13 127 läst · 196 svar
13k läst
196 svar
It i vården/offentlig sektor
Interaktionsvarningar är väl bra om de är smarta. I TC är de inte så smarta. När de t.ex. varnar för att även detta läkemedel har samma ATC-kod (B05BB01) som patienten redan har så tröttnar man snabbt och klickar bort varningarna. Koden står för infusionsvätska, elektrolyter och under den ligger t.ex. Natriumklorid och Ringeracetat som är extremt vanliga att vi ger både som dropp, som spädningsvätska och som komponent i blandningar. Samma gäller för t.ex. Opioider på anestesin. Ja, jag vet att patienten fick oxikodon imorse, fentanyl vid induktionen, har sufentanil i sin epidrural och jag vill ge morfin nu. Ja, jag fattar att det är samma kod. Jo, jag vill ändå ge det.J Jonobe skrev:System som ser till att patienter inte tappas bort i uppföljningen behövs absolut - det är vansinnigt att något så enkelt inte fungerar.
Interaktionsvarningar finns väl rimligen redan nu i alla journalsystem - ett större problem är att det inte finns aktuella läkemedelslistor...
IT som beslutsstöd är dock något helt annat och där blir det otroligt komplext - ofta finns det inte ens så tydliga riktlinjer att ens ett fungerande system skulke kunna säga vad som är rätt.
En smartare interaktionsvarning skulle hålla käften om opioider på anestesin och att det är natriumklorid även i detta läkemedel som spädningsvätska.
Att läkemedelslistorna är inaktuella är också ett problem. Likaså att de är rätt oläsliga ibland. Jag tycker inte det är jätteroligt att leta efter hjärtläkemedel och insulin bland diverse hudkrämer och vitaminer. Även listan kunde vara smartare och visa det som är relevant nu i slutenvården.
Herregud det låter som att det finns något som fungerar bra i Melior ändå - interkationsvarningarna.tommib skrev:Interaktionsvarningar är väl bra om de är smarta. I TC är de inte så smarta. När de t.ex. varnar för att även detta läkemedel har samma ATC-kod (B05BB01) som patienten redan har så tröttnar man snabbt och klickar bort varningarna. Koden står för infusionsvätska, elektrolyter och under den ligger t.ex. Natriumklorid och Ringeracetat som är extremt vanliga att vi ger både som dropp, som spädningsvätska och som komponent i blandningar. Samma gäller för t.ex. Opioider på anestesin. Ja, jag vet att patienten fick oxikodon imorse, fentanyl vid induktionen, har sufentanil i sin epidrural och jag vill ge morfin nu. Ja, jag fattar att det är samma kod. Jo, jag vill ändå ge det.
En smartare interaktionsvarning skulle hålla käften om opioider på anestesin och att det är natriumklorid även i detta läkemedel som spädningsvätska.
Att läkemedelslistorna är inaktuella är också ett problem. Likaså att de är rätt oläsliga ibland. Jag tycker inte det är jätteroligt att leta efter hjärtläkemedel och insulin bland diverse hudkrämer och vitaminer. Även listan kunde vara smartare och visa det som är relevant nu i slutenvården.
Absolut, det är viktigt med säkerhet. Samtidigt är den här tråden främst tänkt att handla om slutanvändarperspektivet. Där är det mer relevant om systemen upplevs som krångliga att hantera, speciellt om det inte finns någon rimlig anledning till att det ska vara så.rampante skrev:Har inte läst allt i detalj i tråden, men tycker mig se att det mest handlar om hur arbetsflöden är fel oc omständiga. Det jag alltid blir desto mer orolig över är säkerhetsbristerna i applikationer skrivna utan förståelse för hur en angripare resonerar och agerar...
Alla system och applikationer måste säkerhetstestas ordentligt innan de sätts i produktion - särskilt system som är inom vården och andra samhällsviktiga verksamheter
Ett typexempel på missriktat säkerhetstänk är att kräva inloggning i systemen men att den samtidigt är så långsam att man knappt hinner logga in innan det är dags att logga ut igen vid t.ex. en fikaavlösning. Det gör att man bara lämnar kollegans kort i datorn. Eller att man lämnar sitt eget kort i datorn om man ska gå och göra något snabbt. Krävs kortet dessutom för att komma runt i huset så ökar irritationen när man måste dra ut det och därmed stänga allt man håller på med (webbläsarfönster stängs när man drar kortet, oavsett om datorn låses) och sedan starta upp allt igen. Detta är verkligheten för t.ex. mig.
