Nu har samhället vi lever i lyckligtvis både oskrivna regler och hävdvunna former för umgänge mellan individer.Bananskalare skrev:
Allt behöver inte gå till rättslig prövning. Vore katastrofalt om så vore fallet.
1. Det juridiskaM Micke5811 skrev:
Bevisbördan ligger helt på köparen. Den måste kunna presentera mkt tydliga bevis på byggfel, för att säljaren skall vara ansvarig. De har de inte gjort. När säljaren verkligen får en stämningsansökan kan ni anlita en jurist. Var noga med valet av jurist. Om det föreligger tydliga byggfel, så kan dessa skadestånd troligen ställas vidare till byggentreprenören.
2. Det psykologiska
Ta inte på er skuld, för något ni inte gjort fel. Tvärtom, avvisa vänligt och bestämt. Ibland är det läge att vara snäll eller schysst. Men köpare som riktar orimliga krav, efter lång tid, är människor man måste hålla avstånd till. De är desperata, giriga, fräcka eller bara ointelligenta. Neka o avvisa. Lägg en liten del av den sparade advokatkostnader på en psykolog eller rådgivare, som ger er styrka att stå emot oskäliga anklagelser. Lycka till.
Även om det skulle vara underisolerat vilket din syster inte märkt innebär det inte att det är byggfusk utan bara att det är lägre standard (om nu inte köparen kan peka på någon bindande byggnorm som gällde vid tidpunkten för utbyggnaden). Skulle däremot byggplasten sitta på fel sida av isoleringen så att reglarna ruttnat kan det vara aktuellt att tala om byggfusk. Troligen har snickaren ansvar för sådant under 10 år.M Micke5811 skrev:
Jag har ingen statistik att falla tillbaka på men fingertoppskänsla säger att en stor del av frågeställningar i forumet kommer från någon form av missnöje mellan köpare/säljare/grannar.Anna_H skrev:
Hantverkare ligger givetvis med i missnöjesorsaker.
Jag kan ha fel men sakfrågan förändras inte. Relationer/beteende behöver ibland ett regelverk för att fungera, som svar på att jag blev inbjuden av pmd till "radikala förenklingspartiet"
Olaga hot? Vad är det för olagligt i att hota med tingsrätten?L lhag skrev:
Notera att det inte är olagligt att hota någon i Sverige, det är däremot olagligt att hota med något olagligt.
”Ger du dig inte så raggar jag upp din fru!” - lagligt hot då det inte är olagligt att ragga på någons fru
”Ger du dig inte så kommer jag kasta din hund i älven” - olaga hot då det är olagligt att kasta både någon annans och sin egen hund i älven
”Jag drar dig till tingsrätten för det här!” - lagligt hot då du får söka hjälp av tingsrätten för att reda ut saker
Redigerat:
Nu är olaga hot brottsbalken, så det får bli ett samtal till polisen.ä därefter en åklagare som avgör. Förvisso lär en sådan anmälan läggas ner innan du hunnit lägga på luren. Men det är detaljerL lhag skrev:
Eventuellt skulle det kunna vara olaga hot att hota med ragga på någons fru Den är lite svårbedömd.Johanbogg skrev:
Det kan vara så också att svaret blir att hon är vill träffa någon hon vill säkerligen även gifta sig så fort skilsmässan blir klar. 😋😀
Brottsbalkens nuvarande skrivning är otydlig på så sätt att olaga tvång inte är definerat, i varje fall inte i utpressningsparagrafen: "Den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade ". I någon kommentar tror jag det stod stod hot om våld, skandalisering eller polisanmälan. Jag tror att brottsbalken tidigare haft formuleringen "hot om polisanmälan om det är otillbörligt". Kanske kan även hot om tingsrätt ibland vara otillbörligt men vanligen är det väl ett laga hot, inte ett olaga.
Att ragga på någons fru är förmodligen inte olagligt och har rimligen inte varit det sedan otrohet (enkelt och dubbelt hor) inte längre var straffbart. Hot om att ragga på någons fru kan däremot kanske tänkas gå in under begreppet skandalisering som rekvisit för utpressningsbrott.
Om hot om våld är mer omedelbart kallas brottet inte utpressning utan rån eller rånförsök.
Det beror på hur man uttrycker det. Det kan bli hotfulltF FGLIN skrev:
Du är fortfarande ansvarig i 10 år. Det blir vad man kan kalla ett ABC ärende. Du är A som sålt till B som inom 10 år säljer till C. C upptäcker fel i bostad och hävdar dolt fel. C måste då reklamera felet till B som är den kontraktspart hen har avtal med. B behöver även omgående reklamera felet till A. B behöver utreda huruvida det rör sig om ett dolt fel och ev betala ut ersättning till C. B kan sedan i sin tur driva motsvarande krav till A. C kan inte reklamera till A eftersom det inte föreligger något kontraktsförhållande mellan de parterna.K Kirre2 skrev:
Så även om huset säljs vidare är du ansvarig gentemot din köpare i 10 år från att överlåtelsen skett.
Tillämpning av Konsumentköpslagen innebär ändå en rejäl skillnad efter 2 år. De första åren måste byggaren bevisa att han gjort rätt. Vilket är svårt om något är slarvigt utfört, för det syns eller innebär en dålig funktion. Men efter två är vänds bevisbördan. Du som konsument måste då bevisa att arbeten som du tidigare godkänt genom slutbetalning, är undermåligt utfört. I dagligt tal, skiljer man ofta på "byggfel" och "byggfusk". Byggfusk är rejäla klantigheter eller fusk, som ett badrum som byggts utan tätskikt, vägg utan luftspalt eller ångspärr/broms, eller ett vindsbjälklag utan isolering. Men genetiken är det alltså samma frågeställning, men med olika bevisbörda.K Kirre2 skrev: