Giljotinen har fått arbeta. Har ju suttit och ugglat i båten mer än vanligt så kaminen har gått varm mer än halva dygnet.
Återbesök på SöS handkirurg i morse. Äntligen fri från stygn och rörelsefrihetshindrande inpackning. Nu dags att rehabilitera mig på allvar.
Varning för kräsmagade... bild följer.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Eller... vem öppnar en sådan här tråd om inte för att kittlas av min eller någon annans otur.
Använt nål och tråd i eftermiddag.
Blir tvungen att anpassa alla handskar jag köper i framtiden.
Än så länge är sårområdet lite svullet. Inte mycket alls, men tillräckligt för att det blir trångt. Med ett riktigt slimmat förband kan jag få på handsken.
Är väldigt försiktig men testar allt möjligt för att se vad jag kan och inte kan göra på nuvarande stadium. Har noterat att när jag håller på lite för länge med något som funkar glömmer jag att jag inte har pekfinger och försöker gripa på ett sätt som är historia.
Kunde inte låta bli pilbågarna. Min hasselbåge är väldigt fin att skjuta med.
Andra serien med nio fingrar hade riktigt anständig träffbild.
Sex pilar på ungefär en grapefrukt från tio meter. Tvåfingerdrag under pilen. Efter lite träning (läs återhämtning) av långfingret blir det bra det här.
Mvh Findus
Återbesök på SöS handkirurg i morse. Äntligen fri från stygn och rörelsefrihetshindrande inpackning. Nu dags att rehabilitera mig på allvar.
Varning för kräsmagade... bild följer.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Eller... vem öppnar en sådan här tråd om inte för att kittlas av min eller någon annans otur.
Använt nål och tråd i eftermiddag.
Blir tvungen att anpassa alla handskar jag köper i framtiden.
Än så länge är sårområdet lite svullet. Inte mycket alls, men tillräckligt för att det blir trångt. Med ett riktigt slimmat förband kan jag få på handsken.
Är väldigt försiktig men testar allt möjligt för att se vad jag kan och inte kan göra på nuvarande stadium. Har noterat att när jag håller på lite för länge med något som funkar glömmer jag att jag inte har pekfinger och försöker gripa på ett sätt som är historia.
Kunde inte låta bli pilbågarna. Min hasselbåge är väldigt fin att skjuta med.
Andra serien med nio fingrar hade riktigt anständig träffbild.
Sex pilar på ungefär en grapefrukt från tio meter. Tvåfingerdrag under pilen. Efter lite träning (läs återhämtning) av långfingret blir det bra det här.
Mvh Findus
Usch ser inte roligt ut. Lider med dig.findus42 skrev:
Men du verkar ha bra läkkött
Beklagar händelsen! Har läst och följt din beskrivning av detta. Första gången gick en kall rysning genom kroppen och en rejäl flashback till när det nästan hände mig. Oförsiktig hantering av ett krånglande klingskydd på kap & ger sågen. Men nu har det ändå gått drygt två år. Min halva pekfinger kunde de sy fast. Men hade tur! När sjuksyster kom in med sutur kittet så sa hon samtidigt att om 5min kommer ett stort bäcken trauma till akuten. Fick frågan om det var ok att sy direkt, för om vi måste skicka hem dig så klipper vi bort. Sy blev svaret! Ingen känsel kvar, men full rörlighet. Lite vridet och det syns att lite kött saknas. Din läk process verkar gå fortare än för mig.
Tack för att du delar med dig och med sådan positiv synsätt på det hela. Det hjälper en annan. För ibland kan det fortfarande komma tankar kring, tänk om… Det kunde lika gärna tagit alla fyra fingrar.
Jag hade en jävla tur när jag körde cirkelsåg för två år sedan. Fick behålla fingret, men 11 stygn. Fortfarande dålig känsel.A Anderscurl skrev:
En lite sorglig och hemsk men ack så viktig tråd som påminner om oss tänka efter före (riskbedöma), samt använda de skydd som finns, både på maskiner och PSU.
