127 324 läst · 612 svar
127k läst
612 svar
Några frågor angående separation med sambon (barn och lägenhet inblandat)
precis, hon ska inte ha ett skvatt. Varför skulle hon? Det är mitt hus, jag som köpt det, jag som renoverat. Och lura är precis man fick göra då man va dum och inte skrev ett avtal, använda sig av kryphål i lagen. Att komma med att barnen tar skada är bara tramsigt. Barnen skiter fullständigt i vem som har mest pengar eller mest grejer efter skilsmässan så länge dom är trygga och vardagen inte blir allt för negativt påverkad pga. Skilsmässan.G Grävling15 skrev:
Barnen må skita i vem som har mest. Men de skiter inte i hur du behandlar deras mamma. Det är de som är poängen.G Ganescha skrev:precis, hon ska inte ha ett skvatt. Varför skulle hon? Det är mitt hus, jag som köpt det, jag som renoverat. Och lura är precis man fick göra då man va dum och inte skrev ett avtal, använda sig av kryphål i lagen. Att komma med att barnen tar skada är bara tramsigt. Barnen skiter fullständigt i vem som har mest pengar eller mest grejer efter skilsmässan så länge dom är trygga och vardagen inte blir allt för negativt påverkad pga. Skilsmässan.
Jag det vore det bästa, det vore det enklaste.Cancerman_777 skrev:Till alla er som anser att TS bara skall svälja och gå vidare i fallet av att de faktiskt separerar och TS förlorar halva lägenheten; jag skulle vilja se om ni hade varit så avslappnade om det var fem millar av era pengar det handlade om.
Ja, det är illa att TS inte hade koll på sambolagen, men hur många av er har koll på precis samtliga lagar som berör er i alla situationer (retorisk fråga).
Det som är mest illa är att sambolagen ens finns kvar när statistik sedan mitten på 90-talet påvisar att fler än hälften av alla relationer slutar "i förtid". Varför i hela fridens namn skall en så snedvriden lag leva kvar då? Det vettiga hade varit att de inblandade själva fick skriva hur de vill ha det, och om inget skrivs så är mitt mitt, ditt ditt och vårt delar vi på.
Sedan är det lite märkligt att det inte behövs registreras att man är sambos för att sambolagen ska gälla.
Det hade också gjort det enklare, tex registrera det hos skattemyndigheten bara fylla i ett papper då behövs det inte diskuteras eller redas ut om man är sambos eller ej.
Och argument "allt kan hända man kanske skaffa barn och bor där i x år" går inte att ha som argument eller urshäkt då det enkelt kan fyllas i och registreras samtidigt som man fyller i alla andra dokument som måste registreras när man får barn.
Om TS tar upp det med sin sambo att han vill separera och vill skriva ett papper på att bostaden inte ska ingå i en bodelning och hon blir bitter och ser sin sin chans att få ut pengar och kör stenhårt på 50%.G Grävling15 skrev:
Hur resonerar du då allt frid och fröjd för ts sambo?
Nej, jag resonerar nog att det är tur att vi har en sambolag som reglerar bodelning om man är oense. Oavsett tycker jag inte den risken motiverar rätten att vilseleda sin partner.A Andy78 skrev:
Men dom kanske inte är oense?G Grävling15 skrev:
Att skriva ett samboavtal även om det görs flera år senare är inte att vilseleda sin partner, det har samma grund då som nu.
dvs hur bostaden ska fördelas vid en separation.
Men om målet är att få ut pengar bara för att man kan enligt lag så förstår jag att man inte gillar avtalet.
A Andy78 skrev:Men dom kanske inte är oense?
Att skriva ett samboavtal även om det görs flera år senare är inte att vilseleda sin partner, det har samma grund då som nu.
dvs hur bostaden ska fördelas vid en separation.
Men om målet är att få ut pengar bara för att man kan enligt lag så förstår jag att man inte gillar avtalet.
Jag tolkar inte TS inlägg som att han ämnar att berätta för henne varför hon plötsligt skall folkbokföra sig på sin gamla lägenhet. Det är att vilseleda. Det är ju inte samboavtalet som är vilseledande, utan att han inte verkar planera att berätta för henne att han kanske vill separera i närtid.D Dannehej skrev:
Och precis som du säger: de kanske inte ens är oense. Så varför kan han inte vara ärlig med henne?
