81 788 läst · 909 svar
82k läst
909 svar
Hur mycket nytillkomna begränsningar på garageplats i samfällighet måste man acceptera?
Kan inte på rak arm avgöra om 60-öringen gäller även i samfällighetsföreningar.pacman42 skrev:
Har du fört fram att man enbart får 60-öringen för 30 MWh i en BRF?
[länk]
Man skall naturligtvis hålla isär frågorna (laglighet vs risk/ekonomi), men inget hindrar att man driver dem parallellt på olika sätt. Hade jag bott i denna BRF så hade jag gjort ett eget utskick i brevlådorna där jag hade räknat på återbetalningstiden för ett par anläggningar av olika storlek med dagens (mer realistiska) priser. Jag hade dock hållit detta bortom BRF-mötena utan gjort det för att visa på absurditeten i det de driver.
Personligen gillar jag solpaneler som teknologi, men jag kan inte på något sätt få ihop kalkylerna i SE3. Åtminstone inte för mitt hus där firmorna kommer fram till 50-60% årstäckning av förbrukningen. Räknar jag sedan med realistiska elpriser så hamnar jag på 20-30 års återbetalningstid. Om alla förutsättningar rörande 60-öringen mm finns kvar så länge.
Nej, jag tror att det är lantmäteriet som beslutar det iom kravet på båtnad (och allt annat). Stämman beslutar om den ska ansöka men lantmäteriet beslutar om det blir så.Claes Sörmland skrev:
Oavsett om jag har rätt eller inte så ser jag framför mig en rätt otrevlig framtid om man kan stoppa in t.ex. just solceller i en gemensamhetsanläggning. Syftet med lagstiftningen är att anläggningarna tillför stadigvarande nytta till fastigheterna, inte fastighetsägarna. Det förefaller helt orimligt att tvinga fastighetsägare att vara anslutna till energiproduktionsanläggningar. Å andra sidan så har vi ju exempel på just detta med frikraft på fastigheter invid älvarna som byggdes ut. Där är det iofs mer en fråga om kompensation för expropriering men ändå.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 091 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 091 inlägg
Jag ser inte att båtnad har med initiativrätten att göra. Visst prövas 6 § anläggningslagen (båtnad) i senare i en förrättning men den fråga som jag diskuterade gällde vem som avgjorde om 18 § anläggningslagen var uppfylld (initiativrätten): "En samfällighetsförening får, efter beslut av föreningsstämman, begära en förrättning som angår gemensamhetsanläggning under föreningens förvaltning."tommib skrev:
Nej, jag tror att det är lantmäteriet som beslutar det iom kravet på båtnad (och allt annat). Stämman beslutar om den ska ansöka men lantmäteriet beslutar om det blir så.
Oavsett om jag har rätt eller inte så ser jag framför mig en rätt otrevlig framtid om man kan stoppa in t.ex. just solceller i en gemensamhetsanläggning. Syftet med lagstiftningen är att anläggningarna tillför stadigvarande nytta till fastigheterna, inte fastighetsägarna. Det förefaller helt orimligt att tvinga fastighetsägare att vara anslutna till energiproduktionsanläggningar. Å andra sidan så har vi ju exempel på just detta med frikraft på fastigheter invid älvarna som byggdes ut. Där är det iofs mer en fråga om kompensation för expropriering men ändå.
Stämman menar jag avgör självständigt här. Lantmäteriet lär bara säkerställa att det finns ett beslut från en stämma om att ansöka om förrättning, inte vad det beslutet grundar sig på i sak. Sen går myndigheten vidare med förrättningen och då kommer de andra kriterierna i anläggningslagen för att ompröva GAn in. Min tolkning stöds av Lantmäteriets Handbok AL:
"Protokoll över stämmans beslut i frågan bör bifogas ansökan. LM bör också undersöka om stämmobeslutet skulle kunna bli undanröjt på grund av att någon delägare fört talan mot det."
Aha, ok. Nu förstår jag hur du menar. Ja, då håller jag med. Stämman bestämmer om den tycker att det är relevant att ansöka men lantmäteriet bestämmer i slutänden om det blir något av anläggningen. Dvs vad jag skrev, om än mindre tydligt.
Då blir det bara kostnadsdrivande när folk söker för allt möjligt, inte nödvändigtvis så at jag förväntas delta i solcellsanläggningar bara för att jag via min fastighet råkar vara medlem i en samfällighetsförening.
Då blir det bara kostnadsdrivande när folk söker för allt möjligt, inte nödvändigtvis så at jag förväntas delta i solcellsanläggningar bara för att jag via min fastighet råkar vara medlem i en samfällighetsförening.
2022 var det tydligen så pass få ansökningar om förrättningar (handfull) för laddboxanläggningar att Lantmäteriet startade en egen utredning för att förstå varför. Att de inte förstår varför är ju i sig rätt komiskt. Men nuvarande bild är att det är få som går den vägen och det är min uppfattning med bland olika samfälligheter jag haft att göra med. Lantmäteriet är en påtagligt svårjobbad myndighet där dessutom åtminstone den kommunala lantmäterimyndigheten jag haft att göra med ger helt annan information än den centrala.tommib skrev:
Aha, ok. Nu förstår jag hur du menar. Ja, då håller jag med. Stämman bestämmer om den tycker att det är relevant att ansöka men lantmäteriet bestämmer i slutänden om det blir något av anläggningen. Dvs vad jag skrev, om än mindre tydligt.
Då blir det bara kostnadsdrivande när folk söker för allt möjligt, inte nödvändigtvis så at jag förväntas delta i solcellsanläggningar bara för att jag via min fastighet råkar vara medlem i en samfällighetsförening.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 091 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 091 inlägg
Finns inget självändamål att ordna laddningen av bilar via samfällighet. Kan det praktiskt lösas med enskilda lösningar är det mycket bättre, det blir svårare för varje år att finna folk som vill jobba gratis för att serva sina grannar. Ju färre funktioner vi gör samfällda desto bättre. Framtidssäkert.
Så kan man resonera. Det ser dock ganska trist ut i en del områden med laddboxar uppsatta lite hipp som happ på husgavlar och annat, bilar som står och laddar inne i området och utgör hinder. Den andra vägen är då att upprätta laddboxanläggning utanför samfällighetsföreningen och min uppfattning är att detta blir mer och mer vanligt, speciellt efter domen ang Råda portar samfällighet, som ju dock tycks övertolkas till egen fördel av de flesta.Claes Sörmland skrev:
Finns inget självändamål att ordna laddningen av bilar via samfällighet. Kan det praktiskt lösas med enskilda lösningar är det mycket bättre, det blir svårare för varje år att finna folk som vill jobba gratis för att serva sina grannar. Ju färre funktioner vi gör samfällda desto bättre. Framtidssäkert.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 091 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 091 inlägg
Att fastigheter med eget ägande individualiseras och att byggnader ändrar formspråk när de åldras är naturligt, även om de till en början var ett homogen gruppbebyggelse. Tycker man det är estetiskt störande finns bostadsrättsformen som upplåtelseform med en central styrelse som bestämmer det mesta.B bygges skrev:Så kan man resonera. Det ser dock ganska trist ut i en del områden med laddboxar uppsatta lite hipp som happ på husgavlar och annat, bilar som står och laddar inne i området och utgör hinder. Den andra vägen är då att upprätta laddboxanläggning utanför samfällighetsföreningen och min uppfattning är att detta blir mer och mer vanligt, speciellt efter domen ang Råda portar samfällighet, som ju dock tycks övertolkas till egen fördel av de flesta.
Har området en utformning där det är svårt att ordna med enskild laddning så finns ju möjligheten att lösa det genom fastighetssamverkan, den samfällda formen är ju då en möjlighet. Men det går ju också bra att dra ledningar för enskilt ändamål i den samfällda marken eller i samfällda byggnader om man trivs med den lösningen.
Jag ska vara ärlig och säga att jag blir lite provocerad av ryggmärgsreaktionen att kollektivisera nya saker man vill ha. Har väl redan skrivit detta fem gånger men som sagt så tycker jag man ska vara tillmötesgående med att fixa laddning. Men det är INTE samma sak som att andra ska behöva ta kostnaderna för laddpunkter och nya kostnader för kablar etcClaes Sörmland skrev:
Finns inget självändamål att ordna laddningen av bilar via samfällighet. Kan det praktiskt lösas med enskilda lösningar är det mycket bättre, det blir svårare för varje år att finna folk som vill jobba gratis för att serva sina grannar. Ju färre funktioner vi gör samfällda desto bättre. Framtidssäkert.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 091 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 091 inlägg
Men det är ju så med denna typ av människor som din solcellsgubbe, de vill att andra ska tvingas betala för deras visioner. Det som hindrar laddstolpar i dag är typiskt sett snålhet - det är inte juridiken det är fel på. Folk vill att någon annan ska betala för laddstolparna.M mattie_river skrev:Jag ska vara ärlig och säga att jag blir lite provocerad av ryggmärgsreaktionen att kollektivisera nya saker man vill ha. Har väl redan skrivit detta fem gånger men som sagt så tycker jag man ska vara tillmötesgående med att fixa laddning. Men det är INTE samma sak som att andra ska behöva ta kostnaderna för laddpunkter och nya kostnader för kablar etc
Du förstår nog att det inte var det estetiska för den individuella fastigheten jag syftade på. Man får intrycket av ett ogenomtänkt område, tidigare bilfria gator blir plötsligt laddningsplatser och cyklar, barnvagnar etc kommer inte fram. Jag ser detta hända i de samfälligheter som inte mäktar med att lösa laddboxfrågan, tålamodet från boende är endast så stort.Claes Sörmland skrev:
Att fastigheter med eget ägande individualiseras och att byggnader ändrar formspråk när de åldras är naturligt, även om de till en början var ett homogen gruppbebyggelse. Tycker man det är estetiskt störande finns bostadsrättsformen som upplåtelseform med en central styrelse som bestämmer det mesta.
