Enligt punkt 1b i 30 § får bygglov ges till förändringar/tillbyggnad av byggnad som idag strider mot gällande detaljplan, om den nu planstridiga byggnaden byggts enligt tidigare regler.J Jarlsgård skrev:
Vår detaljplan skriver detta om byggnadernas placering på tomten :
(Vår fastighet ligger inom det område som är betecknat "S" och har granntomter)
Får några år sedan fick vi rivningslov för en gammal, tekniskt sätt planstridig tillbyggd byggnadsdel som låg 2 meter från tomtgränsen, och bygglov för en ny större tillbyggnad som skulle följa tomtgränsen.
En granne har byggt till sitt hus med en vinkel som ligger ca 2 meter från deras tomtgräns, utan några kommentarer om gällande detaljplan från byggnadsnämnden.
Så både tidigare och nuvarande handläggare här i Malmö har uppenbarligen tolkat planbestämmelserna annorlunda än som du föreslår de ska tolkas.
Jag är tyvärr övertygad om att bygglovshanteringen är olika över landet och att man kanske ska ha lite tur att få en pragmatisk handläggare.
Mycket fint och charmigt hus!
mellan.
Jag tror att det kan vara svårt få till det så att det inte ser forcerat ut.
Jag förstår inte varför kommunen skulle godkänna två våningar så, men inte att förlänga huset söderut i fortsättning på befintligt tak?
En kompis bodde i ett liknande hus som ert och sålde till ett par som förlängde huset och resultatet blev mycket bra.
Jag skulle nog försöka mig på en mycket mindre tillbyggnad än den du ritat. Det där är typ en fördubbling. Kanske två små rum till i något slags tornutförande för att spegla entrén om inte 'förlänga' går.
Om mer än så önskas skulle jag nog övervägga flytta.
Hur ska fasad och tak se ut? Det tycks som att det rör sig om två självständiga tillbyggnader med en gång iJohannes Evaldsson skrev:
mellan.
Jag tror att det kan vara svårt få till det så att det inte ser forcerat ut.
Jag förstår inte varför kommunen skulle godkänna två våningar så, men inte att förlänga huset söderut i fortsättning på befintligt tak?
En kompis bodde i ett liknande hus som ert och sålde till ett par som förlängde huset och resultatet blev mycket bra.
Jag skulle nog försöka mig på en mycket mindre tillbyggnad än den du ritat. Det där är typ en fördubbling. Kanske två små rum till i något slags tornutförande för att spegla entrén om inte 'förlänga' går.
Om mer än så önskas skulle jag nog övervägga flytta.
Var hela huset planstridig pga den tidigare tillbyggnaden?P Peter787 skrev:
Rivningslov beviljas med en annan paragraf och påverkas inte av planstridighet eller ej.
Det låter ju som om er nya tillbyggnad är planenlig?
Vad gäller grannen så kan det ev. Beviljats med 31b.. Men omöjligt att veta om det var planstridigt eller ej utifrån ett litet stycke i detaljplanen.
Jag förstår inte heller varför kommunen skulle godkänna en sådan utbyggnad i två våningar. Jag fattar inte heller hur taket ska se ut, ska det vara platt om huset inte får vara högre än 4.x meter? Det torde även bli ganska dyrt att bygga så stort och mycket av utrymmet går till hallar och passager som inte går att använda som rum.J Jaggatagga skrev:
Jag lutar åt att den bästa lösningen utifrån kommunens regler är att bygga i ett plan längs hela långsidan på baksidan och lägga sovrum, badrum och tvättstuga där. Köket går att få större om man tar bort duschrummet.
Redigerat:
Det låter ju som om er nya tillbyggnad är planenlig?J Jarlsgård skrev:
Det är den.
Vad gäller grannen så kan det ev. Beviljats med 31b.. Men omöjligt att veta om det var planstridigt eller ej utifrån ett litet stycke i detaljplanen.
Min grannes hus före tillbyggnaden följde detaljplanen, tillbyggnaden avviker från detaljplanen.
