Sjävklart inte. Men riksbankens egen räntebana visar en topp under 2024.Fairlane skrev:
Rörligt slår alltid fast ränta över tiden. De enskilda specifika tillfällen fast ränta slår rörlig är precis INNAN ränteuppgången tar fart. ALDRIG när vi är nära toppen…
Hade man skrivit typ ”Söker du Max trygghet och vill veta din räntekostnad för de närmaste åren ja då, men bara då, ska du binda”JanneJanne123 skrev:
hade jag inte opponerat men nu var man inte i närheten av den skrivningen…
Jag är helt enig, men ingen vet, inte ens riksbanken.Z Zodde skrev:
Således låter jag var och en avgöra själv. Oftast gör man rätt som väljer rörligt, men hade jag fått backa i tiden hade jag nog tecknat in mig på ett lån på 8-10 år för 2 år sen.
Ingen vet, men precis som elmarknadens terminer för ett år sen INTE visade på högre priset i 2023 än hösten 2022. …
så visar heller INTE de långa räntorna på en fortsatt uppgång efter 2024…
Priset på De långa räntorna/terminerna är en produkt av marknadens samlade uppfattning. Att lekmän, med 99% sämre utgångsläge, ha en annan åsikt är självklart möjligt men INGET jag skulle reka, därav vår förvåning över BHs rek…
Du verkar inte ta till dig att även Riksbanken gissar. Och ingen kan med 100% säkerhet säga att det är som du (och många andra) tror, att vi skulle vara nära räntetoppen nu.Z Zodde skrev:
Vad händer tex om kriget i Ukraina utvidgas tror du?
Jag väljer att kalla det prognos. Lekmän som dig och mig gissar, för vi har inte samma förutsättningar som Riksbanken eller framförallt penningmarknaden.Nissens skrev:
Ingen påstår nåt med 100% men om sannolikheten att nåt inträffar är 70% mot 30% för motsatsen satsar jag alltid på 70%…
En lek med ord…Z Zodde skrev:
Du svarade aldrig på frågan vad du tror händer med räntan om kriget i Ukraina utvidgas.
Det är ett fullt möjligt scenario som varken Riksbankens eller amatörers gissningar täcker.
Kanske tycker några att det är bra med bunden ränta bara av det skälet. Kanske har de rätt. Ingen vet.
Skillnaden är väl att lokföraren har en gigantiskt risk där framme i hytten och får köra ihjäl folk medans akademiker och konsulter sitter i en bekväm stol nånstans =)Unikt namn skrev:
Bristen är väl pga att tex Ängelholm bara tar in 35 sökande per omgång och majoriteten faller bort i stresstesten. Sen vill väl knappt lokförare jobba för vissa bolag pga värdelösa villkor
Det svåraste i hela utbildningen ska vara stresstestet. Klarar du det så är resten av utbildningen chill. Iallafall enl min kontakt (familj)
Ingenjörer är väl de som borde få en halv lön eller byta med de som utför jobbet och bättrar på en ingenjörs verklighetsfrånvända hittepån =) max 300 om året, inte en krona mer är de värda.A Anders99999999 skrev:
Aha, jag trodde att du menade att lokförarnas utbildning var apsvår och därav motiverat att de hade 50.000 i ingångslön. Har förresten lokförare gått om SAS piloter i lön?MaxHugo skrev:
Jag läste teknisk fysik, mitt intryck var att 30% inte klarade utbildningen men att en väldigt stor andel som klarade utbildningen och sen började doktorera faktiskt klarade av det. Däremot några som fick andra erbjudanden längs vägen. Om man kom igenom utbildnigen med examen och dessutom hade viljan att doktorera så fanns tillräcklig kapacitet att dra sig igenom till en doktorshatt.
Jag tror missförståndet med svårigheten på lokförarutbildningen beror på de som tror att Einsteins tågparadox ingår i utbildningen, vilket de som genomgått utbildningen kan bekräfta inte är fallet.
Frågan är. Kan lokförarens utbildning göra att han kan undvika en personolycka med tåget?? Rkarlsson skrev:Skillnaden är väl att lokföraren har en gigantiskt risk där framme i hytten och får köra ihjäl folk medans akademiker och konsulter sitter i en bekväm stol nånstans =)
Bristen är väl pga att tex Ängelholm bara tar in 35 sökande per omgång och majoriteten faller bort i stresstesten. Sen vill väl knappt lokförare jobba för vissa bolag pga värdelösa villkor
Det svåraste i hela utbildningen ska vara stresstestet. Klarar du det så är resten av utbildningen chill. Iallafall enl min kontakt (familj)
Kan det en ingenjör konstruerar leda till att folk lever eller dör?
Jag håller med om att risken är större att lokföraren får se någon dö framför loket än att ingenjören får se nån dö bakom skrivbordet. Men om det är slumpen och inte lokföraren som avgör detta så kan jag inte se att det ska ge en högre lön?
Om man har väldigt små marginaler i ekonomin kan det vara värt att binda räntan även om man statistiskt förlorar på det. Men om man måste sälja huset med förlust om räntan tex blir 7% men klarar sig på 6% kan det faktiskt vara ett bra råd att binda.Z Zodde skrev:
Samma sak med försäkring. Om man har råd att köpa en ny bil för ett par hundra tusen om man kraschar sin nuvarande så lönar det sig nog att inte teckna helförsäkring. Om man inte har råd med det får man göra som de flesta, teckna en dyr försäkring som man mest sannolikt aldrig kommer använda. Hade jag under de ~30 år jag haft bil sparat 5.000 om året på försäkringen så hade jag haft en rejäl slant på banken. Och hittills har jag aldrig orsakat någon värre olycka än som gått att fixa med lite rubbing. Men jag fortsätter betala helförsäkring. ( jag hade faktiskt bara trafik på de första skruttbilarna jag ägde så beräkningen är inte riktigt sann )
Nu pratar vi inte om vad något tycker utan vad BH tydligen rekommenderar ( stor skillnad)
Riksbanken gör sannolikhetskalkyker.
Atomkrig eller fullskaligt krig Nato-Ryssland är självklart förödande men inget man har som sannolikt scenario NEJ.
Det är ju den som hoppar ut framför tåget som förstör arbetsmiljön för lokföraren. Sen har de inte det så lätt med tidspress och värdelös infrastruktur.J JohanLun skrev:
Ingenjörer sitter och konstruerar, medans där är folk som utför deras jobb fysiskt. Varför ska någon som sitter och ritar tjäna mer än de som bygger eller tillverkar det? (det är ju de som drar in pengarna till ingenjören)