Har området en utformning där det är svårt att ordna med enskild laddning så finns ju möjligheten att lösa det genom fastighetssamverkan, den samfällda formen är ju då en möjlighet. Men det går ju också bra att dra ledningar för enskilt ändamål i den samfällda marken eller i samfällda byggnader om man trivs med den lösningen.
Så, för att sammanfatta (delar av tråden) :
Det finns idag en gemensamhetsanläggning, plus solceller (etc.) som per definition (dvs enligt anläggningsbeslutet) inte ingår i denna.
Hur kan solceller bli en del av anläggningen?
Är det
A: Ansökan görs till LM om att den befintliga anläggningen ska utökas till att även inkludera de redan befintliga solcellerna;
eller
B: De befintliga solcellerna är ett "lost case", dvs de ska egentligen monteras ned. Sen gör föreningen en ansökan om att få pyssla med solceller. LM godkänner, anläggningsbeslutet ändras, och föreningen kan sen, därefter, montera solceller på taken i enlighet med det nya, uppdaterade anläggningsbeslutet.
?
Det finns idag en gemensamhetsanläggning, plus solceller (etc.) som per definition (dvs enligt anläggningsbeslutet) inte ingår i denna.
Hur kan solceller bli en del av anläggningen?
Är det
A: Ansökan görs till LM om att den befintliga anläggningen ska utökas till att även inkludera de redan befintliga solcellerna;
eller
B: De befintliga solcellerna är ett "lost case", dvs de ska egentligen monteras ned. Sen gör föreningen en ansökan om att få pyssla med solceller. LM godkänner, anläggningsbeslutet ändras, och föreningen kan sen, därefter, montera solceller på taken i enlighet med det nya, uppdaterade anläggningsbeslutet.
?
Juridiskt sett ska solcellerna monteras ned eftersom de drivs inom förvaltningen av samfälligheten trots avsaknad av tillhörande GA. Det vill säga, i nuläget skapas möjlighet för skadeståndstalan av medlemmar.A Alexander HB skrev:Så, för att sammanfatta (delar av tråden) :
Det finns idag en gemensamhetsanläggning, plus solceller (etc.) som per definition (dvs enligt anläggningsbeslutet) inte ingår i denna.
Hur kan solceller bli en del av anläggningen?
Är det
A: Ansökan görs till LM om att den befintliga anläggningen ska utökas till att även inkludera de redan befintliga solcellerna;
eller
B: De befintliga solcellerna är ett "lost case", dvs de ska egentligen monteras ned. Sen gör föreningen en ansökan om att få pyssla med solceller. LM godkänner, anläggningsbeslutet ändras, och föreningen kan sen, därefter, montera solceller på taken i enlighet med det nya, uppdaterade anläggningsbeslutet.
?
Förrättningsprocessen löper oavsett om solcellerna sitter kvar eller monteras ned. Förrättningen handlar inte om att godkänna de redan monterade solcellerna utan handlar om att ta ställning till och besluta om samfälligheten alls ska förvalta solcellsanläggning.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 091 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 091 inlägg
Går B så går A så det är inte problemet. Problemet är väl snarare scenario C: eftersom det saknas konsensus kring samfällda solceller så är det sannolikt att de inte kan inrättas som en gemensamhetsanläggning (båtnadproblemet t ex). Eller i alla fall att denna gemensamhetsanläggning inte kan inrättas för samtliga fastigheter. Ett scenario är således att vissa av fastigheterna får en egen ny gemensamhetsanläggning som omfattar solcellerna. En fullösning.A Alexander HB skrev:Så, för att sammanfatta (delar av tråden) :
Det finns idag en gemensamhetsanläggning, plus solceller (etc.) som per definition (dvs enligt anläggningsbeslutet) inte ingår i denna.
Hur kan solceller bli en del av anläggningen?
Är det
A: Ansökan görs till LM om att den befintliga anläggningen ska utökas till att även inkludera de redan befintliga solcellerna;
eller
B: De befintliga solcellerna är ett "lost case", dvs de ska egentligen monteras ned. Sen gör föreningen en ansökan om att få pyssla med solceller. LM godkänner, anläggningsbeslutet ändras, och föreningen kan sen, därefter, montera solceller på taken i enlighet med det nya, uppdaterade anläggningsbeslutet.
?