10 571 läst · 42 svar
11k läst
42 svar
Grannens hund skäller - ett ljudelände
Jag har faktiskt gjort ungefär likadant, en vanlig liten tryckluftstuta, men först försökte jag bli kompis med hunden, gick så där. Sen tutade jag varje gång ”när jag hade tillfälle såklart” varje gång hunden skällde, ägaren fattade vinkeln och hunden skällde mindre.K Kapsyl skrev:Min ilsknare förlaga, dvs min far skaffade en båttuta, en sån som drivs av en burk med trycklyft när den nya grannhunden skällde på allt som rörde sig i grannskapet och farsan inte fick gehör för sina åsikter. Som tur fattade hunden vinken efter några omgångar med tutan och slank iväg så fort han fick syn på gubben. Som tur var för det hade nog varit ohållbart i längden med resten av grannarna med gubben som tutar och hunden som skäller åt varandra
Tyvärr är ju elektriska halsband förbjudna annars hade de varit det bästa alternativet i vissa fall.
[media]
Sen finns ju ljo002:s förslag från 2018, lätt och värt att testa i varje fall men jag undrar vad resten av grannarna tyckte om vargyl.
[länk]
Tyvärr kan man inte förvänta sig att hundägare eller andra alltid ska bry sig om vad man tycker.B Bästerortarn skrev:
Ts har ju enligt egen utsaga pratat med hundägaren, utan att denne bryr sig, och nu undrar ts vad ts ska göra. Därför är störningens omfattning otroligt relevant.
PS. Du drog rätt, men också fel, slutsats. Jag ÄR hundägare (hunden skäller dock nästan aldrig), men framförallt har jag så djävla svårt för onyanserat gnäll.
TS beskriver inte problemets omfattning. Det finns inget att ifrågasätta. Ett påstående om att hunden skäller allt som oftast betraktar jag som gnäll, inte en problembeskrivning.B Bästerortarn skrev:
Utan mer information kan inte TS förvänta sig få hjälp, utöver typen - köp en båttuta.
PS. Har du skitjobbiga ungar som terroriserar omgivningen?
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 1 013 inlägg
Lite svårt att fatta syftet med skärmklippet men jag har ännu svårare att fatta frågan om/jämförelsen med barn. Det är dock en vanlig taktik bland hundägare för att försöka leda samtalet på andra väger.K Kardan79 skrev:TS beskriver inte problemets omfattning. Det finns inget att ifrågasätta. Ett påstående om att hunden skäller allt som oftast betraktar jag som gnäll, inte en problembeskrivning.
Utan mer information kan inte TS förvänta sig få hjälp, utöver typen - köp en båttuta.
PS. Har du skitjobbiga ungar som terroriserar omgivningen?
"Åhh, men ouppfostrade skitungar då?"
Folk som inte fattar skillnaden mellan hundar och barn går inte att ta på allvar, punkt. Din hund må vara en familjemedlem men det går fortfarande inte att jämföra med barn, oavsett vilken ouppfostrad skitunge vi pratar om.
Du använder alltså TS sätt att använda språket (i några korta meningar) för att avgöra om det är "gnäll" eller en relevant störning?K Kardan79 skrev:TS beskriver inte problemets omfattning. Det finns inget att ifrågasätta. Ett påstående om att hunden skäller allt som oftast betraktar jag som gnäll, inte en problembeskrivning.
Utan mer information kan inte TS förvänta sig få hjälp, utöver typen - köp en båttuta.
PS. Har du skitjobbiga ungar som terroriserar omgivningen?
3 kap 1 paragrafen Jordabalk (1970:994) Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Där ingår skällande hundar katter som pissar i trädgårdsmöbler,barn,mopeder osv. Jag är ägare till flera hundar av vakt typer och självklart får dom inte springa runt och skälla,har dom i rastgården eller i hundgård dagtid under uppsikt är jag inte hemma så är dom såklart inomhus.
Grannens hund gjorde utfall och skällde konstant när man var hemma och föräldraledig, någon ettrig liten terrieraktig sak. Tyvärr var man tvungen att passera utanför grannens grind/staket när man skulle hemifrån och ibland mötte man grannen med hunden i koppel som stod på två ben och skällde med sträckt koppel. Barnen blev rädda för hundar trots att vi umgicks med vänner med hund som var väldigt barnvänlig. Så fort ett hund skällde även på långt avstånd så ryckte barnen till. Försökte prata med grannen men gick inte in, hunden bara försvara matte som det hette.
