Hur mycket sämre är granved än björkved?

[heimlaga]

Min erfarenhet av gamla kakelugnar och en ny är att om du eldar något som brinner snabbt som tex gran så hinner inte eldstaden ta åt sig lika mycket av värmeenergin som när man eldar något som brinner långsammare. Min egen uppfattning är att ett bo med björk värmer mer än ett bo med gran eller tall. I min vedspis så märker jag stor skillnad när jag använder björkved istället för gran. Om jag använder björk så kokar jag en kastrull potatis och lagar i stort sett hela måltiden på ett bo med björkved medans med gran eller tall så måste jag fylla på flera gånger. Skulle gissa att om jag vägde veden så skulle åtgången i kilo vara ungefär densamma.
Björk ger en glöd som varar mycket längre än glöden från gran enligt min erfarenhet

Ungefär så är det.

Problemen kommer när människor som inte vet någonting om vedens väg från frö till panna eller vedspis läser att björkved är bäst och därför skall de ha björkved. Vilket leder till rovdrift på ett träslag medan bland annat gran och asp som duger bra att elda med när värmebehovet är mindre blir liggande kvar i skogen där de ruttnar.

Man skall ta vara på allt och använda den bästa veden när värmebehovet är störst och sämre ved när värmebehovet är mindre.

 

[Grannens Häck]

Ungefär så är det.

Problemen kommer när människor som inte vet någonting om vedens väg från frö till panna eller vedspis läser att björkved är bäst och därför skall de ha björkved. Vilket leder till rovdrift på ett träslag medan bland annat gran och asp som duger bra att elda med när värmebehovet är mindre blir liggande kvar i skogen där de ruttnar.

Man skall ta vara på allt och använda den bästa veden när värmebehovet är störst och sämre ved när värmebehovet är mindre.

Nu är det ju så att döda träd som "ruttnar" är väldigt bra för skogen. Problemet kommer när människor tror man ska städa skogen.

 

[Hep]

Min gamla kokbok står inga träslag. Det står tex med liten låga. Träslaget är ett rätt dåligt mått på temperatur.

Benämningen kaffeved är ju en kvarleva från den tiden. Men då syftar man på finhuggen ved som ger ett snabbt uppkok men inte mycket mer. Samma träslag med grövre klabbar ger en längre men kallare brasa.

Jag har heller aldrig sett några recept med vedsort och då har jag ändå sett rätt många gamla kokböcker. Olika info om stor/liten låga eller andra godtyckliga beskrivningar av varmt eller skitvarmt (mitt ord, inte kokböckernas). Det skulle vara väldigt intressant att veta var det stått om ved och att någon skulle fått för sig att det skiljer så mycket som 50 grader bara genom att byta träslag.

 

[Hybro]

Lite klurigt att jämföra, men visst en långsam eld värmer den lätta kaminen /vedspisen längre och en kort intensiv eld gör det kortare.

Medan en tung eldstad som rörspis/ kakelugn/ täljsten inte kan dra nytta av korta
Intensiv förlopp utan hellre eldas långsamt med mindre hetta för att massan ska ackumulera energin optimalt.
För hett och intensivt kan vara rent skadligt för en kakelugn/rörspis.

Eldar aldrig med forcerat drag...

 

[Niq]

Nu är det ju så att döda träd som "ruttnar" är väldigt bra för skogen. Problemet kommer när människor tror man ska städa skogen.

Nej det är dom inte om man vill driva ett skogsbruk.

 

[Bus1t]

Hade vedpanna i min förra kåk som enda värmekälla. Testade lite olika vedslag över 15 åren jag eldade och kom alltid tillbaka till björk. Eldar man mkt så uppskattar man att det blir mindre hantering/mängd ved som björken innebär.. mindre att klyva, stapla och färre ilägg.


Just nu tittar jag på kamin som brinner så fint med blandved i… lite värme och lite för ögonen.. då funkar det mesta att elda. Men blir fortfarande glad då det dyker upp en björkbit i korgen.

 

[heimlaga]

Nu är det ju så att döda träd som "ruttnar" är väldigt bra för skogen. Problemet kommer när människor tror man ska städa skogen.

Fast där har vi samma problem i en annan tappning.
Nämligen att diverse miljömuppar som aldrig har drivit skogsbruk självverksamt läser att torrträd är bra för mångfalden och tror att ju fler torrträd och ju mer vindfällen man har i skogen destu bättre. Fastän sanningen är att för mycket död ved är lika illa som för litet.

