S
B bjorn.abelsson skrev:
För att den svenska elproduktionen ska bli avgörande för elpriserna i Sverige måste vi producera så mycket el att vi hela tiden har mer el än vad vi kan exportera. Exportkapaciteten bestäms av importländernas betalningsvilja och den tekniska kapaciteten i exportkablarna. Med en så hög elproduktion kommer vi att få låga elpriser och ofta minuspriser. Frågan är dock vem som vill bygga ut ny elproduktion om de svenska elpriserna är låga och vi inte kan exportera all den el vi inte behöver själva. Är det bättre med höga skatter (för att finansiera utbyggnaden av ny elproduktion) och låga elpriser än med lägre skatter men högre elpriser?
Det kan man fråga sig… jag vet faktiskt inte. Men jag lutar åt högre skatt så länge det är bas - och reglerkraft som subventioneras.
Bör rimligen öka vårat oberoende av omvärlden på köpet. Ligger helt rätt i dessa tider.
 
Mikael_L
harka harka skrev:
fortsättningen på grafen för frekvensavvikelsen bör se ut så här:

[bild]

alltså summerat över 3-minutersperioder där frekvensen avvikit mer än 0.1 Hz från den nominella (utanför det gröna området i SvKs kontrollrumsgraf)

ingen treminutersperiod har varit inne på det röda området (avvikelse större än 0.5 Hz)

under 20-talet har inget år varit över 10000 minuter – genomsnittet ligger på 7600 minuter (1,45% av tiden)

sen talar frekvensstabiliteten bara om TSOernas leveransprecision – inte hur väl eller illa enskilda delar av nätet presterar
Visar den där grafen samma som den graf som MaxHugo (edit: fel, det var någon annan ) visade upp häromdagen?
Dvs en fortsättning.

Tog du data från fingrids sida? Vad körde du det i sen?
Excel, eller något annat?

Är det svårt att göra hela perioden från typ 2000-2004 någonstans, fram till idag i en och samma graf.
Jag tänkte att det blir mer översiktligt hur det har förändrats de senaste 20 åren.
 
Redigerat:
Mikael_L
GK100 GK100 skrev:
Det är enormt smickrade närmast överord du får till där. Jag ska tänka på om jag vill ge mig in lite mer på allvar med något svar i denna din så svajiga tråd.
Men det var ärliga överord.
På detta forumet tror jag inte att det finns någon som kan det rent tekniska i dessa stora system bättre (det finns säkert gurus "där ute" som är fenomenala, som du kanske känner via ditt arbete, men dom hittar vi nog inte här på BH.
Sen är jag förstås inte säker på om du kan det (tillräckligt), men om dig tror jag att du inte glappar med käften bara för att få fram ljud, utan jag tror att du skriver först när du vet att du har koll.
Dvs en fråga om att kunna lita på informationen.

GK100 GK100 skrev:
Som synes har det redan droppat in lite inlägg på temat,
Ja, och jag själv lyckas inte sortera ut detta helt.
När någon pratar om fasvridning och onyttig effekt, så vet jag precis vad som menas, ungefär som i tråden där jag presenterade mätningar på några lysrörsarmaturer.
Men jag passar mig noga för att tro att det är exakt samma sak bara i jättestor skala, när man pratar om reaktiv effekt i stamnätet, eller brist på sådan osv.
Det känns verkligen inte intuitivt på minsta sätt för mig.

GK100 GK100 skrev:
Jag övertänker några av den äldre nusvenskans begrepp dvs "orka" eller det mer klassiska "Margareta och skinkan" så får vi se om jag försöker lägga in något kanske en egen tråd.
Ja en egen tråd skulle nog vara bättre i så fall.
Men sen ska du inte missuppfatta mig, jag har alltså inte bett om en förklaring, utan jag konstaterade bara att det är endast en förklaring i detta forum från dig som jag skulle kunna tänka mig att lita på.
Men jag fattar ju väldigt lätt att du också har ett liv att leva utanför forumet, så jag är helt nöjd även utan denna utläggning.

GK100 GK100 skrev:
Kul att du nu också fått epitetet i stil med politisk aktivist i tråden. :)
Ja lite ideologiskt låst blir jag kanske, men framförallt verkar vara.
De flesta felaktigheter att bekämpa kommer ju från ett håll, och då verkar den som kämpar emot detta vara från det andra hållet.
Det känns som att Newtons lagar gäller även här i det sociologiska området :D .
 
  • Gilla
djac och 3 till
  • Laddar…
Mikael_L Mikael_L skrev:
Visar den där grafen samma som den graf som MaxHugo visade upp häromdagen?
Dvs en fortsättning.

Tog du data från fingrids sida? Vad körde du det i sen?
Excel, eller något annat?