Företaget jag jobbar på har som mål att bli världens säkraste stålföretag, vi är en god bit på väg men det finns mer att göra, under hösten har fokus på PSU och ffa. hörselskydd ökat.
Säkerheten är och bör vara så, även hemma!
Företaget jag jobbar på har som mål att bli världens säkraste stålföretag, vi är en god bit på väg men det finns mer att göra, under hösten har fokus på PSU och ffa. hörselskydd ökat.
Säkerheten är och bör vara så, även hemma!
Nu har jag lite anekdotisk evidens att bjuda på. Ta det för vad det är med det statistiska urvalet en (1) person utan kontrollgrupp.Bart skrev:
Inget i min historia av skador får mig att tro att sår läker bäst om de får förbli inpackade i gammalt förbandsmaterial där snusket ackumuleras i veckor. Alla sår jag haft har jag luftat så det torkat ut och eventuellt skyddat med förband nattetid samt när jag gör något som kan få mig att glömma skadan och därmed råka smälla på den på ett olämpligt sätt.
Naturligtvis kommer skorporna spricka ibland. Då kommer det läcka och vara sig lite. Sådant händer under natten när jag sover.
Snögg.
Lätt att applicera. Bekvämt. Lagom elastiskt vilket underlättar rörligheten. Ventilerar bra.
Nackdelen jag märkt av är att när såret spricker lite, läcker och sedan torkar under förbandet. Då fastnar snögg i skorpan såpass att det måste blötas bort med saltvatten eller sprit om inte hela såret skall vara i fara.
3M kirurgtejp. Micropore
Också lätt att lägga på. Oelastiskt. Mindre bekvämt av den anledningen. Men. Och det är i detta fall ett stort men. Jag kan använda tejpen för att begränsa rörligheten. Därmed vågar jag tillåta mig själv att göra mer. Om jag glömmer mig tar kirurgtejpen emot när jag gör någon olämplig rörelse.
3M fastnar inte i sårskorpan. Släpper utan att ta med sig något.
Sammanfattar.
Snögg har troligen bättre uppsugningsförmåga. 3M är troligen bättre när sår skall tejpas ihop. Personligen föredrar jag 3M eftersom jag vill lufta och därför vill kunna ta bort förbandet utan krångel.
Snögg är nog perfekt när olyckan händer. Täcker mer och kan viras på tills det räcker.
Kommer fortsättningsvis ha snögg i bilen och på andra ställen.
Allt har sin tid och plats.
Status just nu.
Skall nu ta mig lyxen att tvätta hela mig utan plastpåse. Sedan förbinder jag på ett sätt så att jag kan få på handskar.
Är på Ljusterö på en nordsluttning där hassel och sly fått växa något årtionde. Kanhända jag hittar fler lämpliga pilbågsämnen...
Mvh Findus
Redigerat:
Beklagar verkligen och jag lider med dig!
Jag vet känslorna och flashbacksen som kommer och går.
Sågade själv av mig handen på valborg och sedan tabbade sig vården sig genom att göra en klämskada på armen, vilket resulterade i ärr över hela armen och förtvining av musklerna..
Hoppas verkligen det kommer gå bra för dig!
Mvh
Oliver
Absolut, är öppen med det hela för tycker det är viktigt så andra kan förstå att misstag ALLTID kan hända.jockeping skrev:
Jag håller på med finsnickeri på fritiden och jag hade precis byggt en jigg till min bordssåg för att kunna svarva.
Denna typ av jigg ser man mycket på youtube.
Problemet uppstod när en del började lossna när jag testade jiggen, jag kunde inte stänga sågen och jag gjorde bedömningen att om den delen lossnar så skulle jag få stycket i ansiktet så min lilla brainfart var att jag skulle trycka ner delen som lossnade snabbt under körningen för att inte skada mig.
Då hade stycket lyfts upp och när jag tryckte ner det så hög klingan till och sköt iväg hela jiggen med min hand bak därefter.
Kan tillägga att klyvkniven var jag tvungen att ta bort för att göra snittet i jiggen.
