Göran skaffade solceller – får dyrare el: ”Fullständigt korkat

[karlmb]

Fortfarande overifierat.

Följ denna https://www.byggahus.se/forum/threa...e-el-fullstaendigt-korkat.545266/post-6158945

 

[Martin Lundmark]

Många är bekymrade för ökade kostnader pga överdebiteringar, ja. Att solceller eller elbilar skulle bidra mer än marginellt till det är fortfarande inte kvantifierat. En obetydlig kostnad är lätt att låta kollektivet ta.

Hej karlimb
Är det kvantifierat att dessa kostnader är obetydliga?

 

[pacman42]

Då kan vi konstera att ditt lokalnät inte är speciellt representativt för landet. De flesta har inte vare sig stora bondgårdar med solceller eller stora förbrukare i sitt lokalanät.

De är inte i mitt lokalnät utan i lokalnäten runt om mitt lokalnät, de delar alltså nästa transformator ovanför den i lokalnätet.

 

[Snikholt]

De är inte i mitt lokalnät utan i lokalnäten runt om mitt lokalnät, de delar alltså nästa transformator ovanför den i lokalnätet.

Menar du att de spänningsfluktuationer du har även förekommer i överliggande trafo? Jag tvivlar

 

[pacman42]

Menar du att de spänningsfluktuationer du har även förekommer i överliggande trafo? Jag tvivlar

Nej, jag säger att de inställningar som man har i överliggande transformator inte passar för de variationer som förekommer i de olika underliggande transformatorerna. Det gör att den arkitektur man byggt nätet med inte längre håller när det på vissa underliggande transformatorer plötsligt finns massor av solpaneler, medan det på andra underliggande transformatorer inte finns några solpaneler alls. På samma sätt blir det om man bygger en elintensiv fabrik på ett underliggande nät och den enbart använder energin kl 8-17. Då kommer den i sin tur också skapa svängningar i spänningen som inte matchar de i andra närliggande nät under samma aggregerande transformator.

Man kan justera spänningen från den överliggande transformatorn dynamiskt, men då det blir större och större skillnader i vad de olika undeliggande näten behöver för spänning för att de skall ligga inom 230V +-10%, så blir det hela tiden svårare och svårare att göra det utan att bygga om nätet. Om man med olika styrmedel kan få näten att bli mer stabila i allmänhet så skulle det hjälpa nätägarna och göra att man inte alls behöver satsa lika mycket pengar på nätindrastrukturen.

Man kan adressera problemen på många olika sätt och vissa (många?) vill att nätet skall kunna styra när bilen skall laddas, när elpatronen får gå in osv och det skulle kunna hjälpa till en del, men de stora problemen som vi har med blandan konsumtion och produktion som inte är jämnt fördelad kan inte lösas på det sättet.

 

[Martin Lundmark]

Menar du att de spänningsfluktuationer du har även förekommer i överliggande trafo? Jag tvivlar

Hej Snikholt

De flesta elnät som vi villaägare är anslutna har byggts elligt samma principer i mer än 50 år. Med huset anslutet till en distributionstransformator på t.ex. 10/0.4 kV omsättning, matande säg 10–50 villor och gårdar. Sedan är uppskattningsvis 10–30 liknande 10/0.4 kV transformatorer anslutna till en reglertransformator på säg 70/10 kV.

Med Velanders formel beräknas effektbehovet utifrån det årliga elenergibehovet (vi avläste då årsenergin ca en gång per år) och utgående från att effekten hela tiden går mot villorna så kunde man då vid reglertransformatorn mäta strömmen.

Genom att man dessutom visste elnätets olika impedanser i transformatorer och ledningar så kunde grovt beräkna spänningen som finns vid villorna och styrareglertransformatorn därefter.

Idag har vi ändrat vårt sätt att belasta elnätet (bland annat genom tidsstyrning av effektuttaget bl.a. efter . elpriset) och elbilsladdning så resultatet från beräkningar med velandets formel stämmer allt sämre.

Dessutom innebär den omvända effektriktningen vid solcellsinmatning av eleffekt på vissa platser i det vidsträckta distributionsnätet att spänningsfallet ibland har omvänd polaritet, det är då en en spänningshöjning.

