Åh, det var du som var loppisråttan 😂. Jo, det är sant att ändå blir en heldagsresa.Z ZipLock skrev:
Jag och min fru har diskuterat detta ganska mycket var tidsgränsen går för när det blir så långa resor att det blir ett hinder. För vår del har vi nog kommit fram till att det är ca 5 timmar. Då är det fortfarande rimligt att åka upp på torsdag eller fredag eftermiddag om man flexar några timmar och ändå få större delen av helgen på plats om man accepterar att komma hem sent på söndagskvällen/natten. I vågskålen för vår del ligger också att komma så långt bort att det blir ett riktigt miljöombyte och i vårt fall nå den riktiga fjällvärlden (dvs inte Sälen).
TS stuga ligger ju ändå en bra bit längre bort än så. Det är svårt så jag förstår hans dilemma och har egentligen inga bra råd mer än att följa det som känns bäst. Man kan göra hur många rationella plus och minuslistor som helst men det brukar ändå koka ner till vad hjärtat säger.
Har man möjlighet att jobba hemifrån ibland kan en sån stiga också bli en tillflykt från den vanliga stressen.
Optimist...Silly Bear skrev:
Tack för alla värdefulla kommentarer. Det var därför jag startade tråden, för att få input från utomstående. Flera har dessutom varit i denna sits vilket gör det extra värdefullt.
Varför jag känner starkt för platsen är dels mina egna barndomsminnen, dels för att det är en så otroligt speciell plats. Den är i det närmaste unik med en stuga längst ut på en 150 m lång udde utan andra hus i närheten. Jag har aldrig sett en sådan plats någon annanstans.
För att vara tydlig så är alltså min mamma en av tre delägare i dödsboet som äger stugan just nu. De andra två är hennes syster och bror. Vad har jag med saken att göra? Min mamma frågar mig ofta vad jag vill och hur jag ser på det. Hon älskar platsen men orkar inte ta hand om den och har troligen inte längre ekonomiska möjligheter att köpa it sina syskon. Samtidigt vill hon inte att jag ska förlora möjligheten till att vara där. Kanske lite fräckt av henne att lägga över något slags beslut på mig men jag är rätt van.
Moster har en båt (modell klarar sig över Atlanten) som hon deläger redan och älskar att segla. Hon har dessutom en dotter i rullstol och är ointresserad av att vara ägare (eller delägare) om inte dottern kan vara här. Det kräver en del anpassning, ffa en ramp till bryggan som är möjlig men besvärlig att bygga. Detta har tydligt kommunicerats till syskonen.
Till slut har vi då morbror. Egenföretagare, nyskild, dålig ekonomi (klarar knappt sin egen ekonomi). Det är också han som har hand om dödsboets ekonomi och syskonen har ingen insikt just nu. Detta har påtalat både från mig och mamma+moster att det är extremt olämpligt. En anledning är utländska bank-id som är lite besvärligt.
Återkommer med fortsättningen senare.
Varför jag känner starkt för platsen är dels mina egna barndomsminnen, dels för att det är en så otroligt speciell plats. Den är i det närmaste unik med en stuga längst ut på en 150 m lång udde utan andra hus i närheten. Jag har aldrig sett en sådan plats någon annanstans.
För att vara tydlig så är alltså min mamma en av tre delägare i dödsboet som äger stugan just nu. De andra två är hennes syster och bror. Vad har jag med saken att göra? Min mamma frågar mig ofta vad jag vill och hur jag ser på det. Hon älskar platsen men orkar inte ta hand om den och har troligen inte längre ekonomiska möjligheter att köpa it sina syskon. Samtidigt vill hon inte att jag ska förlora möjligheten till att vara där. Kanske lite fräckt av henne att lägga över något slags beslut på mig men jag är rätt van.
Moster har en båt (modell klarar sig över Atlanten) som hon deläger redan och älskar att segla. Hon har dessutom en dotter i rullstol och är ointresserad av att vara ägare (eller delägare) om inte dottern kan vara här. Det kräver en del anpassning, ffa en ramp till bryggan som är möjlig men besvärlig att bygga. Detta har tydligt kommunicerats till syskonen.
Till slut har vi då morbror. Egenföretagare, nyskild, dålig ekonomi (klarar knappt sin egen ekonomi). Det är också han som har hand om dödsboets ekonomi och syskonen har ingen insikt just nu. Detta har påtalat både från mig och mamma+moster att det är extremt olämpligt. En anledning är utländska bank-id som är lite besvärligt.
Återkommer med fortsättningen senare.
Låt Din mor och hennes syskon lösa detta. Du har ju inget mandat i frågan.tommib skrev:
Många kloka kommentarer.
Det enda realistiska för att undvika fejd är att en person äger stugan och ensam tar beslut om underhåll m.m. De andras eventuella tillträde sker på dennes villkor.
För det låter ju som att det vore synd att tappa det unika läget.
Kan det vara en väg fram att sikta på att i huvudsak hyra ut stugan via någon förmedlingstjänst (tex airbnb) och låta det finansiera underhållet av stugan?