D Dannehej skrev:Jag och min sambo har varit tillsammans i 9 år och bor i en lägenhet i norra Stockholm som jag köpte för 5 år sedan. Vi har tillsammans två gemensamma barn. Jag och min sambo är inte gifta.
Nu går jag i tankarna på att separera med min sambo och undrar vilka lagar som gäller när man har bott tillsammans så länge?
Lägenheten står som sagt i mitt namn (jag har köpt den själv, utan att hon gått in med pengar). Inga reparationer och underhåll har gjort under tiden hon bott här.
Vid eventuell separation, är jag skyldig henne något (förutom att vi delar på de prylar som vi köpt tillsammans)?
Hur blir det med barnen vid en separation? Kan hon tex ta och flytta till en annan stad utan min godkännande? Min tanke är att vi kör varannan vecka med barnen, och då blir det ju lite besvärligare om hon tex väljer att flytta från Stockholm.
Tacksam för svar!
Update: Glömde nämna att min sambo har själv en lägenhet i Stockholm som just nu står tom.
Vänd dig till en jurist på en bank. De är vana vid sånt här. Han eller hon kommer att förklara för dig att din sambo har rätt till hälften, men du och din sambo kan alltid komma överens om annat. Det beror på hur vänskaplig er separation kommer att bli.D Dannehej skrev:Jag och min sambo har varit tillsammans i 9 år och bor i en lägenhet i norra Stockholm som jag köpte för 5 år sedan. Vi har tillsammans två gemensamma barn. Jag och min sambo är inte gifta.
Nu går jag i tankarna på att separera med min sambo och undrar vilka lagar som gäller när man har bott tillsammans så länge?
Lägenheten står som sagt i mitt namn (jag har köpt den själv, utan att hon gått in med pengar). Inga reparationer och underhåll har gjort under tiden hon bott här.
Vid eventuell separation, är jag skyldig henne något (förutom att vi delar på de prylar som vi köpt tillsammans)?
Hur blir det med barnen vid en separation? Kan hon tex ta och flytta till en annan stad utan min godkännande? Min tanke är att vi kör varannan vecka med barnen, och då blir det ju lite besvärligare om hon tex väljer att flytta från Stockholm.
Tacksam för svar!
Update: Glömde nämna att min sambo har själv en lägenhet i Stockholm som just nu står tom.
När det gäller barnen är regeln delad vårdnad, men det behöver inte innebära att barnen behöver bo hos er varannan vecka. Tänk på barnens bästa och inte vem av er som ska ”rätt”. Mitt råd är att du agerar vuxet, generöst och vågar vara ärlig. Vem vet. Hon kanske blir själaglad över en separation, väljer att ha barnen 2 helger i månaden och du har dem resten och dessutom går med på en rimlig ekonomisk uppgörelse utifrån att hon redan har ett annat boende.
Utifrån egen erfarenhet, kan man vara goda vänner även i såna lägen. Det gäller bara att kunna svälja sin stolthet och fortsätta se den andra som någon man en gång älskat och kommer att behöva ha en fortsatt livslång relation till pga barnen. Lycka till.
Vi vet inte om hon eller han varit mest föräldraledig. Och vi vet inte om de haft någon mekanism sinsemellan för att kompensera oavlönat arbete i hemmet. Om lägenheten är sådan kompensation kanske deras uppgörelse de haft blir orimlig.G Grävling15 skrev:Allvarligt talat? Ni har varit tillsammans i nästan ett decennium och har barn tillsammans, men det största problemet är att hon kanske har rätt till ert nu gemensamma hem?
Om man haft en gemensam ekonomi kan man ju tänka sig att hon indirekt betalat för lägenheten om hon ex varit föräldraledig medan du jobbat och amorterat, eller betalat för andra utgifter medan du sparat.
Oavsett tycker jag att du borde fokusera mer på att bibehålla en god relation till barnens mor, och det gör man inte genom att lura henne att frånskriva sig vad hon har laglig rätt till. Sry om det är off topic, men prata med henne om hur du känner istället så kanske ni kan reparera relationen, och så slipper du sälja lägenheten helt och hållet.
