30 861 läst · 174 svar
31k läst
174 svar
Hur mycket sämre är granved än björkved?
Medlem
· Västmanland
· 1 655 inlägg
Fasiken vad ni har varmt inomhus.. både min och sambons trivseltemperatur är 16-17 nattetid och 19 dagtid. Är det varmare blir man ju slapp i huvet😆
Mina päron har konstant 24 grader och det är på gränsen till outhärdligt men de är över 90 bast så det kan jag förstå.
Mina päron har konstant 24 grader och det är på gränsen till outhärdligt men de är över 90 bast så det kan jag förstå.
Redigerat:
Medlem
· Västmanland
· 1 655 inlägg
Nu brinner det för fullt i spis och kakelugn, eldar enbart med den ”odugliga” Aspen då det råkade bli det i korgarna i går kväll, ändå så kokar gröten och kaffet och kakelugnen blir varm och go på en brasa..😜
Hunden vill ha 20 grader har han sagt, då får det bli så men det reglerar bvp, kamin ger sedan lite extra grader när nordan sveper in här vid kusten.😉TorpAnders skrev:
Jag har en hel del lågor och öven stående döda träd av olika slag på mina 42 hektar. På något ställe ligger några lite huller om buller.N Niq skrev:Min upplevelse av att bo bredvid en nationalpark där allt lämnas orört. Det är en skog som håller på att dö. Blåser det lite mera ska man inte gå där. Skulle man nu lämna skogen helt orörd och inte lägga sig i naturens gång överhuvudtaget så skulle det säkert bli bra på några hundra år.
Men om man vill bedriva skogsbruk så bör man städa bort det mesta av den döda veden.
Lågor och torrträd skapar bra miljö för i huvudsak rovinsekter.
Jag tar bort vindfällen när det blir flera eller om de ligger dumt till.
Nej, städad skog ser och är ur ett biotopiskt perspektiv ganska sterilt och det är inte mitt miljömässiga val då jag prioriterar mångfald och eget rekreationsvärde
Ungefär min uppfattning.H heimlaga skrev:Så skall det vara Risarvaren! Miljömässigt och ekonomiskt sund vedeldning handlar just om att ta vara på skräp och biprodukter som inte duger till någonting annat och göra ved av det och få värme ur det i stället för att låta det ruttna och släppa ut sin koldioxid på det viset.
Sedan har jag en klar uppfattning att man inte skall driva det här till ytterlighet utan lämna en del torrträd och omkullblåst torrträd och skräpträd (inträngda björkar och spar och rönnar av usel kvalitet) kvar i skogen för att hålla en sund insektbalans. Inte allt men en så pass stor del att systemet mår bra.
En helt annan sak än att medvetet anlägga barkborreodlingar genom att låta allt ligga kvar i synnerhet efter större vindfällningar. Att lämna stora mängder färsk omkullblåst gran att ligga kvar är i grunden en form av monokultur där endast granbarkborren skall få leva och allt annat trängs ut. Monokulturer är som vi vet inga sunda ekosystem. Fast det blir barkborremonokultur när miljöaktivisterna läser sina böcker och inte ser vad de ställer till med.
En annan sak att fundera på är hur det påverkar borrarna att man både gallrar hårt och hugger på sommaren.
Det här är bara funderingar baserat på erfarenheter från andra som iaktar skogen omkring sig så jag är inte säker på det ännu men barkborrarna verkar föredra gles granskog. Gles granskog är onaturligt. Får granskogsekosystemet vara med och bestämma blir skogen ganska tät. Större arealer gles granskog finns nästan bara när man har gjort en hård sistagallring. Så som det görs numera för att få ut mycket pappersved vilket är bra enligt ekonomernas nuvärdeskalkyler. Jag undrar om det har något samband......
En annan sak är att naturligt börde det inte finnas färsk död granved för borrarna att äta efter andrasvärmningen på sensommaren. Av naturen och i traditionellt skogsbruk så torkar ju kvarlämnade vindfällen och hyggesrester på försommaren så på sensommaren finns bara levande gran och torrgran. Nu när det har blivit modernt att hugga på sommaren står matbordet dukat med borrarnas favoritmat också på sensommaren och då kan det bli en andra svärmning. Undrar om det här stämmer.....
Bara funderingar.
Jag har 42 ha och ved finns i massor.
Lågor och torrträd får i regel stå och ligga kvar barkisgran tar jag bort om de är relativt färska för att förhindra yngling.
Ligger spdana itillgängligt så fäller jag och randbarkar med motorsåg och därefter får de ligga kvar. Barkisarna dör och rovinsekterna får nya boställen.
Nej "städad" skog blir det aldrig hos mig.
Största delen av veden är från åkerkanter och där växer det så det knakar.
Energimängden i torrgran och döende gran är det inget fel på.F fribygg skrev:Jag har såvitt jag vet inte skrivit nått på detta forum om "enhetliga granskogar".
Att medelålders och äldre gran dominerad naturlig (och planterad barrskog) i Östergötland dött och fortfarande dör delvis på grund av "miljömupparnas" påverkan står jag dock fast vid, mig själv gör det inte så mycket då jag anser att granskog är rätt mörkt och trist
Brännvärdet på döende och död gran är heller inte nått vidare per kubikmeter, men priset på energived är nu ganska bra för de som behöver avverka innan barken trillar av.
Det där låter vettigt.R Risarvaren skrev:Ungefär min uppfattning.
Jag har 42 ha och ved finns i massor.
Lågor och torrträd får i regel stå och ligga kvar barkisgran tar jag bort om de är relativt färska för att förhindra yngling.
Ligger spdana itillgängligt så fäller jag och randbarkar med motorsåg och därefter får de ligga kvar. Barkisarna dör och rovinsekterna får nya boställen.
Nej "städad" skog blir det aldrig hos mig.
Största delen av veden är från åkerkanter och där växer det så det knakar.
Jag håller det halvstädat. Det vill säga tar bort en del skräpträd och vindfällen och torrträd till ved men lämnar en del. I synnerhet stående torrträd får ofta stå några år innan jag tar dem till ved. Först blir de insekthotell och sedan ved. Vi har bara 4,5 hektar egen skog så det gäller att ta vara på så mycket som möjligt utan att skada systemet.
Då jag hugger vindfällen och röjer upp i andras skog så är ju hela poängen att ta vara på ved men jag brukar lämnar litet torrträd här och var och något vindfälle så att ekosystemet skall vara intakt även efter att jag tog det jag behövde.
Läste denna artikel idag och inte långt från var vi håller till. Både talltita och spillkråka har vi ganska gott om hos oss också.H heimlaga skrev:
4,5 hektar undantas från avverkning
Arterna det handlar om är orkidéväxten knärot och fågelarterna talltita och spillkråka.
Lyckligtvis tvångsfredar de sällan på det viset i Finland.A AndersS skrev:
De försökte börja göra det men det mötte så massivt motstånd från alla småskogsägare så det gick inte. Finland har betydligt fler skogsägare än Sverige fast befolkningen är betydligt mindre. De flesta som bor på landet äger litet skog. Ofta bara några hektar. Det betyder att vi skogsägare är så många att vi har en viss politisk makt.