Numera kan vi knappt göra något arbete längre utan att ha kortet i datorn (varav typ hälften har fungerande kortläsare). Typexemplet är att logga in i intygsmodulen (som numera också kräver kort) för att skriva utskrivningsmeddelande. Välja skrivare på en lista på 4-8 med nära på identiska namn där varierande antal är rätt. Ta ur kortet och gå till skrivaren för att skruva ut. Oj... fel skrivare. Jag valde P global 4 istället för P TFN 4. Gå tillbaka till datorn. Stoppa in kortet i kortläsaren. Läser inte in kortet. In och ut ett antal gånger innan det fungerar (ofta kraschar datorerna när de läser in kortet dessutom. Logga in i utskrivningsmodulen igen. Gick visst inte pga nylig inloggning. Starta om datorn. Läs in kortet. Logga in i intygsmodulen. Välj skrivare - glömt vilken man valde som var fel - skriv ut igen. Upprepa x antal gånger. Upptäcker ett fel i utskrivningsmeddelandet när man väl lyckas skriva ut. Upprepa x antal gånger. Lyckas. Gå in till patienten. Böna och be att patienten inte ska ha synpunkter på läkemedelslistan eller vilja ha något läkemedel utskrivet som man satte ut inför hemgång... bara att skriva ut kan lätt ta 30 minuter av en arbetsdag här....tommib skrev:Absolut, det är viktigt med säkerhet. Samtidigt är den här tråden främst tänkt att handla om slutanvändarperspektivet. Där är det mer relevant om systemen upplevs som krångliga att hantera, speciellt om det inte finns någon rimlig anledning till att det ska vara så.
Ett typexempel på missriktat säkerhetstänk är att kräva inloggning i systemen men att den samtidigt är så långsam att man knappt hinner logga in innan det är dags att logga ut igen vid t.ex. en fikaavlösning. Det gör att man bara lämnar kollegans kort i datorn. Eller att man lämnar sitt eget kort i datorn om man ska gå och göra något snabbt. Krävs kortet dessutom för att komma runt i huset så ökar irritationen när man måste dra ut det och därmed stänga allt man håller på med (webbläsarfönster stängs när man drar kortet, oavsett om datorn låses) och sedan starta upp allt igen. Detta är verkligheten för t.ex. mig.
Numera krävs även inloggning i EKG-modulen (+ inloggning på egen användare i datorn vilket är ett kapitel i sig...) vilket typ fungerar 30% av gångerna vilket istället resulterar i att man skiter i att kolla EKG...
För att ge exempel på ett par förbättringar senaste åren. Sannolikt av säkerhetsskäl men det är bara vår gissning på golvet.
Det där låter ju helt overkligt. Det är för mig obegripligt att vi står ut med den här skiten i jobbet. Man måste börja visa på hur många patienter som får vänta eller inte får vård alls på grund av systemen. "Problemet" är ju att vi alltid löser det när det är akut. Då får man vård. För vi vet vad som ska göras. Att sedan dokumentera det är en annan femma, där blir det lite på trekvart om man måste vidare till nästa patient.
Får man fråga vilken region?
Får man fråga vilken region?
Skåne.tommib skrev:Det där låter ju helt overkligt. Det är för mig obegripligt att vi står ut med den här skiten i jobbet. Man måste börja visa på hur många patienter som får vänta eller inte får vård alls på grund av systemen. "Problemet" är ju att vi alltid löser det när det är akut. Då får man vård. För vi vet vad som ska göras. Att sedan dokumentera det är en annan femma, där blir det lite på trekvart om man måste vidare till nästa patient.
Får man fråga vilken region?