Solceller från en villa kan ha en inmatad effekt på sommaren när solen skiner som höjer spänningen och som är mångdubbelt långt mer än vad kanske 10–20 villor i närheten behöver. Då kan t.o.m. effektriktningen i närmaste 10/0.4 kV transformatorer vända riktning. När solen sedan går i moln då ändras åter effektflödet i vissa delar av det vidsträckta distributionsnätet (det kan gå hastigt). Även på kvällen så kan effektflödet i transformatorn ändras i storlek och riktning.

Detta påverkar följaktligen spänningen (10 kV nivån) som matar någon eller några av de andra parallellt kopplade 10/0.4 kV transformatorer.

Sammantaget har detta i praktiken blivit en utmaning för elnätsbolagen att klara att hålla (de snabba) spänningsvariationerna nere och spänningsnivån inom 230V +/-10 %

 

[Snikholt]

Nej, jag säger att de inställningar som man har i överliggande transformator inte passar för de variationer som förekommer i de olika underliggande transformatorerna. Det gör att den arkitektur man byggt nätet med inte längre håller när det på vissa underliggande transformatorer plötsligt finns massor av solpaneler, medan det på andra underliggande transformatorer inte finns några solpaneler alls. På samma sätt blir det om man bygger en elintensiv fabrik på ett underliggande nät och den enbart använder energin kl 8-17. Då kommer den i sin tur också skapa svängningar i spänningen som inte matchar de i andra närliggande nät under samma aggregerande transformator.

Man kan justera spänningen från den överliggande transformatorn dynamiskt, men då det blir större och större skillnader i vad de olika undeliggande näten behöver för spänning för att de skall ligga inom 230V +-10%, så blir det hela tiden svårare och svårare att göra det utan att bygga om nätet. Om man med olika styrmedel kan få näten att bli mer stabila i allmänhet så skulle det hjälpa nätägarna och göra att man inte alls behöver satsa lika mycket pengar på nätindrastrukturen.

Man kan adressera problemen på många olika sätt och vissa (många?) vill att nätet skall kunna styra när bilen skall laddas, när elpatronen får gå in osv och det skulle kunna hjälpa till en del, men de stora problemen som vi har med blandan konsumtion och produktion som inte är jämnt fördelad kan inte lösas på det sättet.

Då är jag med, och är enig.
Dock anser jag att effektariff för konsument 16-25A inte på något vis löser eller ens bidrar till att förbättra detta mer än marginellt.

Solcellers AV/PÅ som är oreglerat är ett betydligt större problem.

 

[Snikholt]

Hej Snikholt

De flesta elnät som vi villaägare är anslutna har byggts elligt samma principer i mer än 50 år. Med huset anslutet till en distributionstransformator på t.ex. 10/0.4 kV omsättning, matande säg 10–50 villor och gårdar. Sedan är uppskattningsvis 10–30 liknande 10/0.4 kV transformatorer anslutna till en reglertransformator på säg 70/10 kV.

Med Velanders formel beräknas effektbehovet utifrån det årliga elenergibehovet (vi avläste då årsenergin ca en gång per år) och utgående från att effekten hela tiden går mot villorna så kunde man då vid reglertransformatorn mäta strömmen.

Genom att man dessutom visste elnätets olika impedanser i transformatorer och ledningar så kunde grovt beräkna spänningen som finns vid villorna och styrareglertransformatorn därefter.

Idag har vi ändrat vårt sätt att belasta elnätet (bland annat genom tidsstyrning av effektuttaget bl.a. efter . elpriset) och elbilsladdning så resultatet från beräkningar med velandets formel stämmer allt sämre.

Dessutom innebär den omvända effektriktningen vid solcellsinmatning av eleffekt på vissa platser i det vidsträckta distributionsnätet att spänningsfallet ibland har omvänd polaritet, det är då en en spänningshöjning.