En dag när vi gick förbi stod grinden på glänt vilket jag inte såg, hunden for ut varvid jag gav den en klockren spark med vinterkängan rakt över nosen. Från min sida ren reflex och jag var förvånad över att jag träffa så prick som jag gjorde, aldrig haft något bollsinne! Hunden drog tillbaka innanför grinden varefter ägaren kommer springande högröd i ansiktet. Jag sa väl några illa valda ord och knalla vidare, hade en 2åring och en 3åring att ta hand om så var inte läge att stanna. Grannen ringde senare upp och sa att det hade blivit veterinärbesök, fått dra ut någon tand och något annat, dyrt var det med och nu ville hon att jag skulle betala. Jag sa att jag upplevde att hunden gjorde utfall mot barnen (vilket var sant) och att jag inte tänkte betala en krona.
Det blev polisanmälan, en polis ringde några månader senare och frågade hur jag ställde mig till det. Jag sa som det var, att jag upplevde hunden som hotande och att jag hade två småbarn som jag inte hade möjlighet att lyfta upp. Polisen tacka och efter två veckor fick jag att utredningen var nedlagd.
Hade jag kunnat ta byrackan i nackskinnet och hivat iväg, absolut. Ångrar jag att jag sparkade, inte en sekund. Löste det problemet, nej, men grannen flyttade ett halvår senare.
En dag när vi gick förbi stod grinden på glänt vilket jag inte såg, hunden for ut varvid jag gav den en klockren spark med vinterkängan rakt över nosen. Från min sida ren reflex och jag var förvånad över att jag träffa så prick som jag gjorde, aldrig haft något bollsinne! Hunden drog tillbaka innanför grinden varefter ägaren kommer springande högröd i ansiktet. Jag sa väl några illa valda ord och knalla vidare, hade en 2åring och en 3åring att ta hand om så var inte läge att stanna. Grannen ringde senare upp och sa att det hade blivit veterinärbesök, fått dra ut någon tand och något annat, dyrt var det med och nu ville hon att jag skulle betala. Jag sa att jag upplevde att hunden gjorde utfall mot barnen (vilket var sant) och att jag inte tänkte betala en krona.
Det blev polisanmälan, en polis ringde några månader senare och frågade hur jag ställde mig till det. Jag sa som det var, att jag upplevde hunden som hotande och att jag hade två småbarn som jag inte hade möjlighet att lyfta upp. Polisen tacka och efter två veckor fick jag att utredningen var nedlagd.
Hade jag kunnat ta byrackan i nackskinnet och hivat iväg, absolut. Ångrar jag att jag sparkade, inte en sekund. Löste det problemet, nej, men grannen flyttade ett halvår senare.
Inte hundar men ponnyhästar, vi fick klagomål på att våra hästar stod och sparkade i vindskyddet dygnet runt så grannens dotter på typ 4 år kunde inte sova och var rädd. Vi gjorde det som är det rimliga att gick dit och pratade med grannen, förklarde att dom byter päls och det kliar så därför rullar dom sig och då slår hovarna i väggarna. Dottern förstod det, (vi paratade inte med henne utan föräldrarna gjorde det) och när dom varit ute på ett extra tungt träningspass så ryktar vi extra mycket och länge så dom inte ska behöva rulla så mycket. Klart bättre enligt grannen, men det här är liksom en sån sak där vi antagligen kunnat skita i deras åsikter, det har gått djur i 100år i hagen men kommunikation löser mycket, men den som har "problemdjuret" måste ju lyssna på den som har problem.
Här finns ett grundläggande problem, det är likställandet mellan människor och djur. Det är bara djurägare som gör det.K Kardan79 skrev:TS beskriver inte problemets omfattning. Det finns inget att ifrågasätta. Ett påstående om att hunden skäller allt som oftast betraktar jag som gnäll, inte en problembeskrivning.
Utan mer information kan inte TS förvänta sig få hjälp, utöver typen - köp en båttuta.
PS. Har du skitjobbiga ungar som terroriserar omgivningen?
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 1 013 inlägg
Medlem
· Stockholms län
· 553 inlägg
Du har en väldigt hög andel intressanta svar (och länkar) som här och även i denna tråd:K Kapsyl skrev:Min ilsknare förlaga, dvs min far skaffade en båttuta, en sån som drivs av en burk med trycklyft när den nya grannhunden skällde på allt som rörde sig i grannskapet och farsan inte fick gehör för sina åsikter. Som tur fattade hunden vinken efter några omgångar med tutan och slank iväg så fort han fick syn på gubben. Som tur var för det hade nog varit ohållbart i längden med resten av grannarna med gubben som tutar och hunden som skäller åt varandra
Tyvärr är ju elektriska halsband förbjudna annars hade de varit det bästa alternativet i vissa fall.
[media]
Sen finns ju ljo002:s förslag från 2018, lätt och värt att testa i varje fall men jag undrar vad resten av grannarna tyckte om vargyl.
[länk]
https://www.byggahus.se/forum/threa...-foer-mina-grannar.394482/page-2#post-4294878
Har själv (eller frugan rättare sagt) en pudel som kan vara lite ”vaktig” ibland men ingen av oss tillåter honom att skälla ohämmat.
