Nä det har du inte, inser nu att du inte avsåg gå i polemik.Mikael_L skrev:
Njä jag hittade inga mätserier i länkarna, men fick bekräftat att frekvensstabilitet är vedertaget begrepp.
Nåt åt det här hållet:
Derivata? Vad har den med saken att göra?
Standarsavvikelse skulle kunna vara ett mätetal. Eller antalet tillfällen den avviker mer än 0,1Hz
Standarsavvikelse skulle kunna vara ett mätetal. Eller antalet tillfällen den avviker mer än 0,1Hz
Ja nu har har jag börjat komma i mål här, med en serie som går lite längre bakåt i tiden.MaxHugo skrev:
Och det första som slår mig direkt är att under vintern 2019-20 så hade vi export under topplasttimmen, en ganska stor en faktiskt.
Så redan här har jag avslöjat något sensationellt, det diagrammet som MaxHugo har visat upp här är helt enkelt fejkat, i det diagrammet anges istället vintern 2019-20 som att det var import under den topplasttimmen.
Det är ljug.
Det visar vikten att kontrollera data, inte bara leta efter rubriker, bilder, grafer, åsikter som stödjer det man vill tro.
Fast det är klart, det finns många som hellre går omkring och är lurade, okunniga osv. Men du som läser här nu, vill väl inte vara en av dem?
Jag kastar in mitt XL-blad här.
Nu har jag ordnat in alla data i en gemensam tabell.
Det finns lite redundanta data, det längst till vänster är från tabellerna med av SVK uppgivna topplasttimmar för varje vinter, sen det till höger är hämtat från de stora XL-filerna hos SVK med timvis redovisade värden.
Och jag har låtit t.ex. datum och tid vara kvar, för att sen när allt var klart kunna snabbt kolla att jag fick in data från rätt timme.
Och jag har låtit det stå kvar.
SVK har ändrat kategorierna under åren, tillkommit har solkraft och energilager, och diesel/gas-kraft (effektreserv typ) har försvunnit in i kategorin värmekraft (det var ju ändå så pyttigt lite), så det finns en lång rad med nollor i kolumner som tillkommit/försvunnit.
Jag fick också ordna en reverse order på tabellen jag gjort, för att få mitt diagram med x-axel i samma riktning som i det diagram som Maxhugo hade lagt in.
SVK anger dessa timdata, helt ingenjörsmässigt korrekt som MWh (För det som redovisas är antalet MWh under en timme (brukar heta MWh/h,)) så det går att lekmannamässigt översätta till MW, dvs speglar genomsnittseffekten under den timmen.
Men här har ni XL-arket med data, så kan ni leka själva.
Jag tänkte plotta in grafer med produktion hos olika kraftslag, för att se hur de har förändrats under årens lopp under topplasttimmen.
Nu har jag ordnat in alla data i en gemensam tabell.
Det finns lite redundanta data, det längst till vänster är från tabellerna med av SVK uppgivna topplasttimmar för varje vinter, sen det till höger är hämtat från de stora XL-filerna hos SVK med timvis redovisade värden.
Och jag har låtit t.ex. datum och tid vara kvar, för att sen när allt var klart kunna snabbt kolla att jag fick in data från rätt timme.
Och jag har låtit det stå kvar.
SVK har ändrat kategorierna under åren, tillkommit har solkraft och energilager, och diesel/gas-kraft (effektreserv typ) har försvunnit in i kategorin värmekraft (det var ju ändå så pyttigt lite), så det finns en lång rad med nollor i kolumner som tillkommit/försvunnit.
Jag fick också ordna en reverse order på tabellen jag gjort, för att få mitt diagram med x-axel i samma riktning som i det diagram som Maxhugo hade lagt in.
SVK anger dessa timdata, helt ingenjörsmässigt korrekt som MWh (För det som redovisas är antalet MWh under en timme (brukar heta MWh/h,)) så det går att lekmannamässigt översätta till MW, dvs speglar genomsnittseffekten under den timmen.
Men här har ni XL-arket med data, så kan ni leka själva.
Jag tänkte plotta in grafer med produktion hos olika kraftslag, för att se hur de har förändrats under årens lopp under topplasttimmen.
