251 558 läst · 701 svar
252k läst
701 svar
Krav på 50 000:- i ersättning efter installation av belysning på väg
Nej, min fastighet har både anlagt och underhåller vägen och har rätt till marken också. Ingen annan har rätt till vägen och den används inte av någon annan heller.Daniel Siljeving skrev:
Uppfattade att det var ett officialservitut? Så: "Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets väg eller brunn med mera." direkt från Lantmäteriets hemsida.
Tolkar ni det som att själva vägmaterialet ägs av den som lastar? Hur blir det då om det är flera som har servitut på samma väg? Servitut är rätten att använda något från en annan fastighet, det ger dig inte ägarskap av objektet. Vägen kan mycket väl delägas av TS, men eftersom det var servitut med i bilden så ligger vägen inte enbart på TS's fastighet.
Detta är ju inte nödvändigtvis riktigt sant, vi vet redan att mark upplåtits till fiber och troligen andra ledningar och då har dessa avtal troligen skrivits med markägare samt vägförening.R Rem skrev:
Nu är det TS som underhåller vägen istället för vägförening och då bör framtida avtal tecknas med markägare och TS.
Grävs då TS kabel av och denne inte visat var dessa ligger kanske grävfirman inte tar på sig kostnaden.
Någon större personfara borde inte föreligga då belysning företrädesvis är igång utanför arbetstid men värt att tänka på då dessa avtal tecknas, och nu på vintern kan det vara mörkt ganska länge, det är ju också möjligt att det går med något ledare som det alltid är spänning på så detta får då tas i beaktande.
Orkar inte läsa igenom alla inlägg men jag hoppas att jag inte är den enda som måste påpeka en sak.. SNÄLLA någon det är snart 2021, när ska ni lära er att det heter grävmaskin och inte grävskopa??!!
Herregud, tänk på britt och barnen!! Det är som att säga att du har åkt med däcket till jobbet, trots att du egentligen åkt buss... Ja däcket tillhör ju bussen men det är väl fan inte däcket du åkt med???
För att tillföra ytterligare till tråden så hade jag också blivit sur om jag var markägare och någon gjorde på detta vis. Sjukt respektlöst.
Herregud, tänk på britt och barnen!! Det är som att säga att du har åkt med däcket till jobbet, trots att du egentligen åkt buss... Ja däcket tillhör ju bussen men det är väl fan inte däcket du åkt med???
För att tillföra ytterligare till tråden så hade jag också blivit sur om jag var markägare och någon gjorde på detta vis. Sjukt respektlöst.
Är fortfarande ”färsk” på den här sidan, och funderar över var beteckningen ”TS” kommer ifrån? Jag tror mig förstått att det avser den signatur som tagit upp den aktuella tråden från början – men varför blev det just TS?R Rem skrev:
Hursomhelst måste jag nog ge signaturen Daniel Siljeving rätt i hans hävdande att ”Servitut är rätten att använda något från en annan fastighet, det ger inte ägarskap av objektet”. Jag finner inget i Jordabalken (1970:994), och där i 14 kap. Servitut, något som stödjer ett annat synsätt.
Men sedan blir det lite intressantare (ber om ursäkt om någon annan redan belyst detta). Av den 6 § skall ”ägaren av den härskande fastigheten (TS), vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten (Markägarens) icke betungas mer än nödvändigt”.
Här finns vidare rättsfall som förtydligar att ”Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg (vilket tydligen är fallet här), åligger det honom att hålla den i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis”. Det synes alltså ligga i markägarens intresse att TS gör sitt jobb som ”väghållare” så bra som möjligt.
I spåren på detta blir ju frågan för rätten om TS, genom sitt belysningsarrangemang, kan anses onödigtvis ha vållat markägaren skada eller olägenhet. Jag skulle bli mycket förvånad om en domstol skulle gå på den linjen.
Lagen pekar snarare på en skyldighet för TS att hålla den väg han anlagt på markägarens mark i gott skick, och ur den synpunkten bör inte den till synes relativt diskreta belysningen ligga honom till last.
Jag har vidare nu förstått att relationen mellan markägaren och TS kanske inte är den allra bästa – och i skenet av tidigare ”kontroverser” och av lagtexten ovan – skulle jag nog svara på avtalsförslaget ungefär följande:
Jag har emottagit ert avtalsförslag angående kompensation för den vägbelysningsanordning jag låtit installera utefter det vägavsnitt som jag har ansvaret för – mellan min fastighet och landsvägen – och i linje med gällande Servitut.
Jag har sett belysningen som en del av det ansvar jag har för vägsträckningen ifråga, och enligt min uppfattning i linje med Jordabalk (1970:994) och där bl.a. den 6 §:en. Jag anser mig enligt lagen, ha ett ansvar att hålla vägen i gott skick så att man säkert och tryggt kan färdas till och från landsvägen – speciellt då det är skog på båda sidor och inga andra belysningsanordningar finns utefter vägen.
Jag har vidare inte funnit något stöd för att det skulle utgå någon form av kompensation till markägaren i samband med att jag fullgör mina skyldigheter som ”väghållare” – bl.a. mot er som markägare.