Sannolikt är det väl "som alla tror" men det skadar inte att höja blicken.
Jo, det kanske hon kan men vi vet inte hur hennes ekonomi ser ut. Hon kan vara allt från arbetslös till partiledare. I det tidigare fallet är det möjligt att hon inte kan uppgradera utan att få en dålig ekonomi. I så fall lär TS få betala underhåll med tanke på gemensamma barn.A Andy78 skrev:
Oavsett vad så vid separation mellan sambo kan den ena parten begära bodelning. Allt, inklusive "hans" lägenhet, kommer att tas med och hanteras. Det går inte att undanta något. Ev. personlig egendom, enligt tidigare nämnt arv, ... , tas bort från den gemensamma potten och resten delas och det bestäms vem som behåller vad och löser ut vem. Kan man komma överens om annat får man göra det.
Det är så det fungerar och har inget med jante, avundsjuka eller girighet att göra.
En liten men avgörande fråga angående lägenheterna .
Äger ni dom eller äger banken dom dvs är dom till fullo betalda?
Äger ni dom eller äger banken dom dvs är dom till fullo betalda?
Girighet blir det när man gör något för att man kan, det går precis som du säger att inte ta med vissa delar i bodelningen.Kristian Ask skrev:Jo, det kanske hon kan men vi vet inte hur hennes ekonomi ser ut. Hon kan vara allt från arbetslös till partiledare. I det tidigare fallet är det möjligt att hon inte kan uppgradera utan att få en dålig ekonomi. I så fall lär TS få betala underhåll med tanke på gemensamma barn.
Oavsett vad så vid separation mellan sambo kan den ena parten begära bodelning. Allt, inklusive "hans" lägenhet, kommer att tas med och hanteras. Det går inte att undanta något. Ev. personlig egendom, enligt tidigare nämnt arv, ... , tas bort från den gemensamma potten och resten delas och det bestäms vem som behåller vad och löser ut vem. Kan man komma överens om annat får man göra det.
Det är så det fungerar och har inget med jante, avundsjuka eller girighet att göra.
Som sagt vi vet ju inte bagrunden du antar att "hans" lägenhet ska med i bodelningen men det är inte säkert.
Det går ju att hävda att bostaden inte är köpt för gemensamt bruk och då blir det en bevisfråga, det är inte säkert att de dömer till hennes fördel bara för att dom har barn.
Redigerat:
Precis som många redan sagt så säger sambolagen i princip att det som köpts in till/för det gemensamma boendet ska delas lika oavsett vem som betalat för det, dvs värdet av lägenhet, TV, etc ska delas.D Dannehej skrev:Lite mer information om lägenheten:
Lägenheten är värderad till ca 10 milj kronor och jag köpte den för ca 6 milj för 5 år sedan. Jag köpte lägenheten med mina egna pengar, utan någon insats från min sambo (vid den tiden bodde vi inte ihop och vi hade inga barn)
Hur är detta möjligt att min sambo ska få 50% av lägenheten när vi inte ens är gifta, eller att hon inte ens spenderat en krona på lägenheten? Jag betalade själv 6 milj kr för lägenheten när jag köpte det. Lägenheten står på mitt namn (dock är hon och barnen skriven här).
Sedan har min sambo en egen lägenhet som står tom, som hon nu under senaste åren funderat på att sälja
Nu skriver du att vid den tiden när du köpte lägenheten så bodde ni inte ihop och hade inga barn ihop. Detta spelar till viss del ingen roll. Om du köpte lägenheten i syfte att ni skulle bo där tillsammans så ska den delas. Om detta inte var syftet med lägenhetsinköpet, så kanske det faktum att du köpt lägenheten innan ni flyttade ihop kan användas för att styrka att lägenheten enbart tillhör dig, men det beror på omständigheterna.
Mitt råd är att ta kontakt med en jurist för rådgivning!
Om du ska hävda att lägenheten är din så bör juristen kunna tala om vad som krävs för att du ska ha en rimlig chans att gå iland med det. Visserligen är jurister inte gratis, men att lägga ett par fem tusenlappar på detta lär vara väl investerade pengar, du pratar ju ändå om summor på flera miljoner. Likaså bör en jurist kunna säga om idén med att belåna lägenheten (som någon annan föreslog) är en framkomlig väg.