Tack för tipset 👍 brukar göra ett varv med eldfast lera på sommaren.N Niq skrev:
Jag har under två säsonger eldat enbart torrgran i vår största vedspis ( för värme) och det är dagligen i typ 4 månader. Aldrig har det varit så lite sot i spis och skorsten på 20 år. Visst man får ladda om ca 15 minuter tidigare mot Ask eller björk men det går att leva med. Jag påstår att björk sotar mer än gran.R Risarvaren skrev:
Det är i praktiken kombinationen trädslag-vedstorlek- fukt- eldstad- väder/lufttryck - förbränningshastighet som avgör hur bra resultat det blir vid varje unikt tillfälle.H Hybro skrev:
Men det vetenskapliga faktumet är att energiinnehållet i de olika trädslagen per vikt enligt vedertagna tabeller gäller. Och därmed skiljer sig volymen åt för att erhålla samma mängd energi.
Skulle du ersätta björken du eldar med ask eller ek så brinner det ännu långsammare vilken en tung eldstad kan dra maximal nytta av.
Givetvis blir det lika varmt med gran men du får lägga till en fjärde brasa om du nu eldar tre och sannolikt brinner de fyra brasorna med gran ut på samma tid som tre björkbrasor.
Jag resonerar lika. Nuförtiden ser jag till att ha 1-2m3 med riktigt fin ved, som björk, rönn, bok och ek som finns tillgängligt separat för riktigt kalla dagar. Övrigt så är det sämre sortiment, mycket gran, en del röta o torrträd.F fribygg skrev:
Värmepumpen slår ju ved stora delar av säsongen också, vilket drar ner behovet av ved en hel del.
Jag betraktar detta som hörsägen, men låter mig gärna överbevisas om någon hittar och presenterar en trovärdig källa som tydligt visar motsatsen.H heimlaga skrev:
I min värd har både näver, tallrot och grangrenar högre brännvärde per kg än stamved från samma träd, men jag har inga bevis på att det är så utan bara egen långvarig erfarenhet.
Är det så? Jag saknar täljstensugn och egen erfarenhet av sådan men tänker att den långsamt brinnande veden kommer än mer till sin rätt om eldstaden saknar ackumulerade förmåga, dvs i en lätt plåtkamin. Har man tonvis med massa som Hybro att lagra energin i kan man ju elda till exempel granribb och eldstaden eller acctanken avger sen värmen långsamt till bostaden.TorpAnders skrev:
Valnöt och mahogny jo man tackar, fint ska det va🤣Hep skrev:
Du är inte sugen att köpa en mahognyräser som haft sina glansdagar, kan nog konkurrera med björkved på säck prismässigt 😜
Lite klurigt att jämföra, men visst en långsam eld värmer den lätta kaminen /vedspisen längre och en kort intensiv eld gör det kortare.F fribygg skrev:
Medan en tung eldstad som rörspis/ kakelugn/ täljsten inte kan dra nytta av korta
Intensiv förlopp utan hellre eldas långsamt med mindre hetta för att massan ska ackumulera energin optimalt.
För hett och intensivt kan vara rent skadligt för en kakelugn/rörspis.
Javisst, men om man har en tung eldstad eller acktank som tål intensiv eldning bör det vara bättre att bränna granribb i den och prima rönn, oxel bok eller liknande i den enkla plåtkaminen som inte kan lagra energin utan är betjänt av en lång brinntid.
Jag eldade i en kakelugnspanna, den hade förmågan att tåla intensiv eldning och kunde lagra värmen länge. (Däremot var hantverket/ svetsningen kass, den var prissatt som en premiumprodukt men höll inte ens i tio år)
Grenved från gran ligger riktigt högt.
Det endel på hur veden uppför dig i pannan. I min panna tenderar gran att hänga sig mycket mer. Asp, som jag upplever att har ungefär samma densitet som gran, fungerar klart bättre i pannan. Gran, särkilt om den är lite för grov tenderar att orsaka driftstörningar.
Nu har jag en blandning av gran och asp i den kommande batchen ved. Ask är riktigt fint att elda, lönn är inte heller fel. Men allt brinner.
Det endel på hur veden uppför dig i pannan. I min panna tenderar gran att hänga sig mycket mer. Asp, som jag upplever att har ungefär samma densitet som gran, fungerar klart bättre i pannan. Gran, särkilt om den är lite för grov tenderar att orsaka driftstörningar.
Nu har jag en blandning av gran och asp i den kommande batchen ved. Ask är riktigt fint att elda, lönn är inte heller fel. Men allt brinner.
Jag eldar 80% lövträd av olika slag och resten gran/tall.
De gånger jag kört ren björk har jag märkt en liten liten effekt i verkningsgrad och effektivitet. Men knappast så omfattande att jag förpassar all annan ved.
För övrigt tror jag att Hybros kamin är den mest väldokumenterade på hela internet!
Hatten av
De gånger jag kört ren björk har jag märkt en liten liten effekt i verkningsgrad och effektivitet. Men knappast så omfattande att jag förpassar all annan ved.
För övrigt tror jag att Hybros kamin är den mest väldokumenterade på hela internet!
Hatten av
Min erfarenhet av gamla kakelugnar och en ny är att om du eldar något som brinner snabbt som tex gran så hinner inte eldstaden ta åt sig lika mycket av värmeenergin som när man eldar något som brinner långsammare. Min egen uppfattning är att ett bo med björk värmer mer än ett bo med gran eller tall. I min vedspis så märker jag stor skillnad när jag använder björkved istället för gran. Om jag använder björk så kokar jag en kastrull potatis och lagar i stort sett hela måltiden på ett bo med björkved medans med gran eller tall så måste jag fylla på flera gånger. Skulle gissa att om jag vägde veden så skulle åtgången i kilo vara ungefär densamma.F fribygg skrev:
Björk ger en glöd som varar mycket längre än glöden från gran enligt min erfarenhet.
När elspisen blev vanlig fick man skriva om kokböckerna. Man stoppade in en termometer i vedspisen och testade. Sen skrev man om recepten. I en del stod det elda med gran. Då skrev man sätt termostaten på 175 grader. Stod det björkved skrev man 225 grader.
Det är därför nästan alla recept har ett av dessa två gradtal.
I kaminen killgissar jag att denna temperaturskillnad kan ge olika upplevelse av eldningen
Det är därför nästan alla recept har ett av dessa två gradtal.
I kaminen killgissar jag att denna temperaturskillnad kan ge olika upplevelse av eldningen
Min gamla kokbok står inga träslag. Det står tex med liten låga. Träslaget är ett rätt dåligt mått på temperatur.
Benämningen kaffeved är ju en kvarleva från den tiden. Men då syftar man på finhuggen ved som ger ett snabbt uppkok men inte mycket mer. Samma träslag med grövre klabbar ger en längre men kallare brasa.
Benämningen kaffeved är ju en kvarleva från den tiden. Men då syftar man på finhuggen ved som ger ett snabbt uppkok men inte mycket mer. Samma träslag med grövre klabbar ger en längre men kallare brasa.