De fick naturligtvis bygglov, så 30 § 1b är tillämplig för dem och det borde gälla för TS också då det inte är ett svartbygge de bor i utan ett hus byggt långt innan detaljplaner användes, som jag skrev i #26.
TS ska nog söka bygglov och eventuellt vara beredd på att överklaga ett avslag.
Ja men då är ju utgångsläget helt annorlunda.P Peter787 skrev:
Går inte att likställa, eftersom ditt hus blivit planenligt och grannens hus hade planenligt utgångsläge.
Grannens bygglov har isåfall beviljats med 9 kap. 31b § pbl.
I TS fall är dennes hus planstridigt och därmed inte möjligt att bygga till.
Jag kommer stå fast vid min sak, men som jag skrev tidigare så tittar jag gärna på TS för att se om det möjligen inte finns något kryphål. 🙂
Det hela avgörs av vilken lagstiftning som gällde när huset byggdes.
Har det beviljats bygglov då äldre PBL (ÄPBL) gällde så är det att räknas som planenligt, oavsett om bygglovet gav dispens för att exv. bygga större än vad då gällande detaljplan medgav.
Har det istället byggts innan ÄPBL började gälla så år det inte lika enkelt. Det kan fortfarande räknas som planenligt, men då krävs att avvikelsen från detaljplanen var "mindre" eller "liten" (de båda termerna ska antas betyda samma sak). I TS fall, med ett sekelskifteshus, är det denna situation som gäller.
Vad som är "mindre avvikelse" är något som ska bedömas från fall till fall, enligt förarbetena till ÄPBL. Jag hävdar att rättspraxis här är svag, även om det finns fall där exv en avvikelse på 35% mer än planenlig max byggyta ej räknas som mindre. Dock utan någon som helst motivation till varför.
Kom ihåg att vi inte har anglosaxisk lag i Sverige, och att vad en domstol tidigare sagt inte nödvändigtvis måste tas hänsyn till. Lagtexten och förarbetena är viktigare.
Har det beviljats bygglov då äldre PBL (ÄPBL) gällde så är det att räknas som planenligt, oavsett om bygglovet gav dispens för att exv. bygga större än vad då gällande detaljplan medgav.
Har det istället byggts innan ÄPBL började gälla så år det inte lika enkelt. Det kan fortfarande räknas som planenligt, men då krävs att avvikelsen från detaljplanen var "mindre" eller "liten" (de båda termerna ska antas betyda samma sak). I TS fall, med ett sekelskifteshus, är det denna situation som gäller.
Vad som är "mindre avvikelse" är något som ska bedömas från fall till fall, enligt förarbetena till ÄPBL. Jag hävdar att rättspraxis här är svag, även om det finns fall där exv en avvikelse på 35% mer än planenlig max byggyta ej räknas som mindre. Dock utan någon som helst motivation till varför.
Kom ihåg att vi inte har anglosaxisk lag i Sverige, och att vad en domstol tidigare sagt inte nödvändigtvis måste tas hänsyn till. Lagtexten och förarbetena är viktigare.
Min förhoppning är att kryphålet finns i de undantag som omnämns;
"Undantag från kravet på planenligt utgångsläge gäller: för vissa åtgärder, om avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning, om avvikelsen kan förklaras som en godtagen avvikelse."
"Om utgångsläget inte är planenligt, och avvikelsen inte har godtagits i ett tidigare bygglovsbeslut enligt PBL eller ÄPBL eller fastighetsbildningsbeslut enligt fastighetsbildningslagen, FBL, i dess lydelse från den 1 juli 1987, kan byggnadsnämnden i vissa fall förklara avvikelsen som godtagen. En förklaring kan bara göras om avvikelsen; är orsakad av en äldre plan enligt lagstiftningen före ÄPBL"
Så har jag skissat på en lösning som kanske skulle kunna tangera;
"Följande åtgärder är undantagna från kravet på planenligt utgångsläge: inreda en ytterligare bostad"
Min första tanke var nämligen att tillbyggnaden skulle uppfattas som en fristående förrådslänga eftersom uthus och liknande hade hamnat på de andra tomterna efter avstyckning.