Alltså hyra in både gräsklipp, städ och annat. Då går det ju även att påvisa faktiska kostnader som motiverar att släktingarna faktiskt hyra stugan när de vill spendera sin tid där.
Givet att de andra faktiskt blir utköpta till ett marknadspris, så kan man ju tycka att de borde förstå att *hyra* stugan till sin egen semester är både rätt och rättvist. Men människor resonerar ju förstås olika beroende på avundsjuka, gammal hävd och annat... Svårt läge.
Det enda realistiska för att undvika fejd är att en person äger stugan och ensam tar beslut om underhåll m.m. De andras eventuella tillträde sker på dennes villkor.
För det låter ju som att det vore synd att tappa det unika läget.
Kan det vara en väg fram att sikta på att i huvudsak hyra ut stugan via någon förmedlingstjänst (tex airbnb) och låta det finansiera underhållet av stugan?
Alltså hyra in både gräsklipp, städ och annat. Då går det ju även att påvisa faktiska kostnader som motiverar att släktingarna faktiskt hyra stugan när de vill spendera sin tid där.
Givet att de andra faktiskt blir utköpta till ett marknadspris, så kan man ju tycka att de borde förstå att *hyra* stugan till sin egen semester är både rätt och rättvist. Men människor resonerar ju förstås olika beroende på avundsjuka, gammal hävd och annat... Svårt läge.
Som andra sagt, fantastiskt läge.
Så vad jag förstår är problemet att hantera morbrodern (antar att grundkravet är att han kan fortsätta använda stugan?).
Kan en lösning vara att han är kvar och får t ex städhjälp etc? Och annan hjälp.
Så vad jag förstår är problemet att hantera morbrodern (antar att grundkravet är att han kan fortsätta använda stugan?).
Kan en lösning vara att han är kvar och får t ex städhjälp etc? Och annan hjälp.
Medlem
· Västra Frölunda
· 4 inlägg
Superfint hus! Men bara genom att läsa ditt inlägg så tänkte jag SÄLJ! Visst är minnen härliga men det är stor risk att ni kommer få många mindre härliga minnen inom kort. Finns ju hur mycket vackra ställen som helst dessutom. 🥰
Jag undrar helt seriöst om det inte fanns mer tid "förrut" för att på ett fritidsställe tex underhålla fönsterbågar, måla om, bygga brygga, bygga vedbod, hålla undan sly osv? Nått lurt är det med tiden... tänk även stora projekt i samhällen. 🤔Krilleman skrev:
Min far och hans två syskon samäger huset mina farmors föräldrar lät bygga 1917. Jag växte upp där på somrarna och det var superkul, 7 kusiner i ungefär samma ålder.N Niq skrev:
Nu har dock nästan alla kusiner egna barn, som börjat skaffa sig sambor och nog snart egna barn. Det kommer liksom aldrig att bli samma sak. Det kommer liksom inte att vara storboende med alla barnen i åtta veckor om det ska delas upp en vecka i taget.
Att min farbror hade intressanta idéer om värdering för utköp gör dock att jag är lite avogt inställd: vår familjs tredjedel var bara värd 1 miljon, men hans familjs tredjedel var värd 2 miljoner...
Jag tänker att det här i grunden utgår från en binär fråga för dig att ta ställning till:
Vill du ha kvar stället för dig själv eller inte?
Ditt svar på den frågan - som enligt min doktrin här alltså MÅSTE vara antingen "ja" eller "nej" - blir helt avgörande för ditt fortsatta handlande.
Köp och låt morbror husera under ordnade former som ingår i tillsyn med överenskommet underhåll. Skriv avtal på detaljerad skötsel men inte petiga.
Klipp gräs hugg ved, inga om och tillbyggnader. Ingen om målning om inget överenskommet. Fri tillgång utomde veckor jag vill/ kan vara där. Annars krav ett liknande avtal mellan syskon. Mamma och syster betalar vardera 45% av löpande räkningar/ 34% av underhåll och renovering/ombyggnad.
Bror står för 10% löpande 32% av underhåll och renovering. Renovering och underhåll skall ske i samförstånd. Om oenighet uppstår lottas utfallet.
Vid försäljning värderas fastigheten och säljs till högstbjudande eller erbjuds till släkt med en köpeskilling på 130% av taxering dock ej högre än värdering. Köpeskillingen delas mellan dödsbodelägarna lika.
Lycka till.
Har varit i samma sits.
Så mitt självupplevda råd är - Köp det, och äg det till 100% själv (med din fru), eller släpp det helt.
Samäga är dömt att misslyckas i längden, i synnerhet med de ingångsvärden du ger.
Så min första fråga till mig själv blir: - Vill jag verkligen äga detta?
Är svaret "Ja", då skulle jag jobba vidare på att köpa loss det, om svaret är "Nej", då blir det ju enklare.
OBS - svaret "Kanske" finns inte med, det måste fattas ett beslut, och är det inte ett rungande "Ja" - släpp det!