Jag kommer ihåg hur snabbt allt gick och ljudet ifrån sågen när den gick kämpa med allt som gick igenom klingan och sen small det till.
Jag stängde sågen, gick några steg, ovetandes av vad som hade hänt fram till att jag såg hur det sprutade blod.
Första tanken var att jag hade sågat av ett finger, till jag lyfta på armen och dåg handen hängandes på ca 1cm tunn hud.
På mitt förea arbete så jobbade jag i en krisgrupp som utbildades för att stoppa sånna här blödningar.
Jag kramade om handleden, öppnade dörren in och sa till min gravida fru att ringa 112 snabbt!
Jag satte mig på betonggolvet, kramade ännu hårdare runt pulsådrorna och la hela kroppsvikten från ovankroppen på armen, jag visste att om jag inte kunde stoppa blödningen eller iallafall hejda den så kommer jag att dö.
Jag fick detta bekräftat av både räddningstjänsten och akutsjukvården sen att det var det som gjorde att jag överlevde.
Jag var vaken hela tiden tills ambulans kom efter att räddningstjänsten satte en tornique på armen.
Då fick jag smärtlindring och då tuppade jag av i ca 2 minuter tills jag kom in i ambulansen.
Under min första eller andra operation så missade vården att stänga av stasen till armen vilket resulterade i att muskeln i armen började svälla och de fick snitta upp armen på flera ställen för att muskeln skulle kunna svälla fritt.
Idag har jag genomgått 16-18 operationer (man tappar räkningen), förlorat mer och mer av min tumme, idag har jag halva kvar efter att de försökt rädda så mkt det gick genom att använda blodiglar i 14 dagar.
Muskeln till tummen dog efter ca 3 veckor.
Senan i lillfingret har fastnat någonstans och förtvinade muskler i armen.
Det har varit en helvetes resa med massa infektioner och extrema smärtor och extremt mkt medicin.
De gav mig så mkt en dag att de fick säga ifrån att snart kan de inte ge mer pga förgiftning.
Idag kan jag röra allt utom lillfingret och jag jobbar nu 100% igen, var sjukskriven ca 4 månader varav 2 månader var konstant på sjukhuset.
Det är psykiskt påfrestande att se sin hand och hur svårt allt har blivit efter olyckan, väldigt svårt med att få en bebis strax efter olyckan.
Jag har fått bilder på hur handen såg ut efter olyckan ifall det skulle vara intressant.
Som sagt, jag är öppen med allt.
Jösses, de flashbacksen som går på repeat måste vara bland det svåraste som finns att bearbeta sig igenom. Sedan lägga till att det inte blir en bra läkning samt att få en bebis. Kaka på kaka liksom. Tack för att du delar med dig.OliverTryAlot skrev:
Bilder på hur det ser ut idag kan vara av intresse av mig iallafall. Vid olyckstillfället? Kanske
@OliverTryAlotJösses, de flashbacksen som går på repeat måste vara bland det svåraste som finns att bearbeta sig igenom. Sedan lägga till att det inte blir en bra läkning samt att få en bebis. Kaka på kaka liksom. Tack för att du delar med dig.
Bilder på hur det ser ut idag kan vara av intresse av mig iallafall. Vid olyckstillfället? Kanske
Lägg upp bilder, det hjälper alltid någon att lära sig mer om vad man ska undvika.
De grövsta bilderna kan man ju lägga som en
spoiler,
Jag klippte av mig fingertoppen med sekatören för ett par år sedan. Kan inte minnas om jag postade det här i tråden eller inte, men nu är det tydligt att sådana ytliga skador inte längre passar här. Det är ju som att lägga upp en bild på ett blåmärke. Usch vad ni gör illa er.
....men det fick mig iaf att alltid använda skärskyddshandske på vänsternäven när jag ansar häcken, för det där klippagrillkorvsljudet vill jag inte höra igen...
....men det fick mig iaf att alltid använda skärskyddshandske på vänsternäven när jag ansar häcken, för det där klippagrillkorvsljudet vill jag inte höra igen...