Solceller från en villa kan ha en inmatad effekt på sommaren när solen skiner som höjer spänningen och som är mångdubbelt långt mer än vad kanske 10–20 villor i närheten behöver. Då kan t.o.m. effektriktningen i närmaste 10/0.4 kV transformatorer vända riktning. När solen sedan går i moln då ändras åter effektflödet i vissa delar av det vidsträckta distributionsnätet (det kan gå hastigt). Även på kvällen så kan effektflödet i transformatorn ändras i storlek och riktning.

Detta påverkar följaktligen spänningen (10 kV nivån) som matar någon eller några av de andra parallellt kopplade 10/0.4 kV transformatorer.

Sammantaget har detta i praktiken blivit en utmaning för elnätsbolagen att klara att hålla (de snabba) spänningsvariationerna nere och spänningsnivån inom 230V +/-10 %

Definitivt. Men det är ingenting som effektavgift 16-25A löser.
Det kan bli dubbelt dumt om det är höglasttid när solen skiner

 

[Martin Lundmark]

Definitivt. Men det är ingenting som effektavgift 16-25A löser.
Det kan bli dubbelt dumt om det är höglasttid när solen skiner

Hej Snikholt

Genom effektavgiften ökar intresset att hantera hur effektuttaget ser ut över tid, att gärna se till att minska variationer.

Information om att både minska effektuttag och undvika effekttoppar har nu i många år saknats i information till villaägare gällande hur vi skall undvika ökande elkostnader

Dessutom ger effektavgiften riktade intäkter från just de som belastar elnätet, till att åtgärda flaskhalsar.
Istället för att dessa kostnader tas av kollektivet.

 

[Snikholt]

Hej Snikholt

De flesta elnät som vi villaägare är anslutna har byggts elligt samma principer i mer än 50 år. Med huset anslutet till en distributionstransformator på t.ex. 10/0.4 kV omsättning, matande säg 10–50 villor och gårdar. Sedan är uppskattningsvis 10–30 liknande 10/0.4 kV transformatorer anslutna till en reglertransformator på säg 70/10 kV.

Med Velanders formel beräknas effektbehovet utifrån det årliga elenergibehovet (vi avläste då årsenergin ca en gång per år) och utgående från att effekten hela tiden går mot villorna så kunde man då vid reglertransformatorn mäta strömmen.

Genom att man dessutom visste elnätets olika impedanser i transformatorer och ledningar så kunde grovt beräkna spänningen som finns vid villorna och styrareglertransformatorn därefter.

Idag har vi ändrat vårt sätt att belasta elnätet (bland annat genom tidsstyrning av effektuttaget bl.a. efter . elpriset) och elbilsladdning så resultatet från beräkningar med velandets formel stämmer allt sämre.

Dessutom innebär den omvända effektriktningen vid solcellsinmatning av eleffekt på vissa platser i det vidsträckta distributionsnätet att spänningsfallet ibland har omvänd polaritet, det är då en en spänningshöjning.

Solceller från en villa kan ha en inmatad effekt på sommaren när solen skiner som höjer spänningen och som är mångdubbelt långt mer än vad kanske 10–20 villor i närheten behöver. Då kan t.o.m. effektriktningen i närmaste 10/0.4 kV transformatorer vända riktning. När solen sedan går i moln då ändras åter effektflödet i vissa delar av det vidsträckta distributionsnätet (det kan gå hastigt). Även på kvällen så kan effektflödet i transformatorn ändras i storlek och riktning.

Detta påverkar följaktligen spänningen (10 kV nivån) som matar någon eller några av de andra parallellt kopplade 10/0.4 kV transformatorer.

Sammantaget har detta i praktiken blivit en utmaning för elnätsbolagen att klara att hålla (de snabba) spänningsvariationerna nere och spänningsnivån inom 230V +/-10 %

Dessutom. 3-fas elbilsladdning kräver symmetri. Under höglast-tid används en hel del 1-fas utrustning i hushållen.

Det blockerar möjligt effektuttag till elbilsladdning. Därför är detta problem överdrivet.
Ofta laddar folk på natten när priset är lågt. Då finns möjligheten att verkligen maxa sin mätarsäkring. På… låglast-tid.
Då kommer det bli problem i lokaltrafon om alla har elbil.

