Några frågor angående separation med sambon (barn och lägenhet inblandat)

[Nissens]

Lura är mer korrekt citat.

Japp, och det kan det ju handla om om sambon inte inser vad det är hon avstår ifrån. Det måste ju inte vara så i detta fallet, men vi har ju bara sett ts version...

 

[Staffans2000]

Japp, och det kan det ju handla om om sambon inte inser vad det är hon avstår ifrån. Det måste ju inte vara så i detta fallet, men vi har ju bara sett ts version...

Och det är den enda version vi kommer att se. Så som i alla andra frågeställningar, har vi även här bara TS version. Det är så foromet fungerar. Därför skanderar du för döva öron, för TS dilemma är löst. De skrev ett eget avtal.

Staffan

 

[Nissens]

Och det är den enda version vi kommer att se. Så som i alla andra frågeställningar, har vi även här bara TS version. Det är så foromet fungerar. Därför skanderar du för döva öron, för TS dilemma är löst. De skrev ett eget avtal.

Staffan

Haha, det vet du inget om, du vet bara att ts sade att hon gått med på att göra det. Om det nu inte är så att du känner ts eller kanske är ts. Döva öron vet jag inte, det verkar ju vara en hel del snubbar här som inte har koll på vad som gäller.

Men visst hade det varit intressant att veta sambons bild, men det lär ju inte hända...

 

[A-Man_08]

Japp, och det kan det ju handla om om sambon inte inser vad det är hon avstår ifrån. Det måste ju inte vara så i detta fallet, men vi har ju bara sett ts version...

Sant.
Hur ser du på saken om någon utnyttjar lagen bara bra för att man kan få ut pengar utan att ha betalt en krona?

 

[A-Man_08]

Om, det är givmilt eller inte kan diskuteras. Den ena lägenheten har ökat med 4 miljoner i värde under tiden de bott i den, medan den andra har ett värde på 4 miljoner, vilket väl innebär att den inte ökat lika mycket under samma tid.

Vi vet inget om hur kostnader har fördelats inom den aktuella familjen, så alla gissningar är lika rimliga, allt från att TS betalt allt och sambon bara lagt på hög, till raka motsatsen (bortsett från det som TS betalt för lägenheten)

Antar man då att man betalt lika mycket så tycker jag att det mest rättvisa vid en separation är delad värdeökning på båda lägenheterna från det datum de blev sambos, men någon annan tycker att det mest rättvisa är att vardera parten får sin lägenhet och inget från den andra. Dvs det finns inget svar på den frågan. Det som är problematsikt för mig är dels att folk inte vet vad de ger sig in i när de ingår ett samboska, dels att man inte är ärliga mot varandra. det senare vet vi inget om i det specifika fallet. Kanske var TS väldigt ärlig i diskussionerna med sin sambo, kanske inte. Det vi vet är att andra skrivit om hur de lurat sitt ex, samt några "kreativa" tankar om att låna upp pengar och köpa en Ferrari för att inte dela något.

Så länge man är överens och tydlig så är det inget problem.

Ett annat problem är att så många tror/anser att lägenheten är deras för att de betalat insatsen, räntor/amortering och renovering. Man verkar då helt ignorera alla andra kostnader som familjen haft. Om båda parter dragit in lika mycket, en har betalt räkningarna kopplade till boendet och den andra kostnader för annat i samma storleksordning så blir det rätt absurt. Det är som att säga att 100' i renovering har ett högre värde än 100' i mat eller kläder till barnen. det var väl just därför man valde att stifta sambolagen, och då många tänker som de gör så tycker jag det är en bra lag att ha som grund och så får man sluta egna avtal om man vill annat.

Den skulle behöva göras om lite då lagen behandlar det som gemensamt ägande oavsett vem som köpt och betalt.

 

[HMJ1]

Nu var det kanske i första hand hans sambo som behövde en jurist, det var ju henne han tänkte ta pengar ifrån...
Men det går att tolka ts som att han lyckades få henne att avstå från sina pengar. Kanske återkommer han, kanske inte.

Som sagt. Inte helt glasklart. Rådet om jurist gäller givetvis bägge parter.

 

[Fairlane]

Hur ser du på saken om någon utnyttjar lagen bara bra för att man kan få ut pengar utan att ha betalt en krona?

Nu var inte frågan ställd till mig, men för mig är det helt ok. Lagen ser ut som den gör och det är enligt mig inget fel i att följa den. Kanske har man inte betalat en enda krona (även om de fallen nog är rätt ovanliga, att ena parten inte bidrar ekonomiskt alls under flera års tid), men man kanske har bidragit med annat, exempelvis matlagning (med varor som partnern köpt, tagit hand om barnen (som partnern köpt alla kläder till) etc.
Om ena parten inte bidragit med någonting alls, vare sig ekonomiskt eller på annat sätt, så kanske det beror på bristande förmåga och den partern kommer knappast klara sig själv ändå, kanske kan det vara någon hjälp. Eller så har ena partnern massor med pengar, men inte betalat någonting eller gjort något alls, men det är nog inte så vanligt scenario (och relativt klantigt av den som betalat allt)
Jag ser hellre att den som inte bidragit med något alls under ett samboskap som varat några år, får något än att riskera att någon ställs på bar backe för att de betalat mat, kläder till barnen, busskort etc, medan partnern stått för lån etc.

Vill man inte riskera endera så skriver man ett avtal, svårare än så är det inte. Sambolagen ska hantera de fall där parterna inte kan komma överens och då kommer någon gynnas och någon missgynnas. Eftersom inte alla kommer ha samma åsikt om hur man löser det bäst så får man ta den lag som riksdagen stiftat, om man inte kan komma överens, före, under eller efter sambotiden.

