247 626 läst · 701 svar
248k läst
701 svar
Krav på 50 000:- i ersättning efter installation av belysning på väg
@Exkroken Det finns 403 st inlägg mellan Rem's första inlägg till ditt, har du läst ett enda av dem?E Exkroken skrev:Det är tveksamt vari skadan skulle bestå med belysningen.
Jag rekommenderar starkt att du för det första bestrider kravet (50 000) skriftligt och erbjuder dig att plocka bort belysningen pronto. Vänd dig till en jurist, kontakta ert försäkringsbolag. Vänd dig till lantmäteriet! Finns det ett servitut? Går det att tvinga fram ett? Finns inget servitut är man rätt rökt juridiskt.
Servitut | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
Servitut | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
Snailman
Medlem
· Västra Götaland
· 5 569 inlägg
Snailman
Medlem
- Västra Götaland
- 5 569 inlägg
Det fanns väl ingen väg där från början, så rimligtvis har han också rätten att anlägga vägen, och göra mötesplatser etc. Underhålla vägen och bredda den vid behov.S Cayden Cailean skrev:
Däremot gissar jag att markägaren inte har rätt att använda vägen, då är problemet vid trädfällning inte så stort som någon skrev tidigare. Markägaren får ju hålla sig i sin skog.
Verkligen bra skrivet, dessutom stödjer Boggi min uppfattning att vägbelysning ingår i vägens utformning trots att dess standard inte på något sätt är belyst i servitutet.B Boggi skrev:Är fortfarande ”färsk” på den här sidan, och funderar över var beteckningen ”TS” kommer ifrån? Jag tror mig förstått att det avser den signatur som tagit upp den aktuella tråden från början – men varför blev det just TS?
Hursomhelst måste jag nog ge signaturen Daniel Siljeving rätt i hans hävdande att ”Servitut är rätten att använda något från en annan fastighet, det ger inte ägarskap av objektet”. Jag finner inget i Jordabalken (1970:994), och där i 14 kap. Servitut, något som stödjer ett annat synsätt.
Men sedan blir det lite intressantare (ber om ursäkt om någon annan redan belyst detta). Av den 6 § skall ”ägaren av den härskande fastigheten (TS), vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten (Markägarens) icke betungas mer än nödvändigt”.
Här finns vidare rättsfall som förtydligar att ”Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg (vilket tydligen är fallet här), åligger det honom att hålla den i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis”. Det synes alltså ligga i markägarens intresse att TS gör sitt jobb som ”väghållare” så bra som möjligt.
I spåren på detta blir ju frågan för rätten om TS, genom sitt belysningsarrangemang, kan anses onödigtvis ha vållat markägaren skada eller olägenhet. Jag skulle bli mycket förvånad om en domstol skulle gå på den linjen.
Lagen pekar snarare på en skyldighet för TS att hålla den väg han anlagt på markägarens mark i gott skick, och ur den synpunkten bör inte den till synes relativt diskreta belysningen ligga honom till last.
Jag har vidare nu förstått att relationen mellan markägaren och TS kanske inte är den allra bästa – och i skenet av tidigare ”kontroverser” och av lagtexten ovan – skulle jag nog svara på avtalsförslaget ungefär följande:
Jag har emottagit ert avtalsförslag angående kompensation för den vägbelysningsanordning jag låtit installera utefter det vägavsnitt som jag har ansvaret för – mellan min fastighet och landsvägen – och i linje med gällande Servitut.
Jag har sett belysningen som en del av det ansvar jag har för vägsträckningen ifråga, och enligt min uppfattning i linje med Jordabalk (1970:994) och där bl.a. den 6 §:en. Jag anser mig enligt lagen, ha ett ansvar att hålla vägen i gott skick så att man säkert och tryggt kan färdas till och från landsvägen – speciellt då det är skog på båda sidor och inga andra belysningsanordningar finns utefter vägen.
Jag har vidare inte funnit något stöd för att det skulle utgå någon form av kompensation till markägaren i samband med att jag fullgör mina skyldigheter som ”väghållare” – bl.a. mot er som markägare.
Jag avser därför att lämna ert avtalsförslag utan åtgärd.
Med vänligt hälsning
NN
Du får väl kolla med din advokat om han tror att det skulle kunna vara en framkomlig väg. Lycka till.
Tack för att du uppmärksammar mig på inlägget från @BoggiA ansgar46 skrev:
Han har ett bra förslag för ett svar till markägaren.
Jag föreslå att TS använder den.
