Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 887 inlägg
Det vore bra om du kunde hålla dig till ämnet.K karlmb skrev:
Grundfrågan/tesen handlade ju om varför det skulle vara mindre klokt att bygga mer överföringskapacitet från produktion i Norland ner till södra Sverige, inte om elnätet i SE1. Och det var faktiskt du som nämnde havskablarna från början. När det gäller kostnadsanalysen verkar du ha ignorerat min kommentar om detta.
Nu har du fått ett svar och om du håller med eller inte är förstås helt upp till dig.
Därför att vår överskottsproduktion kommer från Luleälven (Harsprånget, Porjus, Letsi, Messaure, Ligga, Vietas, Ritsem, Porsi, Seitevare, Laxede mfl) . Antaligen måste man bygga ny ledning hela vägen från Gällivare eller åtminstone Jokkmokk se lista över vattenkraftverk i Sverige:pacman42 skrev:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_vattenkraftverk_i_Sverige
Den elen kan vi exportera via Finland istället. Man ser redan nu att exporten till Finland höjer elpriserna i SE1 högre än de i SE2 just för att flaskhalsarna sitter i SE2. Men trots detta så exporterar då Finland ofta el till SE3, vilket i sin tur sänker priserna där.G GrenBo skrev:
Notera också att SE2 har en mycket större elproduktion än SE1. Och om man tror på koldioxidfritt stål, då lär det inte längre finnas något överskott alls av el i SE1, eller ens i norra delen av SE2.
Nej, det räcker med att exportera el från SE2 (låt oss säga att man går in vid Sundsvall eller kanske norr om Härnösand via Indalsälven mot Kramfors).
Förlusterna blir dessutom mycket lägre från SE2. Med denna lösning så kan man dessutom sätta upp ännu fler vindsnurror i de södra fjällområdena och skogarna.
Det ökar dock statens underskott vilket ökar underskott och inflation långsiktigt vilket vi i slutändan får betala för.H Hullefar skrev:
Det finns inte en lösning. Det krävs många lösningar:
Planerbara kraftverk som byggs, batterier, bättre stamnät, mer jämna uttag, lägre exportkvot, förändring i elprisområden, fortsatt reduktion i hushållens elnyttjnande. (Vi har tex gått från 24k kwh till 18k kwh trots mer elektronik hemma och skifte till bvp och ftx från vedpanna).
Men även att tyskarna rycker sig i kragen och bygger fler inhemsk produktion och indelar i elzoner.
Det finns även kontroversiella förslag som att bygga extrem överkapacitet och använda den för tex btc-utvinning när exportbehovet är lågt vilket på lång sikt betalar av sig själv och stabiliserar kraftnätet.
Staten får in mycket mer på skatter på de höga elpriserna än vad stödet kostar. (Och även på elproduktion)V Viktorbyggahus skrev:
Sen är det inte inflationsdrivande i sig för köpkraften hos allmänheten är ju oförändrad.
Det som kan anmärkas är ju att allmänhetsens priskänslighet avtar något men de allra flesta följer ändå inte elpriset timme för timme.
Bara primär hushåll får stöd, högst upp til 5k kWh i månaden.
Det är skillnad på effekt och energi. SE1 har mer produktion från vattenkraft. SE2 har nästan 3 gånger så mycket mer produktion från från vindkraft jämfört med SE1. Problemet med elnätsstabilitet och höga priser i SE4 är koncentrerat till när det inte blåser. Det som behövs är reglerkraft som kan kompensera för bortfallet från vinden. När det inte blåser finns det begränsat med överskott i SE 2. Därmed behövs ökad överföringskapacitet hela vägen från Gällivare eller åtminstone Jokkmokk om man vill lösa problemet med flaskhalsar.
Det är dock inget att rekommendera öht. Bättre att bygga ny produktion där den behövs som Boilerplate4U skrev. Sedan om det är kärnkraft eller ej är jag inte säker på. Det är framförallt reglerkraft som behövs i SE4. Med tanke på att Norge har tillgång till naturgas säger min magkänsla att ekonomiskt sett vore det bäst att bygga den i NO1 och/eller NO2. Jag är tveksamt till att det går att få ihop ekonomiskt i SE4 med tanke på den infrastruktur (pipeline eller LNG) som behövs för att transportera gasen.
Edit: Kompletterar med källa avseende vindkraftproduktion i SE1 & SE2:
https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2024/02/Statistik-och-prognos-Q4-2023.pdf
Redigerat:
Jag kan tycka att man borde kunna köpa "basel" för ett lägre pris och bara betala det dyra priset på de kwh som går över det normala.
baselen skulle kunna reserveras för lokal använding, allt "extra" debiteras ett högre pris, exporten får det rörliga priset. Dvs vi kan gärna exportera el när vi har överskott, vi kan exportera el dyrt när vi gör av med all basel själva.
rörligt elpris är rimligt för att få folk att spara på elen, men eftersom i princip alla har en lägstaförbrukning så borde man kunna lägga att denna så att säga är "fast pris".
baselen skulle kunna reserveras för lokal använding, allt "extra" debiteras ett högre pris, exporten får det rörliga priset. Dvs vi kan gärna exportera el när vi har överskott, vi kan exportera el dyrt när vi gör av med all basel själva.
rörligt elpris är rimligt för att få folk att spara på elen, men eftersom i princip alla har en lägstaförbrukning så borde man kunna lägga att denna så att säga är "fast pris".
Man kan konstruera vad som helst. Men en fri marknad ger då en massa nya problem. Det enda som är enkelt är just att justera 70%-regeln till att ta mer hänsyn än bara just hur mkt koppar det råkar ligga över gränserna.J JohanLun skrev:
Har man bara samma kriterier över alla gränser så kan det vara en 3:e gradsekvation om så vore.
Men det krävs ingen raketkunskap här ens.
Det absolut bästa vore ju om SE3 och SE4 kunde bygga vindkraft samt rejält med kapacitet i pumpdammar. Om vi skippar lite miljökrav så borde pumpkraft gå att få till med nya dammar utan problem. Varför inte pumpa havsvatten till Limhamns kalkbrott när det blåser och sedan ta tillbaka det när det inte blåser?
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 887 inlägg
Det skulle kunna lösas genom ett konsortium som ingår ett 20-årigt PPA-avtal direkt med producenterna vilket tecknas via den privata marknaden.A ajn82 skrev:
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 928 inlägg
I Skåne känns det som batterilager, vätgaslager och naturgas är närmast till hands. Det skulle väl gå att fixa lite pumpkraft på hallandsåsen om man vill