 

[Nissens]

Sant.
Hur ser du på saken om någon utnyttjar lagen bara bra för att man kan få ut pengar utan att ha betalt en krona?

Menar du i ts fall? I det fallet kan jag tycka att det vore moraliskt bäst att de delade på värdeökningen av den gemensamma bostaden och att ts fick behålla den kontantinsats han lagt från början. Juridiskt har sambon rätt till mer, men...
Jag var själv gift i 25 år och i alla år var det bara jag som betalade allt som var knutet till bostaden mm. När vi skildes så fick hon självklart det hon hade rätt till. Hade varit rätt fånigt att börja tjafsa om sånt.

 

[A-Man_08]

Menar du i ts fall? I det fallet kan jag tycka att det vore moraliskt bäst att de delade på värdeökningen av den gemensamma bostaden och att ts fick behålla den kontantinsats han lagt från början. Juridiskt har sambon rätt till mer, men...
Jag var själv gift i 25 år och i alla år var det bara jag som betalade allt som var knutet till bostaden mm. När vi skildes så fick hon självklart det hon hade rätt till. Hade varit rätt fånigt att börja tjafsa om sånt.

Nej jag syftade mer generellt på golddiggers.

 

[A-Man_08]

Nu var inte frågan ställd till mig, men för mig är det helt ok. Lagen ser ut som den gör och det är enligt mig inget fel i att följa den. Kanske har man inte betalat en enda krona (även om de fallen nog är rätt ovanliga, att ena parten inte bidrar ekonomiskt alls under flera års tid), men man kanske har bidragit med annat, exempelvis matlagning (med varor som partnern köpt, tagit hand om barnen (som partnern köpt alla kläder till) etc.
Om ena parten inte bidragit med någonting alls, vare sig ekonomiskt eller på annat sätt, så kanske det beror på bristande förmåga och den partern kommer knappast klara sig själv ändå, kanske kan det vara någon hjälp. Eller så har ena partnern massor med pengar, men inte betalat någonting eller gjort något alls, men det är nog inte så vanligt scenario (och relativt klantigt av den som betalat allt)
Jag ser hellre att den som inte bidragit med något alls under ett samboskap som varat några år, får något än att riskera att någon ställs på bar backe för att de betalat mat, kläder till barnen, busskort etc, medan partnern stått för lån etc.

Vill man inte riskera endera så skriver man ett avtal, svårare än så är det inte. Sambolagen ska hantera de fall där parterna inte kan komma överens och då kommer någon gynnas och någon missgynnas. Eftersom inte alla kommer ha samma åsikt om hur man löser det bäst så får man ta den lag som riksdagen stiftat, om man inte kan komma överens, före, under eller efter sambotiden.

Men om sambolagen inte fanns så skulle det fungera utmärkt om folk inte hade bristande förmåga.

 

[Fairlane]

Den skulle behöva göras om lite då lagen behandlar det som gemensamt ägande oavsett vem som köpt och betalt.

Hur ska den göras om då?

A köper en lägenhet som A och B ska bo i.
A betalar instatsen, samtliga amorteringar, samtliga renoveringar, samtliga räntor.

Ska A ha hela lägenheten vid en separation utan att B får något?
Ska man ta hänsyn till vad B har betalat i övrigt, eller vem som varit hemma mer med barn etc eller är det irrelevant?
Om B tjänar mindre, men betalar lika mycket procentuellt, hur ska det påverka?
Om B tjänar mindre, men betalar mer (eller mindre) procentuellt, hur ska det påverka?
Hur skriver man lagen så den blir bra att täcka många situationer?

Personligen tycker jag lagen är vettig och så får de enskilda paren komma överens om man vill ha något annat.

Hur manvill göra med ekonomin i en relation skiljer sig från par till par. Vissa slänger in allt på samma konto, andra har separata konton och delar gemensamma utgifter proportionellt baserat på inkomst, medan ytterligare några skiter i att man tjänar olika och delar gemensamma inkomster 50-50. Det blir lite svårt att skriva en lag som gör att alla komemr vara nöjda, således är det bättre att folk tar eget ansvar och klarar man inte det så får man ta det som andra beslutat åt en, dvs lagen.

 

[Fairlane]

Men om sambolagen inte fanns så skulle det fungera utmärkt om folk inte hade bristande förmåga.

Nja, det var ju det som det inte gjorde. Man levde ihop i många år och sen kunde den som stod på fastigheten (som ökat mycket i värde) slänga ut den andra parten på bar backe.

 

[Nissens]

Nja, det var ju det som det inte gjorde. Man levde ihop i många år och sen kunde den som stod på fastigheten (som ökat mycket i värde) slänga ut den andra parten på bar backe.

Ja, den här tråden har väl visat tydligt att lagen behövs kan jag tycka...

 

[A-Man_08]

Nja, det var ju det som det inte gjorde. Man levde ihop i många år och sen kunde den som stod på fastigheten (som ökat mycket i värde) slänga ut den andra parten på bar backe.

Jovisst men det skulle kunna lösas genom att man skriver papper på gemensamt ägande om man äger något tillsammans.
Det skulle dessutom se till att båda parter har samma skyldigheter ekonomisk och inte bara rättigheter.

 

[A-Man_08]

Ja, den här tråden har väl visat tydligt att lagen behövs kan jag tycka...

Personligen tycker jag att den är lite för givmild.
Och äganderätten borde vara starkare än brukande.
Eller åtminstone att det krävs någon form av registrerat samboskap.