Det som kliar illa är att det där fejk-diagrammet bär Svenska kraftnäts logga.
Så jag undrar verkligen vart Maxhugo har hittat det?
Ja en statistisk fördelning i ett histogram över frekvensen av olika avvikelser från frekvensen 50 Hz. (NU blev det riktigt jobbigt att läsa och skriva, när ordet frekvens används i samma mening med två olika betydelser, statistisk frekvens och fysikalisk frekvens, ni som kan statistik fattar i alla fall vad jag menar)D Daniel 109 skrev:
Men frågan är väl fortfarande lite vad man får ut av det.
Man måste ju också välja redovisningsintervall, det är ju ingen idé att presentera detta som frekvensen av frekvensavvikelser sedan 1912, utan man måste ju göra något val som ger någon info. Ja då lämpligtvis över två olika perioder man vill jämföra. Som upplagt för att skapa de data man önskar visa ...
Är MaxHugo=EB?
Brukar hon sätta loggor på sina alster för att öka legitimiteten?
Jag tror att Maxhugo har hittat diagrammet någonstans på internet, jag brukar inte vara den som spinner stora teorier runt saker och ting, utan Ockhams rakkniv är ofta det bästa, den enklaste förklaringen är för det mesta den korrekta.
Jag tror att Maxhugo har hittat diagrammet någonstans på internet, jag brukar inte vara den som spinner stora teorier runt saker och ting, utan Ockhams rakkniv är ofta det bästa, den enklaste förklaringen är för det mesta den korrekta.
Jo det ändras radikalt om hycklarna i Tyskland återstartar sin kärnkraft.Z Zodde skrev:
Allt om:
https://www.radiantenergygroup.com/reports/restarting-germanys-reactors-feasibility-and-schedule
Rapporten som läkades till med felet i Hagby beskriver hur flera av de olika komponenter vi har i elnätet för att upprätthålla spänningen användes och ger lite mer illustration på hur reaktiv effekt kan användas för att reglera spänningen.
Reaktiv effekt är den energi som inte omvandlas till användbar energi (den används inte direkt till att driva laster). Reaktiv effekt används istället för att upprätthålla de magnetiska och elektriska fälten i saker som motorer, transformatorer och kraftledningar (allt som innehåller kapacitiva och/eller induktiva egenskaper).
För lite reaktiv effekt kan orsaka spänningsfall medans ett överskott kan leda till överspänning.
För att upprätthålla reaktiv effekt och därmed stabil spänning i elnätet används flera tekniker (flera av dom nämns i rapporten och visar hur de användes vid störningen):
- Synkronkompensatorer: Roterande maskiner utan kraftverk som genererar eller absorberar reaktiv effekt och bidrar med tröghet i nätet. (Finns ingen i drift i Sverige idag så vitt jag vet).
- STATCOM-enheter: Kraftelektronikbaserade system uppbyggda av spänningsomvandlare (VSC) och styrbara kondensatorer som snabbt kan anpassa reaktiv effekt beroende på nätets behov, med hög precision och snabb respons.
- Kondensatorbanker och reaktorer: Passiva komponenter som består av grupper av kondensatorer eller spolar som ansluts till nätet för att kompensera för underskott (kapacitiva laster) eller överskott (induktiva laster) av reaktiv effekt.
- Generatorer: Synkrongeneratorer i till ex. kärnkraftverk kan justeras genom att reglera excitationen (strömtillförseln till rotorn) för att leverera eller ta upp reaktiv effekt samt bidrar till tröghet.
Sveriges elproduktion är verkligen bättre än nånsin: https://www.acer.europa.eu/news-and...lexibility-and-grid-capacity-cost-effectively
Frågan är till vilket pris för oss i landet.
Så denna fråga kan vi lämna.
Frågan är till vilket pris för oss i landet.
Vet du vad du pratar om?Q qvirre skrev:
Vad det handlar om är att många laster inte har en strömförbrukning som ligger i fas med spänningen. En ström som ligger helt ur fas med spänningen levererar ingen energi till förbrukaren. Men orsakar en lika stor belastning på elnätet som strömmen som är i fas med spänningen. Dessa enheter genererar en motström så att man inte måste kompensera för dem genom långa ledningar.