Den senaste förbättringen är byte av mikrobiologens datasystem vilket gör att vi inte längre ser prover innan de är slutsvarade. Så vi har ingen aning om vilka prover som tagits. Ofta resulterar det i att samma PCR kan köras 2-3 gånger när de väl svaras ut. Snacka om resursslöseri. Alternativt att man tror att en blododlingr tagen men det visar sig efter 5 dagar att ingen svarats ut...
Så för mig finns det lägre hängande frukter är diverse beslutsstöd....
Ni ser inte vad som beställts men inte besvarats? På riktigt? Vem fan har tyckt att det var ett rimligt upplägg för systemet?
Jag gissar att det handlar om SUS? Eller är det generellt?
Om det där är nivån på era system så förstår jag att ni ser Milennium som en förbättring...
Jag gissar att det handlar om SUS? Eller är det generellt?
Om det där är nivån på era system så förstår jag att ni ser Milennium som en förbättring...
Precis. Det är hela Skåne. Vi kunde se det innan men en förbättring ledde till att den funktionen försvann...tommib skrev:
Ja
Och det gäller alltså mikrobiologen, där man vill se svaret så fort det finns (och beställningen så fort man gjort den) men där slutsvaret kan dröja typ fem dagar för att man ska få med resistensbestämningen?
Hur kan ni ens arbeta så? Ringer ni mikrobiologen och frågar om det finns ett prov och ett prelsvar på sepsispatienterna? Den som införde den "featuren" borde få löpa gatlopp från Lund till Malmö. Barfota. Över krossade petriskålar.
Hur kan ni ens arbeta så? Ringer ni mikrobiologen och frågar om det finns ett prov och ett prelsvar på sepsispatienterna? Den som införde den "featuren" borde få löpa gatlopp från Lund till Malmö. Barfota. Över krossade petriskålar.
Nej alltså vi kan se preliminära svar. Vi kan bara inte se registrerade prover. Så en blododling utan växt går inte att se, eller en registrerad men inte utsvarad pcr. Så det leder ofta till att en pcr kan tas 2-3 gånger på samma patient... Det är för mycket prover för att det ska gå att ringa och fråga, vi tar bara om proverna upprepade gånger eller ber en bön att de är tagna och att ett svar dyker upp... riktigt slöseri med resurser och vårddygn.tommib skrev:Och det gäller alltså mikrobiologen, där man vill se svaret så fort det finns (och beställningen så fort man gjort den) men där slutsvaret kan dröja typ fem dagar för att man ska få med resistensbestämningen?
Hur kan ni ens arbeta så? Ringer ni mikrobiologen och frågar om det finns ett prov och ett prelsvar på sepsispatienterna? Den som införde den "featuren" borde få löpa gatlopp från Lund till Malmö. Barfota. Över krossade petriskålar.
Nu är jag petig men det du beskriver låter inte som interaktioner utan dubblettvarningar. Interaktioner mellan läkemedel har inte varit ATC-kodsbaserade på 18 år kanske. Man har gått över till kontroller baserade på det nationella substansregistret. Dublettvarningar går i Millenium att konfigurera, och är avstängda tills man själv trycker på en knapp om man vill se dom.tommib skrev:Interaktionsvarningar är väl bra om de är smarta. I TC är de inte så smarta. När de t.ex. varnar för att även detta läkemedel har samma ATC-kod (B05BB01) som patienten redan har så tröttnar man snabbt och klickar bort varningarna. Koden står för infusionsvätska, elektrolyter och under den ligger t.ex. Natriumklorid och Ringeracetat som är extremt vanliga att vi ger både som dropp, som spädningsvätska och som komponent i blandningar. Samma gäller för t.ex. Opioider på anestesin. Ja, jag vet att patienten fick oxikodon imorse, fentanyl vid induktionen, har sufentanil i sin epidrural och jag vill ge morfin nu. Ja, jag fattar att det är samma kod. Jo, jag vill ändå ge det.
En smartare interaktionsvarning skulle hålla käften om opioider på anestesin och att det är natriumklorid även i detta läkemedel som spädningsvätska.
Att läkemedelslistorna är inaktuella är också ett problem. Likaså att de är rätt oläsliga ibland. Jag tycker inte det är jätteroligt att leta efter hjärtläkemedel och insulin bland diverse hudkrämer och vitaminer. Även listan kunde vara smartare och visa det som är relevant nu i slutenvården.
