Exakt. Lokföraren kan väl inte påverka detta. Jag som står på perrongen får ju se samma sak. Men inte fan får jag 50.000 i månaden av SL för att tvingas åka pendeltåg och riskera se nån hoppa?? Rkarlsson skrev:
Om det svåraste att vara lokförare är att ev tvingas se på någon som hoppar framför tåget så behövs väl ingen utbildning alls? Då bör väl lokföraren åka runt längst fram i tåget utan ersättning, då vi som står på perrongen och väntar till och med fått betala för att göra det...
Om inte ingenjören hittar på nåt bra och lönsamt att bygga... Vad ska då de som jobbar fysiskt bygga?? Rkarlsson skrev:
Självklart behövs båda proffessionerna. Men den som satsar på en lång utbildning för att kunna göra något svårt bör få en högre lön. Varför ska hen annars utbilda sig (frånsett från att det troligen är roligare att konstruera något än att fysiskt bygga det)?
Den som utbildar sig satsar 5 år av sitt liv, utan lön och oftast med stora skulder, på att kunna få ett yrke där hen kan använda sina kunskaper och därmed göra mer nytta än någon utan denna utbildning.
Det är fritt fram för obekväma rumpor att plocka fram skolboken och anstränga sig för att nå den där guldstolen.? Rkarlsson skrev:Skillnaden är väl att lokföraren har en gigantiskt risk där framme i hytten och får köra ihjäl folk medans akademiker och konsulter sitter i en bekväm stol nånstans =)
Bristen är väl pga att tex Ängelholm bara tar in 35 sökande per omgång och majoriteten faller bort i stresstesten. Sen vill väl knappt lokförare jobba för vissa bolag pga värdelösa villkor
Det svåraste i hela utbildningen ska vara stresstestet. Klarar du det så är resten av utbildningen chill. Iallafall enl min kontakt (familj)
Men det är ju förståss inte bekvämt jämnt. Ibland är man tvungen att sitta i konferensrum och dricka kaffe på obekväma stolar. 😢
Utbildningen är en stor orsak till att där är brist, Det hjälper inte att du är smart/plugghäst för att klara utbildningen, eftersom det har mer den dig som person att göra.J JohanLun skrev:
Allt beror på hur man räknar lönen. Lokförare har ca 40000kr i ingångslön och en SAS pilot har 35000kr. Räknar man sen med piloterna tillägg och traktamenten, så sticker lönen.
Men sen kan vi ta detta exemplet
Civilingenjör (5år) 40000kr
Lokförare (1år) 40000kr
Sen kan jag även säga att lokförarna inte sitter och tittar när någon är på väg att ta självmord. Dom trycker på Nödstoppen och lämnar hytten. Kan även dela med mig att tågen inte för köra vidare innan man hittat alla kroppsdelar.
Då borde lönerna stiga kraftigt för bussförare också? De kan köra ihjäl både folk i bussen och utanför bussen. Busschauffören har väl också en mer komplicerad trafikmiljö, med korsningar och annan trafik att ta hänsyn till.? Rkarlsson skrev:
Jag tror ändå löner sätts efter utbud och efterfrågan inte efter utbildningstid eller risk att se folk dö.
Korrekt. Och hur såg prognosen för de långa räntorna ut för 2 år sen? Det var ju fullt möjligt då att teckna sig på 8-10 år runt 2%, kanske under också. Det hade iallafall jag idag önskat att jag hade gjort.Z Zodde skrev:
Fast rekommendation är att binda lånet om du vill ha trygghet eller "För dig med små marginaler i ekonomi, som redan har fått det svårt att få pengarna att räcka till efter det senaste årets stigande priser och dyrare bolån, är det klokt att byta till bunden boränta (om du inte redan gjort det). ". Det är väl inte fel att binda lånet om man har svårt att klara att det rör sig upp mer?Z Zodde skrev:
Att Ingvar Kamprad blev rik utan utbildning är anekdotisk bevisföring. Detta är statistik:Nissens skrev:
https://www.scb.se/hitta-statistik/...enomsnittlig-manadslon-efter-utbildningsniva/
I alla fall om argumentet är att det inte finns koppling mellan utbildningsnivå och lön.
Redigerat:
Känns dessutom som vi är lite OT. "Ingvar 58" sammanfattade egentligen det jag personligen tycker redan i inlägg #15
Räntehöjningen är verkligen ett tveeggat svärd där ökade (kapital)kostnader för företag i form av lager, utrustning mm inte alls fungerar prissänkande utan tvärtom.