Jag driver ett litet skogsbruk självverksamt och hyggesfritt. Någon sorts improviserat kontinuerligt bruk där jag mest provar mig fram och försöker iakta hur det går. Samtidigt som jag drygar ut avkastningen genom att ta vara på gallringsved och vindfällen och barkborreträd ur andras skog.
Håller man på så en längre tid så får man se en del. Väldigt fort inser man att skogsisndustrin och stordriftsförespråkarna bara räknar industrins inkomster och vill att skogen skall drivas på ett vis som varken gynnas skogsägaren eller ekosystemet eller den som skall använda virket. Medan miljömupparna har mycket kunskap i teorin men saknar förmågan att dra rimliga slutsatser av sin kunskap i brist på egen skogsbrukserfarenhet.

Så här långt tyder mina erfarenheter på att färska vindfällen i synnerhet av gran skall ut ur skogen så fort som möjligt. Dels för att då får man vara på virket och kan spara litet på stående träd och dels för att de blir yngelkammare för diverse insekter. Efter större stormfällningar i granskog blir det enorma mängder barkborrar i de färska vindfällena som saknar försvar och därför är borrarnas favoritmat. De förökar sig hejdlöst.
Andra året ger sig borrarna på skadade stående granar som har svagt försvar och smakar bättre än färska. Förökningen fortsätter i snabb takt.
När de skadade granara är slut ger sig borrarna på friska växande granar i brist på bättre. Där går förökningen sämre men efter 2-3 år med obegränsat med lättäten god mat är borrarna så många att de gör mycket skada.
Därför är det viktigt att reda upp stormskadad skog och ta vara på allt.

Torrgranarna som man ohjälpligt får mer eller mindre av genom självgallring i kontinuerligt skogsbruk de är en annan sak. Dem tycker borrarna inte om så dem kan man låta stå kvar. Inte hur många som helst men en del. Det märks tydligt att hela ekosystemet mår bättre med fler sorters insekter och fåglar när man har lämnat litet torrgranar kvar. Jag är inte helt säker på det men det finns tecken som tyder på att någon självgallrad torrgran här och var till och med minskar mängden barkborrar genom att fåglar och andra insekter äter barkborrar.

Samtidigt är det helt uppenbart att när det blir för många torrgranar kan de också bli sjukdomsspridare. När de börjar stå i klungor i stället för enstaka här och var.

Nu var det här bara ett exempel.

 

[Daniel 109]

Jag vill nog hävda att miljömupparnas version är bäst för den biologiska mångfalden, och skogsindustrins är bäst för avkastningen. Det du gör är ju någon sorts balans mellan dessa intressen.

 

[Grannens Häck]

Fast där har vi samma problem i en annan tappning.
Nämligen att diverse miljömuppar som aldrig har drivit skogsbruk självverksamt läser att torrträd är bra för mångfalden och tror att ju fler torrträd och ju mer vindfällen man har i skogen destu bättre. Fastän sanningen är att för mycket död ved är lika illa som för litet.

Jag driver ett litet skogsbruk självverksamt och hyggesfritt. Någon sorts improviserat kontinuerligt bruk där jag mest provar mig fram och försöker iakta hur det går. Samtidigt som jag drygar ut avkastningen genom att ta vara på gallringsved och vindfällen och barkborreträd ur andras skog.
Håller man på så en längre tid så får man se en del. Väldigt fort inser man att skogsisndustrin och stordriftsförespråkarna bara räknar industrins inkomster och vill att skogen skall drivas på ett vis som varken gynnas skogsägaren eller ekosystemet eller den som skall använda virket. Medan miljömupparna har mycket kunskap i teorin men saknar förmågan att dra rimliga slutsatser av sin kunskap i brist på egen skogsbrukserfarenhet.

Så här långt tyder mina erfarenheter på att färska vindfällen i synnerhet av gran skall ut ur skogen så fort som möjligt. Dels för att då får man vara på virket och kan spara litet på stående träd och dels för att de blir yngelkammare för diverse insekter. Efter större stormfällningar i granskog blir det enorma mängder barkborrar i de färska vindfällena som saknar försvar och därför är borrarnas favoritmat. De förökar sig hejdlöst.
Andra året ger sig borrarna på skadade stående granar som har svagt försvar och smakar bättre än färska. Förökningen fortsätter i snabb takt.
När de skadade granara är slut ger sig borrarna på friska växande granar i brist på bättre. Där går förökningen sämre men efter 2-3 år med obegränsat med lättäten god mat är borrarna så många att de gör mycket skada.
Därför är det viktigt att reda upp stormskadad skog och ta vara på allt.