Om man med grannens godkännande kunde bygga närmre än 4,5 m, mot att inga fönster som vetter mot denna, skulle jag placera en utbyggnad bakom huset. Med en smalare del som syns mer från gatan och möter en på vägen mot den nya ingången, för att inte förta huvudbyggnadens tidstypiska proportioner.
Om man inte skulle länka samman husen med hallen och dess trappa skulle byggnaden fungera som en ytterligare bostad. Det argumentet förstärks av att huvudbyggnadens rumsindelning och utformning i princip inte byggs bort mer än att befintliga köket med två väggar blir ett sovrum o hall.
Vardagsrummet utan tv blir då sovrum och vardagsrummets soffgrupp flyttas till köksdelen med ett mindre köksbord. Ytorna som krävs för tillgänglighet ska finnas och det gjorde att tillbyggnaden blev 85 kvm så mkt som jag tolkade TS inlägg nedan att det max gick att bygga till.
Källaren får ta hand om förvaring och mindre skåp och platsbyggda skåp i pärlspont tar hand om linne och dylikt i övriga bostaden, för att spara boyta och inte bygga bort den äldre charmen med moderna garderober.
Om det som TS säger går att få till vind/övervåning på utbyggnaden går trappen ända upp med viloplan till befintliga huset och förvaring till ytterkläder och skor under. Annars ändrar man trappen och gör öppet upp till nock i hela utbyggnaden. Tanken är att vardagsrummet som byggs med lägre tak utifrån har öppet upp i nock från början.
"Undantag från kravet på planenligt utgångsläge gäller: för vissa åtgärder, om avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning, om avvikelsen kan förklaras som en godtagen avvikelse."
"Om utgångsläget inte är planenligt, och avvikelsen inte har godtagits i ett tidigare bygglovsbeslut enligt PBL eller ÄPBL eller fastighetsbildningsbeslut enligt fastighetsbildningslagen, FBL, i dess lydelse från den 1 juli 1987, kan byggnadsnämnden i vissa fall förklara avvikelsen som godtagen. En förklaring kan bara göras om avvikelsen; är orsakad av en äldre plan enligt lagstiftningen före ÄPBL"
Så har jag skissat på en lösning som kanske skulle kunna tangera;
"Följande åtgärder är undantagna från kravet på planenligt utgångsläge: inreda en ytterligare bostad"
Min första tanke var nämligen att tillbyggnaden skulle uppfattas som en fristående förrådslänga eftersom uthus och liknande hade hamnat på de andra tomterna efter avstyckning.
Om man med grannens godkännande kunde bygga närmre än 4,5 m, mot att inga fönster som vetter mot denna, skulle jag placera en utbyggnad bakom huset. Med en smalare del som syns mer från gatan och möter en på vägen mot den nya ingången, för att inte förta huvudbyggnadens tidstypiska proportioner.
Om man inte skulle länka samman husen med hallen och dess trappa skulle byggnaden fungera som en ytterligare bostad. Det argumentet förstärks av att huvudbyggnadens rumsindelning och utformning i princip inte byggs bort mer än att befintliga köket med två väggar blir ett sovrum o hall.
Vardagsrummet utan tv blir då sovrum och vardagsrummets soffgrupp flyttas till köksdelen med ett mindre köksbord. Ytorna som krävs för tillgänglighet ska finnas och det gjorde att tillbyggnaden blev 85 kvm så mkt som jag tolkade TS inlägg nedan att det max gick att bygga till.
I utbyggnaden förlade jag nytt stort kök (istället för separat matsal), tvättstuga och vardagsrummet utan tv. Huvudbyggnaden gjordes till familjens mer privata del med sovrum och mysvardagsrummet med tv. Båda övervåningens sovrum till de äldre barnen har utgång till balkongen som en möjlig utrymningsväg. Gamla entrén gjordes om till glasveranda med öppningsbart fönster och kanske möjlig plats för litet arbetsrum. Tanken är att fönster och glasdörr i köksdelen också ska ge känsla av glasveranda i utbyggnaden.