Sen häller regeringen ut pengar i bygg- och tjänstesektorn med ökat ROT/RUT för att hålla uppe (!) viss konsumtion.
Jag känner mig jättedum, för jag kan inte med största vilja förstå logiken. Men så är jag ju inte civilekonom eller politiker heller förstås.
Räntehöjningen är verkligen ett tveeggat svärd där ökade (kapital)kostnader för företag i form av lager, utrustning mm inte alls fungerar prissänkande utan tvärtom.
Sen häller regeringen ut pengar i bygg- och tjänstesektorn med ökat ROT/RUT för att hålla uppe (!) viss konsumtion.
Jag känner mig jättedum, för jag kan inte med största vilja förstå logiken. Men så är jag ju inte civilekonom eller politiker heller förstås.
Du har fortfarande inte begripit.S Staffan-N skrev:
Har du funderat på det jag frågade dig om sjuksköterskorna?
I stort finns det en koppling, men spridningen är enorm. Pluggar du till exempel till bibliotikarie så är det en högskoleutbildning på 180p (6 terminer). Det avspeglar sig inte i lönen direkt. Lönen blir lägre än för den som utbildar sig till lokförare 220 YHP (2 terminer).S Staffan-N skrev:
Men vänta lite, bunden och rörlig boränta baserar ju på totalt helt olika saker? Dom kan man väl inte ställa mot varandra?
Den rörliga räntan styrs helt utifrån riksbankens ränta.
Dom bundna räntorna har dock inget med riksbankens ränta att göra utan styrs av marknadsräntor och är inget som banken alls påverkar. Dom styrs alltså i princip utifrån hur det går i USA kan man säga. Så har jag förstått det.
Så det är väl bara att binda nu på 4-5% i några år om man inte känner att man vill ha 6% ett tag?
Den rörliga räntan styrs helt utifrån riksbankens ränta.
Dom bundna räntorna har dock inget med riksbankens ränta att göra utan styrs av marknadsräntor och är inget som banken alls påverkar. Dom styrs alltså i princip utifrån hur det går i USA kan man säga. Så har jag förstått det.
Så det är väl bara att binda nu på 4-5% i några år om man inte känner att man vill ha 6% ett tag?
Ja det är nog korrekt att jag inte begriper det du skriver eller den poäng du försöker göra
Påståendet var att det inte finns koppling mellan lön och utbildningsnivå (?). Tittar man på officiell statistik så säger den att de med längre utbildning i snitt tjänar mer än de med kort utbildning.
Om man sedan argumenterar för att det inte stämmer med hjälp av enstaka exempel på motsatsen, Kamprad blev rik utan utbildning, sjuksköterskor tjänar relativt lite trots gedigen utbildning o.s.v. ja då ägnar man sig åt anekdotisk bevisföring på ett sätt som får gamle Hans Rosling att vända sig i sin grav.
Ja, och i sverige verkar även kopplingen svagre än i andra länder. Man kan ju också fråga sig om det finns kausalitet? Eller är det en tredje faktor som både driver upp lön och utbildningsnivå, tex driftighet och prioriteringar i livet? Nu spekulerar jagFairlane skrev:
Jag har aldrig menat att det inte finns någon koppling. Jag menar att det finns stora grupper som du helt ignorerar. Sjukskötersorna är ett exempel på en sådan grupp. Det hade varit enkelt om världen vore svart/vit, en dag kommer du att upptäcka att vi alla lever i en gråskala. ☺️S Staffan-N skrev:Ja det är nog korrekt att jag inte begriper det du skriver eller den poäng du försöker göra
Påståendet var att det inte finns koppling mellan lön och utbildningsnivå (?). Tittar man på officiell statistik så säger den att de med längre utbildning i snitt tjänar mer än de med kort utbildning.
Om man sedan argumenterar för att det inte stämmer med hjälp av enstaka exempel på motsatsen, Kamprad blev rik utan utbildning, sjuksköterskor tjänar relativt lite trots gedigen utbildning o.s.v. ja då ägnar man sig åt anekdotisk bevisföring på ett sätt som får gamle Hans Rosling att vända sig i sin grav.
När jag skrev att det ”inte är kopplat”, så menade jag just detta att många högutbildade har låga löner och många med lägre utbildning är höginkomsttagare.
Det verkar gå dig helt förbi.