Torrgranarna som man ohjälpligt får mer eller mindre av genom självgallring i kontinuerligt skogsbruk de är en annan sak. Dem tycker borrarna inte om så dem kan man låta stå kvar. Inte hur många som helst men en del. Det märks tydligt att hela ekosystemet mår bättre med fler sorters insekter och fåglar när man har lämnat litet torrgranar kvar. Jag är inte helt säker på det men det finns tecken som tyder på att någon självgallrad torrgran här och var till och med minskar mängden barkborrar genom att fåglar och andra insekter äter barkborrar.

Samtidigt är det helt uppenbart att när det blir för många torrgranar kan de också bli sjukdomsspridare. När de börjar stå i klungor i stället för enstaka här och var.

Nu var det här bara ett exempel.

Eftersom du har problem med att inte nedvärdera andra människor genom att skriva miljömuppar så läser jag inte längre än så.

 

[AndersS]

Nu är det ju så att döda träd som "ruttnar" är väldigt bra för skogen. Problemet kommer när människor tror man ska städa skogen.

Välkommen ut i skogarna här på landet från "storstan", men håll dig inte då enbart på stigar och körvägar. Det gemene man inte ser är de lite mera svårtillgängliga delarna av skogsmarken, så det finns.

 

[Grannens Häck]

Välkommen ut i skogarna här på landet från "storstan", men håll dig inte då enbart på stigar och körvägar. Det gemene man inte ser är de lite mera svårtillgängliga delarna av skogsmarken, så det finns.

Tack! Äger mer skog än de allra flesta men alltid kul att se hur någon annan gör.

 

[AndersS]

Tack! Äger mer skog än de allra flesta men alltid kul att se hur någon annan gör.

Då vet du också hur stora skillnader det är i landet och även lokalt hur skogen sköts/förvaltas, lite slarvigt kan väl dela in det i produktionsskog, naturskog och så delar där man håller öppet med hjälp av djurhållning men även historiskt med betes/odlingsmark, etc, och lättillgängligt för gemene man. Många tror att den fina ängen blivit så av sig själv.

 

[Grannens Häck]

Då vet du också hur stora skillnader det är i landet och även lokalt hur skogen sköts/förvaltas, lite slarvigt kan väl dela in det i produktionsskog, naturskog och så delar där man håller öppet med hjälp av djurhållning men även historiskt med betes/odlingsmark, etc, och lättillgängligt för gemene man. Många tror att den fina ängen blivit så av sig själv.

Min skog som jag för övrigt är samägare med flera utav. Ligger så långt från mig att de andra i huvudsak får sköta den.

Men hade jag fått välja själv hade det gått mot 100% naturskog med lite uttag av ved för eget bruk.

 

[AndersS]

Går vi 200 år bakåt i tiden kunde en del av ett arrendekontrakt på en gård innehålla följande gällande skogen och ved. från avtal 1837 med ett säteri som ägare. Då användes skogen till kolning också som viktig inkomstkälla både för skogsägare och även torpare.

 

[heimlaga]

Eftersom du har problem med att inte nedvärdera andra människor genom att skriva miljömuppar så läser jag inte längre än så.

Ursäkta om du tog det så. Jag blir bara så led när jag bombarderas med ideologiskt betingade anklagelser som är fullkomligt tagna ur luften. Det gäller från båda sidorna både skogsindustrins utbildade folk och minjöaktivisterna. Båda sidor beter sig lika illa och jag är led det. Vill du stänga ute mina erfarenheter på grund av ett olyckligt ordval?

Skall vi börja vara lättkränkta här kan jag också bli kränkt då du påstod kategoriskt att det är fel att ta ut vindfällen och döda träd till ved.
Hellre tycker jag att vi drar streck och ber om ursäkt och så läser du vad jag skrev. Där jag förövrigt går precis lika hårt åt skogsindustrin som åt miljöfolket.

Jag rekommenderar verkligen att du börjar sköta din skog självverksamt med motorsåg. Det är så man verkligen lär känna den.