Källaren får ta hand om förvaring och mindre skåp och platsbyggda skåp i pärlspont tar hand om linne och dylikt i övriga bostaden, för att spara boyta och inte bygga bort den äldre charmen med moderna garderober.
Om det som TS säger går att få till vind/övervåning på utbyggnaden går trappen ända upp med viloplan till befintliga huset och förvaring till ytterkläder och skor under. Annars ändrar man trappen och gör öppet upp till nock i hela utbyggnaden. Tanken är att vardagsrummet som byggs med lägre tak utifrån har öppet upp i nock från början.
Jag läste det här om byggnadshöjd:
https://www.botkyrka.se/boende-och-.../sa-soker-du-bygglov/bygglov-a-o/byggnadshojd
På sidan finns en bild av ett hus där den översta våningen är smalare än våningen under och därför blir byggnadshöjden lägre (intressant regel).
Om ni bygger ut rakt ut från östra sidan kan ni i så fall bygga en smalare övervåning där. Kanske så här. Jag har tänkt att takåsen på den nya övervåningen går från väster till öster och att taket är mansardtak i samma stil som huset. På nedervåningen kan man bygga ett sluttande tak åt tre håll.
Det är förutsatt att ni får bygga ut i två våningar. Det är också förutsatt ni får bygga ut överhuvudtaget, förstås.
Jag ska också föreslå att ni behåller dörrarna till de stora rummen i det befintliga huset. Ni kan behöva ett extra sovrum eller gästrum och rummen är stora som de är.
https://www.botkyrka.se/boende-och-.../sa-soker-du-bygglov/bygglov-a-o/byggnadshojd
På sidan finns en bild av ett hus där den översta våningen är smalare än våningen under och därför blir byggnadshöjden lägre (intressant regel).
Om ni bygger ut rakt ut från östra sidan kan ni i så fall bygga en smalare övervåning där. Kanske så här. Jag har tänkt att takåsen på den nya övervåningen går från väster till öster och att taket är mansardtak i samma stil som huset. På nedervåningen kan man bygga ett sluttande tak åt tre håll.
Det är förutsatt att ni får bygga ut i två våningar. Det är också förutsatt ni får bygga ut överhuvudtaget, förstås.
Jag ska också föreslå att ni behåller dörrarna till de stora rummen i det befintliga huset. Ni kan behöva ett extra sovrum eller gästrum och rummen är stora som de är.
Denna tolkning instämmer jag i. Valde att aldrig gå in på nån detaljnivå eftersom det är ett sekelskifteshus och därmed beviljat innan ÄPBL.A Alexander HB skrev:
Vad gäller avvikelsen så finns det ju praxis som säger att en extra våning aldrig kan betraktas som en liten avvikelse. Byggnadshöjd en (om den nu överskrids) kanske hade gått att motivera, men att huset har en våning mer än tillåtet är klurigare.
Hade dock varit intressant att se den faktiska detaljplanen, då det emellanåt finns undantag mm. inskriva som gör att det kan betraktas som planenligt till trots.
Nej, en extra våning är det svårt att argumentera bort 
Dock, i exemplet från MÖD med 35% större byggyta = ej liten avvikelse, så tycker jag att detta är dåligt underbyggt. Förarbeterna säger tydligt att det är skillnad på att exv bygga några kvm extra på en stor tomt än på en liten, etc. Så 35 % större byggyta på en stor tomt kan ju motsvara endast några få % extra byggyta i förhållande till tomtens area, dvs det borde vara så man argumenterar istället för att endast ta hänsyn till byggytan i kvm.