 

[Martin Lundmark]

Dessutom. 3-fas elbilsladdning kräver symmetri

Hej Snikholt

Jag har varken elbil eller elbilsladdning. Förklara mera
Har du länkar till källor?

Det blockerar möjligt effektuttag till elbilsladdning. Därför är detta problem överdrivet.

Vad är det för problem som är överdrivet?

 

[Snikholt]

Hej Snikholt

Genom effektavgiften ökar intresset att hantera hur effektuttaget ser ut över tid, att gärna se till att minska variationer.

Information om att både minska effektuttag och undvika effekttoppar har nu i många år saknats i information till villaägare gällande hur vi skall undvika ökande elkostnader

Dessutom ger effektavgiften riktade intäkter från just de som belastar elnätet, till att åtgärda flaskhalsar.
Istället för att dessa kostnader tas av kollektivet.

Hej Snikholt

Jag har varken elbil eller elbilsladdning. Förklara mera
Har du länkar till källor?

Vad är det för problem som är överdrivet?

Empiri. Har installerat mängder med elbilsladdare.
En 3-fas elbilsladdare kopplad med lastbalansering mot husets inkommande kan inte ladda mer ström än det finns tillgängligt på 1-fas.
Dvs. är L1 belastad med 10A, och övriga med 0A finns 3x6A tillgängligt för laddning. Givet 16A säkring

Det är elbilsladdning på konsumtionssidan som torgförs som en av de största orsakerna till att effektavgifter är nödvändiga.

 

[Snikholt]

Hej Snikholt

Genom effektavgiften ökar intresset att hantera hur effektuttaget ser ut över tid, att gärna se till att minska variationer.

Information om att både minska effektuttag och undvika effekttoppar har nu i många år saknats i information till villaägare gällande hur vi skall undvika ökande elkostnader

Dessutom ger effektavgiften riktade intäkter från just de som belastar elnätet, till att åtgärda flaskhalsar.
Istället för att dessa kostnader tas av kollektivet.

Variationer på konsumtionssidan är inte ett stort problem.
Däremot är inmatningar ett större problem.

Förklara gärna hur effekttariff motverkar dessa bekymmer.

 

[Martin Lundmark]

Empiri. Har installerat mängder med elbilsladdare.
En 3-fas elbilsladdare kopplad med lastbalansering mot husets inkommande kan inte ladda mer ström än det finns tillgängligt på 1-fas.
Dvs. är L1 belastad med 10A, och övriga med 0A finns 3x6A tillgängligt för laddning.

Det är elbilsladdning på konsumtionssidan som torgförs som en av de största orsakerna till att effektavgifter är nödvändiga

Hej Snikholt

Så du menar att ” lastbalansering mot husets inkommande” egentligen är samma sak som de tidigare effektvakterna som fanns för elpannor. Dessa som mätte husets tre inkommande fasströmmar med strömtransformatorer. Man övervakade effekten i respektive fas och begränsade effektuttaget när en av faserna nådde den inställda nivån.

Är lastbalansering verkligen en bra benämning att införa, om redan benämningen effektvakt är etablerad och välkänd. Det riskerar ju att orsaka förvirring.

Vad är det för balansering man då gör?

Företaget Ferroamp håller på med fasbalansering. Det är rimligen en mera äkta balansering.
https://ferroamp.com/funktioner/fasbalansering/fordjupning/

 

[Snikholt]

Hej Snikholt

Så du menar att ” lastbalansering mot husets inkommande” egentligen är samma sak som de tidigare effektvakterna som fanns för elpannor. Dessa som mätte husets tre inkommande fasströmmar med strömtransformatorer och begränsade effektuttaget när en av faserna nådde den inställda nivån.

Är lastbalansering verkligen en bra benämning att införa, om redan benämningen effektvakt är etablerad och välkänd. Det riskerar ju att orsaka förvirring.

Ja det är samma sak typ. Skillnaden är att en effektvakt blockar användning.
Laddarna läser av en effektmätare steglöst och anpassar därefter.

En effektvakt är "dum" och klipper bara