Väljer man inte vid inskrivningen ut vilka läkemedel som ska vara med i slutenvårdstillfället? Det görs i Melior och Millenoum vad jag vet.
Kan du inte sortera läkemedelslistan i ATC-kodsordning för att få hjärtläkemedlen samlade? Det går i Melior iaf
Ja, så jobbar det system jag jobbade med. Litiumprogrammet tex. En klassisk litiumsköterska kollar varje vecka alla sina (ca 200) patienter, för att se OM de tagit sina prover, och vilket värde de har, ringer och påminner dem som inte tagit prov, ger en lista till läkaren på de som har fel värden så att hen får ändra ordinationen, uppdaterar kontrolldatum och datum för nästa provtagning, får tillbaka listan från läkaren, skriver ut nya recept och skickar dem till patienten. Denna genomgång tar nästan en vecka (plus tiden det tar att ringa patienter som missat provtagningen), sedan börjar hon om från början.A Alfons3301 skrev:Visst tappar många patienter motivationen efter många års behandling för tex blodtryck, speciellt när man inte märker någon direkt nytta utan mest biverkningar. Men IT skulle ganska lätt kunna med automatik hitta de patienter som glömmer hämta ut sina läkemedel (om man bortser helt från intigritetsfrågan och att uthämtat inte är lika med använt). Rikta sedan motivationsresurser till dom. Likaså är det återigen lätt att identifiera mångbesökare på tex akuten och rikta resurser mot dom. Hitta patienter som inte fått sin behandling uppföljd är också ganska enkelt för många sjukdomar och läkemedel.
Orsakssambanden kanske ibland komplexa, men många gånger inte. Man äter kortison och har inte fått förebyggande benskörhetsbehandling insatt, och så bryter man höften. Eller haft sådan behandling för länge så skelettet är skört av det. Eller fått svampbehandling och waranet stuckit iväg så man får en hjärnblödning.
Men Litiumprogrammet tar hon istället snabbt ut:
En lista på uteblivna prover, dessa ringer hon och påminner.
En lista på avvikande provsvar, med aktuell dosering och förslag på ny dosering, denna lista ber hon läkaren att kontrollera och signera genom att klicka på en knapp som skickar ett meddelande till läkaren. När läkaren signerat går de nya recepten ut automatiskt utan sköterskans hjälp, hon ägnar sig redan åt att ringa om de saknade provsvaren. Detta tar ungefär 10 minuter. Hon hinner därför med uppemot 2000 patienter istället för 200. Och då är det ändå mindre risk att något går fel eller blir missat.
En mycket stor andel av de som får Waran via sjukhus, samt vissa vårdcentraler har AK-versionen av systemet. Samma sak där, bara listor på dem som missat provtagning samt dem som har avvikande värden. När patienten läggs in i systemet har man checklistor för kost, motion, mm.
Att det inte är integrerat med huvudjournalsystemet överallt så att man måste lägga in på flera ställen att patienten har blodförtunnande är djupt olyckligt. Det MÅSTE finnas ett CAVE i akutens och vårdcentralernas system på dessa patienter. Om min man kommer in på akuten, illamående efter ett fall med slag mot huvudet SKA han ha akut datortomografi och med hög sannolikhet flygas till Uppsala, men det funkar bara om han ramlar i Värmland, Uppsala och ytterligare någon ansluten region, där det syns att han haft hjärntumör och har blodförtunnande.
Nja, han har väl sitt halsband på sig, oavsett vilket preparat han tar. Det är liksom poängen med halsbandet. Kommer han in medvetslös och oidentifierad så hjälper inte journalen något alls.Anna_H skrev:
Är man lite noga så kollar man ju också förskrivningsförteckningen som man så vitt jag vet kommer åt från alla journalsystem (det är samma som receptregistret, eller vad det nu bytte till i samband med omläggningen till NLL). I den ser man alla utskrivna läkemedel.
Men visst, det vore väldigt mycket trevligare om man kunde se alla sådana här saker direkt i journalsystemet på ett enkelt sätt.