Dock, i exemplet från MÖD med 35% större byggyta = ej liten avvikelse, så tycker jag att detta är dåligt underbyggt. Förarbeterna säger tydligt att det är skillnad på att exv bygga några kvm extra på en stor tomt än på en liten, etc. Så 35 % större byggyta på en stor tomt kan ju motsvara endast några få % extra byggyta i förhållande till tomtens area, dvs det borde vara så man argumenterar istället för att endast ta hänsyn till byggytan i kvm.
Om ni vill ha vardagsrum och kök i utbyggnaden skulle jag faktiskt föreslå att ni bygger ut på västra sidan, alltså närmast gatan, och att ni gör utbyggnaden i ett plan och med ett mellanrum till nuvarande hus som Gammelnörden har ritat. Om ni bygger ut på östra sidan hamnar utbyggnaden i skuggan av nuvarande hus på kvällen. Dessutom hamnar sovrummen närmast gatan.
Man kan kanske bygga ut vardagsrum och kök på västra sidan med och ett sovrum och tvättstuga på östra sidan och ha de flesta sovrum i nuvarande hus. Men tänk också på att rummen i nuvarande hus är stora, jag räknar till ca 18 kvm för rummen på bottenvåningen. Det blir mycket utrymme per sovrum och ni får förmodligen plats med färre rum totalt.
Man kan kanske bygga ut vardagsrum och kök på västra sidan med och ett sovrum och tvättstuga på östra sidan och ha de flesta sovrum i nuvarande hus. Men tänk också på att rummen i nuvarande hus är stora, jag räknar till ca 18 kvm för rummen på bottenvåningen. Det blir mycket utrymme per sovrum och ni får förmodligen plats med färre rum totalt.
Här är ett hus med en utbyggnad längs långsidan med övervåning på en del av utbyggnaden. Det är ungefär så jag tänker mig fast mitt förslag är att bara bygga längs långsidan, inte runt hörnet. Jag tror också att man borde ha lite mer lutning på taket på bottenvåningen.H HusMedHistoria skrev:
https://mnytt.se/2023/04/25/renovering-som-lyfter-och-bevarar-sekelskifteskaraktar/
Fint hus!
vill ge en vänlig signal, icke att förakta, när ni ändå håller på. Passa på att bygga varmt osv. nu när ni är igång! Inte svårt, men kan kosta på.
Befintliga villor behöver ha minst energiklass D senast år 2033. Ert hus har förmodligen lägre klass.
Alla villor i Sverige måste ha energiklass A eller kanske B år 2050, allt permanentboende! Klimatneutrala också.
Ovan kostar omkring 180000 kr/steg. Har man G idag kostar det 550000 kr totalt, till D.
År 2050 som slutåret fastslog EU i slutet av juni 2023.
Klass D och 2033 är ett delmål som förmodligen blir en tillämpning. (inte måste just nu, men kan mycket väl bli så)
Vet om ovan från byggaren eftersom vi bygger nytt med A nu. Hade inte en tanke på det innan.
Ovan upp till D rör ungefär 50% av alla villor som idag ej uppfyller.
Upp till A rör nästan alla villor i Sverige.
Kort update då jag inte riktigt haft tid över för denna tråd senaste tiden.
Bland annat har ett läckande tak behövt lappas ihop och skorstensställning plockas ned och då passade vi på att ta hit muraren och få hjälp med ett par rökkanaler och eldstäder samtidigt så förhoppningsvis har vi två nya godkända om ett par veckor 🤗
Men så sjukt kul att se engagemanget i tråden och alla grymma förslag, tips och idéer som har forsat in! ❤️
Jag ska försöka besvara så mycket jag kan men kommer inte hinna med allt på en gång.. 😇
Bland annat har ett läckande tak behövt lappas ihop och skorstensställning plockas ned och då passade vi på att ta hit muraren och få hjälp med ett par rökkanaler och eldstäder samtidigt så förhoppningsvis har vi två nya godkända om ett par veckor 🤗
Men så sjukt kul att se engagemanget i tråden och alla grymma förslag, tips och idéer som har forsat in! ❤️
Jag ska försöka besvara så mycket jag kan men kommer inte hinna med allt på en gång.. 😇