Är det svårt att göra hela perioden från typ 2000-2004 någonstans, fram till idag i en och samma graf.
jo, min graf blev nog en fortsättning på den äldre grafen, det förefaller så – men jag vet inte på vilka data och databearbetning som den tidigare grafen baserar sig på

japp, mitt data kommer från Fingrids sida, dock fanns inte data innan 2014 tillgängligt för nedladdning

så, ja det tycks svårt att göra en sammanhållen graf från 2000 och framåt

bearbetning/analys gjordes i Excel – uppstyckat i femårsperioder landar man under dess begränsning på 1 miljon rader
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
harka harka skrev:
[bild]
Ja, men det där var ju intressant.

Vad blir slutsatsen här då? Desto mer vindkraft desto stabilare nätfrekvens kanske. Det är iaf konsistent med mätdata.

Och med fler batterilager kan man nog få ned avvikelserna ytterligare. Om man nu ser det som meningsfullt.
 
  • Gilla
karlmb
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Nej, nätet ligger i synk. Du har samma frekvens i hela nätet.
Så vad du säger är att om man adderar svängmassa i Helsingfors så dämpas frekvensavvikelser i Oslo ut? Momentant.

Kan du bekräfta detta.
 
Ja, det menar jag. Därmed inte sagt att det kvittar var i nätet svängmassan finns.
 
Nu var du väl lite slarvig Daniel 109. Åtminstone 2-3 millisekunder tar det väl för ljuset att färdas mellan Oslo och Helsingfors ;-) Finns momentant i verkligheten....

Men i den förenklade värld vi brukar hålla oss till här för att det ska bli enkelt att kommunicera så bör mätvärden som samplas över mer än några millisekunder alltså vara samma i hela nätet om nu frekvensinformationen följer Einsteins teori om att information inte kan gå snabbare än ljusets hastighet.

Det är alltså samma frekvens i hela synkronområdet. Blir mer kostnadseffektivt att bara fingrid sparar datat än att vi ska ha samma databas på många ställen med samma information.
 
D daVinci skrev:
Vad blir slutsatsen här då? Desto mer vindkraft desto stabilare nätfrekvens kanske. Det är iaf konsistent med mätdata.
Slutsatsen blir nog bara att SvK och övriga TSOer ser till att uppfylla målen över tid.

De upphandlar och styr helt enkelt resurserna så att de landar på målvärdet eller lägre. I takt med att nya problem uppkommer så utveklas stödtjänsterna så att målet kan uppnås.

Vindkraft är snarare ett problem för frekvenshållningen då den inte är lika planerbar. Som det har skrivits förr här så finns det tekniska lösningar för att kompensera och grafen visar att vi hittills har lyckats med detta över tid.
 
  • Gilla
karlmb
  • Laddar…
B bjorn.abelsson skrev:
För att den svenska elproduktionen ska bli avgörande för elpriserna i Sverige måste vi producera så mycket el att vi hela tiden har mer el än vad vi kan exportera. Exportkapaciteten bestäms av importländernas betalningsvilja och den tekniska kapaciteten i exportkablarna. Med en så hög elproduktion kommer vi att få låga elpriser och ofta minuspriser. Frågan är dock vem som vill bygga ut ny elproduktion om de svenska elpriserna är låga och vi inte kan exportera all den el vi inte behöver själva. Är det bättre med höga skatter (för att finansiera utbyggnaden av ny elproduktion) och låga elpriser än med lägre skatter men högre elpriser?
Uppenbarligen finns det en bunt glada filurer som är villiga att bygga mer vindkraft i SE2, fastän priserna är nästan noll redan som det är...
Graf över planerad vindkraftskapacitet i Sverige 2027 med fokus på SE2. Diagrammet visar planerade megawatt-inställningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Sen om det är bättre med låga elpriser och högre skatter är väl svårt att svara på. Höga elpriser har ju troligen en dämpande effekt på industri i Sverige, vilket kan ha indirekta effekter.
 
K krfsm skrev:
Uppenbarligen finns det en bunt glada filurer som är villiga att bygga mer vindkraft i SE2, fastän priserna är nästan noll redan som det är...
Men är priset verkligen så lågt?

Om LCOE för vindkraft ligger på 30 öre/kWh och årssnittet för SE2 ligger över detta så går det väl att tjäna pengar?

Finns det data på vad vindkraften har för snittpris på sin försäljning? Vore intressant att se om de kommer över 30 öre som snitt.

Vid en snabb koll ser åren 2018/19/21/22/23/24 ut att uppfylla kriteriet men behöver verifieras mot produktionen timme för timme för att säkert veta såklart.
 