Jag avser därför att lämna ert avtalsförslag utan åtgärd.
Med vänligt hälsning
NN
Du får väl kolla med din advokat om han tror att det skulle kunna vara en framkomlig väg. Lycka till.
C
civilingenjören
Medlem
· Sverige
· 664 inlägg
civilingenjören
Medlem
- Sverige
- 664 inlägg
Jag undrar naturligtvis varför en grävmaskin, som får en stund över, gräver 120 meter just där det ligger en optisk fiber? Det borde vara besvärligt och kräva handgrävning, åtminstone efter man har skrapat fram varselbandet.
Och varför ligger det några stockar till höger om vägen i bilden?
Beträffande ellagen finns några undantag från nätkoncession:
Och varför ligger det några stockar till höger om vägen i bilden?
Det var verkligen inget tydligt beslut. Helt olika saker har tryckts in i en enda mening med överskriften Servitut:R Rem skrev:
- Hur fastigheterna avgränsas i vattnet. Det har inte alls med servitut att göra utan med själva fastighetsindelningen (12 kap. 4 § motsvarar 1 kap. 5 § i nuvarande jordabalk).
- "rätt till utfartsväg å härför avsedd mark enligt avstyckningsplan": Detta var nybildning av servitut där det ännu inte fanns någon väg (närmast respektive styckningslott).
- "rätt till utfartsväg å stamfastighetens väg fram till allmän väg": Detta avser nybildning av servitut där det redan fanns väg (närmast allmänna vägen).
Man kan inte stämma någon utan bara ansöka om stämning. Det är allmän domstol som kan utfärda stämning.useless skrev:
Beträffande ellagen finns några undantag från nätkoncession:
- "ett internt nät, som är beläget på eller inom en byggnad"
- "ett internt nät, på vilket el överförs till anläggningar och byggnader som inte är avsedda som bostadshus och som ligger i omedelbar närhet till ett bostadshus": Detta omfattar ledningar till uthus, gäststugor (förutsatt att de inte är kompletta bostadshus), trädgårdsbelysning och belysning längs infart (åtminstone den del som är i omedelbar närhet till bostadshuset).
- "ett internt lågspänningsnät inom området för en väg, kanal eller annan vattentrafikled som används för att tillgodose trafikens behov": Lågspänning avser högst 1 000 V. Detta undantag täcker den del av en infart som eventuellt är för långt bort från bostadshuset.
- "ett internt nät som är avsett för driften av en belysningsanläggning": Även detta undantag täcker både trädgårdsbelysning och infartsbelysning.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 562 inlägg
TS är en förkortning av trådskapare.B Boggi skrev:
Det är det just ingen som bestrider. Invändningarna handlar om vad servitutet avser. @Daniel Siljeving hävdade bestämt (förmodligen utan att ha läst mycket av tråden; det brukar vara så) att vägen var markägarens och att TS rättigheter skulle tolkas utifrån det. I själva verket ger servitutet rätt att på grannens mark anlägga väg, varvid vägen därefter är TS.B Boggi skrev:
Så det är inget konstigt att det är som det är utifrån lagens bokstav. Det gäller bara att ha reda på vad man har servitut på: en väg eller mark där man får anlägga väg. I det första fallet är både marken och vägen markägarens, i det andra är marken alltjämt markägarens, men vägen servituthavarens. Båda varianterna förekommer och i det här fallet är det som sagt alternativ två.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 562 inlägg
Jag håller med om att det är konstigt med vattnet som servitut, men i övrigt håller jag inte med. Kort och precis sakprosa som naturligtvis kräver en karta för att man ska förstå var respektive rättighet får nyttjas, men det är väl inte konstigare än att man ser en fastighet utan direkt tillgång till allmän väg utritad jämte en korridor där man får dra en väg till närmsta väg som sen leder vidare till allmän väg.C civilingenjören skrev:
Exkat så där är det. Man kan även läsa av förtätningen att där inte fans en väg tidigare. Och man lämnar så att säga över på min fastighet att lösa det "fixa din egen väg" 1953 ville dåvarande markägaren bara sälja och tjäna en hacka vilket ju var svårt om man inte kunde ha väg fram så därför fick köparen av min fastighet rätt till mark för väg.Nötegårdsgubben skrev:
Jag håller med om att det är konstigt med vattnet som servitut, men i övrigt håller jag inte med. Kort och precis sakprosa som naturligtvis kräver en karta för att man ska förstå var respektive rättighet får nyttjas, men det är väl inte konstigare än att man ser en fastighet utan direkt tillgång till allmän väg utritad jämte en korridor där man får dra en väg till närmsta väg som sen leder vidare till allmän väg.
Det är väl det som ett forum är till för, att få svar från andra som varit med om liknande händelser.S Sockan72 skrev:
Billigare och snabbare än att gå juristvägen.
Antar att de flesta som ställer frågor får tillfredsställande svar på sina frågor och funderingar, även om det blir mycket spam och tyckande också naturligtvis.
TS har tydligen också en kontakt inom juristvärlden enligt tidigare inlägg.