låter sig absorberas av exportledningar söderöver eller av nya elkrävande industrier – men det är en otakt i produktion/konsumtion som lär jämnas ut över åren, vindkraftverken ska ändå producera sin el i 30 år eller så (det finns cirka ett dussin i SE4 som redan fyllt eller fyller 30 år i år)

Ja, ditt resonemang stämmer ganska väl med "facit": https://kvartal.se/artiklar/pengarna-borta-med-vinden/

Det finns alltså möjlighet till vinster i södra Sverige även om det bara är en liten andel av företagen som faktiskt lyckas med det i praktiken.

När du ändå har statistiken framme i excel, har du lust att på samma sätt räkna på inkomsterna från en ny reaktor i SE4? Säg för enkelhets skull revision hela juni och juli.

 

[karlmb]

Den exakta konfigurationen har jag absolut ingen uppfattning om, men jag håller med om att mixen är viktig, men till detta kommer även att konsumtionen kommer bli mer dynamisk, batterier verkar ta stora steg framåt och bli ett vanligt inslag. Näst efter att elen finns när vi behöver det kommer bara priset, den mix som ger tillräckligt med el till lägsta pris måste väljas, allt annat tar bort vår konkurrenskraft.

Förutsätter att alla är överens om att fossilt inte är med i diskussionen öht.

Ifall timpris blir tvingande så ser jag framför mig att typ 96% kommer att styra ner sin förbrukning vid höga priser. Mer eller mindre perfekt förstås.
Men det är de med medelspot som står för samtliga efterfrågepeakar då de inte bryr sig idag.

 

[Daniel 109]

Det blir nog inte tvingande. Men jag gissar att folk ändå går över till det på sikt. Varför skulle man vilka ha ett dyrare alternativ?

 

[Nötegårdsgubben]

Av samma skäl som man binder sina lån eller tecknar försäkringar för småsaker: för att man är mer rädd för oförutsägbarhet och variation än man ser ett värde i potentiellt lägsta möjliga kostnad.

 

[djac]

Av samma skäl som man binder sina lån eller tecknar försäkringar för småsaker: för att man är mer rädd för oförutsägbarhet och variation än man ser ett värde i potentiellt lägsta möjliga kostnad.

Gissar att det krävs en kombination av kunskap och möjligheter, iom att priserna kommuniceras väl i förväg så går det ju att parera topparna, om man har kunskap och möjlighet att styra de större förbrukarna, saknar man en av dessa saker så är väl vanligt rörligt pris att föredra.

Nu blir detta ju alltmer standard i tex värmepumpar och den utvecklingen tror jag håller i sig, kanske inget man behöver fundera över snart.

 

[Snikholt]

Ifall timpris blir tvingande så ser jag framför mig att typ 96% kommer att styra ner sin förbrukning vid höga priser. Mer eller mindre perfekt förstås.
Men det är de med medelspot som står för samtliga efterfrågepeakar då de inte bryr sig idag.

Så vi privatpersoner ska ta en för laget?
Industri lär ju knappast gå över till timspot.

 

[Daniel 109]

Av samma skäl som man binder sina lån eller tecknar försäkringar för småsaker: för att man är mer rädd för oförutsägbarhet och variation än man ser ett värde i potentiellt lägsta möjliga kostnad.

Rörligt ger ju snarare större än mindre risk.

 

[Nötegårdsgubben]

Det står dig fritt att tycka, men det jämnar ut priset oavsett när under mätperioden konsumtionen sker.

 

[Snikholt]

Gissar att det krävs en kombination av kunskap och möjligheter, iom att priserna kommuniceras väl i förväg så går det ju att parera topparna, om man har kunskap och möjlighet att styra de större förbrukarna, saknar man en av dessa saker så är väl vanligt rörligt pris att föredra.

Nu blir detta ju alltmer standard i tex värmepumpar och den utvecklingen tror jag håller i sig, kanske inget man behöver fundera över snart.

Nej och vad händer då? Om alla gör det och algoritmerna jobbar mot samma mål?

Några (ganska många) måste skita i det för att andra ska tjäna på det.

 

[djac]

Nej och vad händer då? Om alla gör det och algoritmerna jobbar mot samma mål?

Några (ganska många) måste skita i det för att andra ska tjäna på det.

Det behöver man nog inte vara rädd för, tvärtom så kommer det bara jämna ut förbrukningen, bättre för näten och bättre producenter och konsumenter. Tillräckligt mycket konsumtion som man inte vill styra kommer kvarstå, den blir möjligtvis lite billigare, bara vinnare på att vara smartare, som i livet i stort.

Med de nya effektavgifterna så blir det ju dessutom bingo för bolagen, förvisso släpper de elen billigt men när då kunden använder erbjudandet, laddar bil etc, så får man betala det längre ner på räkningen istället.

 

[Snikholt]

Det behöver man nog inte vara rädd för, tvärtom så kommer det bara jämna ut förbrukningen, bättre för näten och bättre producenter och konsumenter. Tillräckligt mycket konsumtion som man inte vill styra kommer kvarstå, den blir möjligtvis lite billigare, bara vinnare på att vara smartare, som i livet i stort.

Med de nya effektavgifterna så blir det ju dessutom bingo för bolagen, förvisso släpper de elen billigt men när då kunden använder erbjudandet, laddar bil etc, så får man betala det längre ner på räkningen istället.

Låter ganska naivt i mina öron.