D Daniel 109 skrev:
Ja, det menar jag. Därmed inte sagt att det kvittar var i nätet svängmassan finns.
Nog är det väl en hel del motsägelse i de två meningarna.

Q qvirre skrev:
Nu var du väl lite slarvig Daniel 109. Åtminstone 2-3 millisekunder tar det väl för ljuset att färdas mellan Oslo och Helsingfors ;-) Finns momentant i verkligheten....
Sedan kanske ljusets hastighet fågelvägen inte är helt relevant.

Q qvirre skrev:
Men i den förenklade värld vi brukar hålla oss till här för att det ska bli enkelt att kommunicera så bör mätvärden som samplas över mer än några millisekunder alltså vara samma i hela nätet om nu frekvensinformationen följer Einsteins teori om att information inte kan gå snabbare än ljusets hastighet.

Det är alltså samma frekvens i hela synkronområdet. Blir mer kostnadseffektivt att bara fingrid sparar datat än att vi ska ha samma databas på många ställen med samma information.
Så det finns inga resistanser, kapacitanser och induktanser i nätet som orsakar dämpningar och fördröjningar.

Q qvirre skrev:
Slutsatsen blir nog bara att SvK och övriga TSOer ser till att uppfylla målen över tid.
Jag tänkte på att frekvensdriften har minskat genom åren. Det borde finnas ett skäl.

Q qvirre skrev:
De upphandlar och styr helt enkelt resurserna så att de landar på målvärdet eller lägre. I takt med att nya problem uppkommer så utveklas stödtjänsterna så att målet kan uppnås.
Ok, så det handlar bara om att SvK och övriga TSO köpt stödtjänster? Inget annat?

Q qvirre skrev:
Vindkraft är snarare ett problem för frekvenshållningen då den inte är lika planerbar. Som det har skrivits förr här så finns det tekniska lösningar för att kompensera och grafen visar att vi hittills har lyckats med detta över tid.
Men hur påverkar det frekvensdrift. Eller kanske mer korrekt att tala om frekvensvariation.

Kärnkraft t ex är planerbar sägs det. Men det är ingen funktion som utnyttjas. Den går konstant med samma effekt. Varför är då en föreställd begränsat planerbarhet för vindkraft ett bekymmer?

Man skulle kunna säga att kärnkraften inte är planerbar. Det går inte att avgöra för en utomstående betraktare.

Det finns ingen logik här.

Hur dåliga är vindkraftsägarna på att prediktera?
Det skulle jag säga är en relevant fråga. Men den ser jag aldrig lyftas. Om dom är urkassa så skulle man kunna säga att det finns ett problem iom att vattenkraften behöver justera mer.

Den stora källan till frekvensavvikelser (bortsett från olika felfall) borde vara elhandlarnas avvikelser i sina forecast. Vilket leder till att dom "beställer" för mycket eller för lite effekt.

Men i allt käbbel i trådarna har så ser jag aldrig detta avhandlas.
 
  • Gilla
kashieda
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Så det finns inga resistanser, kapacitanser och induktanser i nätet som orsakar dämpningar och fördröjningar.
Du har helt enkelt missförstått hur det hänger ihop.

Allt detta finns i nätet och påverkar hur frekvensen ändrar sig men det är samma förändring i hela nätet samtidigt. Det är själva innebörden i ett synkront nät.
 
D daVinci skrev:
Sedan kanske ljusets hastighet fågelvägen inte är helt relevant.
Det var ett skämt.

Det spelar ingen roll om det så är 10 gånger det värdet som är den faktiska ledningslängden från ena änden av synkronområdet till det andra. Poängen kvarstår. Frekvensen är i praktiken densamma i hela synkronområdet.
 
Q qvirre skrev:
Det var ett skämt.

Det spelar ingen roll om det så är 10 gånger det värdet som är den faktiska ledningslängden från ena änden av synkronområdet till det andra. Poängen kvarstår. Frekvensen är i praktiken densamma i hela synkronområdet.
Q qvirre skrev:
Du har helt enkelt missförstått hur det hänger ihop.

Allt detta finns i nätet och påverkar hur frekvensen ändrar sig men det är samma förändring i hela nätet samtidigt. Det är själva innebörden i ett synkront nät.
Nja, jag frågar ju. Men svaren är lite gäckande.

Men vad du säger är att frekvensen och därmed frekvensavvikelserna är identiska i det sammanhängande växelströmsnätet. (Och det kan finnas någon försumbar fördröjning som vi kan ignorera).

Iom att Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland Frankrike mfl sitter ihop med AC-förbindelser så blir allt prat om svängmassa i Sverige bara svammel. Vi har t ex alla 56 generatorerna i kärnkraftverken i Frankrike som svängmassa. Kan du nu bekräfta det.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.