Renoverare
· Västra Götaland
· 1 110 inlägg
Källa på det? Av det jag har läst mig till har jag inte hittat att det skulle vara någon som helst skillnad på segheten på Fallopia sachalinensis mot för Fallopia japonica, eller för den delen någon inbördes skillnad mot övriga inom Fallopiadelen under Polygonaceae.Johan Gunverth skrev:
Jag har för övrigt trott att det är Jättesliden som jag har, men har inte fastställt det till fullo. Stora skillnaden är höjden på den och eftersom min "bara" har blivit lite över 3 meter hög, så har jag inte blivit klok på vilken Fallopia det är. På bladen liknar den jättesliden med.
De ingår oavsett i samma familj och genus (inom växtvärlden) och vad jag förstått så besitter de samma typ av antioxidanter.
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 110 inlägg
Även om några optimister här i tråden har yrkat på att de dödat Parksliden i ett enda försök, så är det ingen som har ramlat in här i tråden ett år senare och postat en uppföljning som bevis på det. Jag tolkar det som att de flesta tror att man fått död på den, ropar hej innan man kommer över bäcken och sedan får man ändå besök av något/några nya skott.TreeView skrev:
Så se det som att du kommer att ha att göra lite senare i år och med största sannolikhet nästa år också, oavsett vilken metod du använder. Nöj dig med det du har gjort just nu och ta hand om det som sticker upp istället. Den måste slösa energi för att leta sig upp mot jordytan och då nyper du den. Jag hade låtit jorden vara och inte använt mer kemikalier i själva marken än nödvändigt. Inte bara med grundvatten i åtanke, utan allmänt med tanke på djur/flora.
Ska du inte nyttja marken till något just där nu i år, så täck över det grävda området +1 utanför med presenningar, tjocka eller dubbelvikta sådana och så vittjar du dem från nya skott 1 ggn/mån. Du kommer antagligen se på presenningen när första skotten kommer, för den brukar försöka spränga upp genom den. Min har rest presenningar som varit nertyngda med stora markstenar.
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 779 inlägg
Källa: det här forumet någonstans. Artikeln från engelska trädgårdskonsulter. Hittar dem inte nu.shadowfire skrev:
Vi har en gård här i närheten som efter den revs blev halvt överväxt av jätteslide. Bladen storlek, färg och form är det som skiljer. Mer avlångt hjärtformade, drygt A4 i storlek och mörkare grön färg. Jag har en granne (100m) bort som har fått in parkslide i sin välvskötta granhäck, så jag ser de stora skillnaden på hyfsat nära håll.
Jag antar att det är på sådana platser som Parksliden hamnar efter att villaägare kört sina Parkslidebesmittade massor till "tippen". Återanvänds i fyllnadsmassor. :wow:Matstj skrev:
Intressant spörsmål om det finns någon beredskap hos myndigheterna.
I mina föräldrars sommarstugeområde finns en stugägare som har planterat lite parkslide. Än så länge ser det gulligt ut, men jag fasar för när den sprider sig över naturtomterna bland träd o buskar. Finns det något man kan göra förutom prata med stugägaren (pinsamt!) ? (Kontakta kommunen? Kontakta länsstyrelsen?
I mina föräldrars sommarstugeområde finns en stugägare som har planterat lite parkslide. Än så länge ser det gulligt ut, men jag fasar för när den sprider sig över naturtomterna bland träd o buskar. Finns det något man kan göra förutom prata med stugägaren (pinsamt!) ? (Kontakta kommunen? Kontakta länsstyrelsen?
En bro bör ju inte ha en växt växande vid den som påverkar hållfastheten. Även om hållfasthet i det långa loppet inte alltid intresserat politiker tidigare.Matstj skrev:
Så här såg beståndet ut för exakt ett år sen när vi flyttade in
Så här såg det ut idag. Jag förstår att striden är långt ifrån över, men litet nöjd är jag ändå!
Så här såg det ut idag. Jag förstår att striden är långt ifrån över, men litet nöjd är jag ändå!
Under bron gåt en gata. Det är på vänster sida av gatan percis under bron som de har vuxit upp med raket fart. Nu för tiden går jag på andra sidan av gatan. Tror inte de vågar sätta sin fot på min tomt.MissAnpassad skrev:En bro bör ju inte ha en växt växande vid den som påverkar hållfastheten. Även om hållfasthet i det långa loppet inte alltid intresserat politiker tidigare.