Helt OT, men ordet "tjejtjurig" är nytt för mig. Fantastiskt ord ju mer jag tänker på det, kommer definitivt att användas framöver, med risk för ovett från frugan. Finns det någon mer "vetenskaplig" definìtion på ordet?Annars tolkar jag det ungefär som att "Tjejtjurig - när en person blir överdrivet sur för en småsak."P polaris78 skrev:Jag skulle vänligt försöka prata med grannen och be om ursäkt men tydliggöra att några 50 000 plus pengar per år är inte tänkbart..han kör ju en rövare och hoppas på att få bra betalt för nåt som han bara är tjejtjurig över att inte blivit tillfrågad.. men den skada han lidit lär vara obefintlig eller näst intill...
Det är lugnt du är inte den första, snart kommer trådens mest intressanta inlägg! God Jul!E Exkroken skrev:
R Rem skrev:
Det är väl "... rätt till utfartsväg dels å härför avsedd mark ..."
Säger inte så mycket mer än "mitt" servitut. Det är 40 år mellan dem så skillnaden kan vara rent semantisk.
Jag tolkar det som att man får anlägga en utfartsväg (om den inte finns) till de gemensamma vägarna som sedan ansluter till allmän väg.
Om markägaren är en fridens man/kvinna så låter hen udda vara jämt - men någon "rätt" att sätta upp belysning kan jag inte se.
Det finns oändligt (nej naturligtvis inte just oändligt, men ni fattar) med dylika konstruktioner i vårt land. Orsakar massor med små kontroverser då sådana vägar ibland går över annans tomt men just med tanke på det skulle jag tro att rättsläget är ganska utrett.
Fast just att sätta upp pollare var ju en ny twist. Eftersom min egen vägstump ligger 9 kilometer in i skogen skulle nyttan för just mig vara begränsad...
Det står heller inget om att vägen får vara asfalterad, men det tror jag de flesta kan hålla med om vore ok..?Mats Engquist skrev:
Det är som tidigare sagts rätt mycket gråzon känns det som.
Det har tidigare i tråden diskuterats vad som juridiskt sett ingår i begreppet väg. Tidigare i tråden har defenitionen i Lantmäteriet handbok för anläggningslagen citerats. Där står:Mats Engquist skrev:
"En väganordning är enligt 46 § andra stycket en anordning som behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Som exempel på väganordningar kan nämnas slänt, bankett, dike, vägren, upplagsplats, vändplats, bro, trumma, skyddsvärn, stängsel och vägmärke.
I den mån det är nödvändigt för att vägen ska fylla sin funktion är följande anordningar att betrakta som väganordning: hållplats, parkeringsplats, rastplats, vägbelysning. Beträffande vägar för skogsbrukets behov är behövliga last- och avläggsplatser för virke att betrakta som väganordningar."
Som du ser är rätt mycket som faktiskt räknats in i en "väganordning" (första stycket) och några saker som kan räknas in om de är nödvändiga (andra stycket). Där i bland vägbelysning. Så frågan är inte vad du kan utläsa ur servitutet utan hur lagar och rättspraxis definierar en väganordning, och vad som är tillämpligt i det här fallet. Det har vi dock ännu inte lyckats hitta några bra rättsfall eller liknande som klargör.
Redigerat:
Trädgårdsfixare
· Vischan
· 1 426 inlägg
Om vi då ponerar att man får ha vägbelysning, hur ska denna belysning vara utformad?O Steamboy skrev:Det har tidigare i tråden diskuterats vad som juridiskt sett ingår i begreppet väg. Tidigare i tråden har defenitionen i Lantmäteriet handbok för anläggningslagen citerats. Där står:
"En väganordning är enligt 46 § andra stycket en anordning som behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Som exempel på väganordningar kan nämnas slänt, bankett, dike, vägren, upplagsplats, vändplats, bro, trumma, skyddsvärn, stängsel och vägmärke.
I den mån det är nödvändigt för att vägen ska fylla sin funktion är följande anordningar att betrakta som väganordning: hållplats, parkeringsplats, rastplats, vägbelysning. Beträffande vägar för skogsbrukets behov är behövliga last- och avläggsplatser för virke att betrakta som väganordningar."
Som du ser är rätt mycket som faktiskt räknats in i en "väganordning" (första stycket) och några saker som kan räknas in om de är nödvändiga (andra stycket). Där i bland vägbelysning. Så frågan är inte ovad du kan utläsa ur servitutet utan hur lagar och rättspraxis definierar en väganordning. Det har vi dock ännu inte lyckats hitta några bra rättsfall eller liknande som klargör.
Borde finnas en standard för utformning av vägbelysning då den ser tämligen likvärdig ut i hela landet. Pollare likt TS satt upp, vill jag inte påstå är särskilt vanligt förekommande.