Redigerat:
Tja, det största problemet som TS verkar ha är att grannen inte bryr sig.
Det finns ju många lösningar på problemet som vi med naturligt "skäliga" hundar bör använda, för både vår egen och omgivningens skull.
(Själv körde jag med ett antiskäll-halsband som puffade icke-doftande vatten under nosen på hunden, så att den blev "störd" och tappade koncentrationen och glömde bort vad han skällde på. Fungerade väldigt bra vid tillfällen där jag inte hade översikt på hunden och han blev generellt mer harmonisk med den på då han inte fokuserade på att larma.)
Men, det hjälper ju föga när grannen inte ser problemet.
Det finns domar som säger att hundar får skälla tämligen mycket utan att det ska anses vara en olägenhet som behöver åtgärdas.
Mitt förslag skulle vara att ta ett samtal med kommunens miljöenhet, förklara problemet och be dem prata med grannen. Förhoppningsvis är det vettiga människor som jobbar där och grannen kanske lyssnar mer på dem än TS.
I slutänden så har de inte så mycket möjlighet att göra något åt saken om det inte är frågan om något *extremt* problem, men även här kan ju ett samtal med miljöenheten hjälpa till då de kan förklara vad TS behöver göra för att dokumentera och styrka ett ärende som kan leda till något.
Det finns ju många lösningar på problemet som vi med naturligt "skäliga" hundar bör använda, för både vår egen och omgivningens skull.
(Själv körde jag med ett antiskäll-halsband som puffade icke-doftande vatten under nosen på hunden, så att den blev "störd" och tappade koncentrationen och glömde bort vad han skällde på. Fungerade väldigt bra vid tillfällen där jag inte hade översikt på hunden och han blev generellt mer harmonisk med den på då han inte fokuserade på att larma.)
Men, det hjälper ju föga när grannen inte ser problemet.
Det finns domar som säger att hundar får skälla tämligen mycket utan att det ska anses vara en olägenhet som behöver åtgärdas.
Mitt förslag skulle vara att ta ett samtal med kommunens miljöenhet, förklara problemet och be dem prata med grannen. Förhoppningsvis är det vettiga människor som jobbar där och grannen kanske lyssnar mer på dem än TS.
I slutänden så har de inte så mycket möjlighet att göra något åt saken om det inte är frågan om något *extremt* problem, men även här kan ju ett samtal med miljöenheten hjälpa till då de kan förklara vad TS behöver göra för att dokumentera och styrka ett ärende som kan leda till något.
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 1 013 inlägg
Utmärkt sammanfattat. Med tillägget att om möjligt göra det i grupp då det rimligen ökar chansen att det får gehör och tar skruv. Så börja med att kolla runt i grannskapet om det är fler som delar åsikten att det är en störning.Dowser4711 skrev:
Tja, det största problemet som TS verkar ha är att grannen inte bryr sig.
Det finns ju många lösningar på problemet som vi med naturligt "skäliga" hundar bör använda, för både vår egen och omgivningens skull.
(Själv körde jag med ett antiskäll-halsband som puffade icke-doftande vatten under nosen på hunden, så att den blev "störd" och tappade koncentrationen och glömde bort vad han skällde på. Fungerade väldigt bra vid tillfällen där jag inte hade översikt på hunden och han blev generellt mer harmonisk med den på då han inte fokuserade på att larma.)
Men, det hjälper ju föga när grannen inte ser problemet.
Det finns domar som säger att hundar får skälla tämligen mycket utan att det ska anses vara en olägenhet som behöver åtgärdas.
Mitt förslag skulle vara att ta ett samtal med kommunens miljöenhet, förklara problemet och be dem prata med grannen. Förhoppningsvis är det vettiga människor som jobbar där och grannen kanske lyssnar mer på dem än TS.
I slutänden så har de inte så mycket möjlighet att göra något åt saken om det inte är frågan om något *extremt* problem, men även här kan ju ett samtal med miljöenheten hjälpa till då de kan förklara vad TS behöver göra för att dokumentera och styrka ett ärende som kan leda till något.
Det är väl inte så konstigt om en hundägare bryr sig mer om sin hund än om andras barn? Både skällande hundar och skrikande (”de leker ju bara”) barn är exempel på otyg. Jag kan ha mer överseende med att en treåring vrålar än att en hund skäller i tid och otid. Men jag har mer överseende med hunden än vrålande barn i skolålder som förhoppningsvis förstår människospråk och kan instrueras att leka tyst samt att ta hänsyn till andra. Som vanligt gäller devisen att bara föräldrarna själva tycker de egna barnen är världens underbaraste, och detsamma gäller djurägare.Hubbe73 skrev:
sparar alltid lite nyårssmällare till sådana tillfällen, när hunden kommer skällande å möts av explosioner runt om sig kommer de av sig på direkten, funkar bra på grannarnas katter jobbiga rådjur mm, supereffektivg