ricebridge ricebridge skrev:
Jag försökte läsa nationalekonomi, och jag var genuint intresserad. Ändå gick det åt skogen, för det var liksom bara en massa antaganden som inget hade med verkligheten att göra, åtminstone inte så som jag hunnit uppleva den.

Det finns gott om invändningar mot nationalekonomin som sådan, jag ska inte dra alla här för då blir det trådkapning stl. XL. Men låt mig säga att det var en god vaccination mot att ta nationalekonomer på allvar.
Jag har läst en termin nationalekonmi och kan säga att de flesta som läste förstod bara hälften, och det var väldigt dålig pedagogik då man försökte förklara modeller som byggde på matriser och diffekvationer till folk som inte har läst den matte som behövs. Då blev pedagogiken otroligt krånglig för något enkelt.

Visst är det modeller som man kan hävda inte har koppling till verkligheten. Men allt, även ingenjörsvetenskap handlar ju om att skapa modeller. Hur många förenklingar det är i en modell eller hur många antaganden man gör varierar ju. Men jag tycker ändå att nationalekonomin var intressant och hade spännande modeller som säkert kunnat förklara ett antal fenomen. Jag hade gärna läst lite till nationalekonomi, men eftersom jag blev färdig ingenjör och fick jobb så nöjde jag mig.

De som läser säg 4-5 terminer nationalekonomi tror jag måste ha koll på matte och gör rätt avancerade grejor. Jag misstänker också att de kan få rätt bra jobb, då alla som agera Saida på saker som har med ekonomi att göra blir sjukt bra ersatta, vare sig de gör ett bra jobb eller inte.

Jag tror tex golfströmmens förändring också består av en modell med massor av antaganden.
 
G Greger_08 skrev:
och på 2020 talet måste man läsa om jämställdhet....
Och klimatarbete...
 
J JohanLun skrev:
Vad läser de på civ.ing. idag tro? Tar man bort allt detta och bara googlar så klarar man ju sig på en termin? De flesta nya verkar läst typ nån civilingenjör med inriktning ekonomi... :D Jag läste ekonomi och bara de som läste matte eller civilingenjör förstod vad de egentligen räknade på när det kom till nationalekonomin... :D

Tänker att de som håller på med nationalekonomi, reglerteknik osv faktiskt har nytta av dessa kunskaper... Även idag på googles och AIns tid...
Det beror på vad man läser. Vi som läste data kunde ha klarat oss på betydligt mindre matte & fysik. När jag började läste vi bl.a de långa kurserna i differential- och integralkalkyl tillsammans med de som läste teknisk fysik. Ett par-tre år senare minskade dom faktiskt mängden matte & fysik på data och ökade mängden datarelaterade kurser. Då snackar vi alltså inte bara om programmering, utan även hur datorer är uppbyggda nere på halvledarnivå osv.

Många civilingenjörer behöver mycket matte och fysik och bör då läsa det, men att tvinga på en viss mängd på alla bara för att ”man ska ha det” var ju bara blaj, och det har man senare insett. Lite är ju kul att kunna, men jag hade gärna bytt en halv termin matte och fysik mot mer data.
 
M mrsnhp skrev:
Det beror på vad man läser. Vi som läste data kunde ha klarat oss på betydligt mindre matte & fysik. När jag började läste vi bl.a de långa kurserna i differential- och integralkalkyl tillsammans med de som läste teknisk fysik. Ett par-tre år senare minskade dom faktiskt mängden matte & fysik på data och ökade mängden datarelaterade kurser. Då snackar vi alltså inte bara om programmering, utan även hur datorer är uppbyggda nere på halvledarnivå osv.

Många civilingenjörer behöver mycket matte och fysik och bör då läsa det, men att tvinga på en viss mängd på alla bara för att ”man ska ha det” var ju bara blaj, och det har man senare insett. Lite är ju kul att kunna, men jag hade gärna bytt en halv termin matte och fysik mot mer data.
Samtidigt kanske det vore bättre att göra en annan utbildning inriktad på data då...

Men jag kan hålla med. Jag läste Teknisk Fysik, och det rimliga hade varit att börja forska... För utbildningen är rätt teoretisk. Jag försökte också byta ut så mkt som möjligt av tex kvantfysik mot datakurser. Det finns helt enkelt inte plats för så många kvantfysiker som teknisk fysik levererar varje år... :D

Kanske skulle vara bättre om man minskade tex teknisk fysik till en "klass" om året och satsade mer på datautbildningar där jobben finns... Men universiteten ser väl att de har en annan agenda än att leverera yrkesutbildningar... Det ska väl högskolorna som utbildar högskoleingenjörer göra...

När jag läste fanns rätt få inriktningar att välja på förutom teknisk fysik, åtminstone där jag läste.
 
Åter till ämnet, gaaaaaaahhh!
Ett cykelstyre fastsatt i ett skruvstäd under ett reparationsprojekt i en verkstad.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Wow
  • Ledsen
ricebridge och 1 till
  • Laddar…
J JohanLun skrev:
Samtidigt kanske det vore bättre att göra en annan utbildning inriktad på data då...

Men jag kan hålla med. Jag läste Teknisk Fysik, och det rimliga hade varit att börja forska... För utbildningen är rätt teoretisk. Jag försökte också byta ut så mkt som möjligt av tex kvantfysik mot datakurser. Det finns helt enkelt inte plats för så många kvantfysiker som teknisk fysik levererar varje år... :D

Kanske skulle vara bättre om man minskade tex teknisk fysik till en "klass" om året och satsade mer på datautbildningar där jobben finns... Men universiteten ser väl att de har en annan agenda än att leverera yrkesutbildningar... Det ska väl högskolorna som utbildar högskoleingenjörer göra...

När jag läste fanns rätt få inriktningar att välja på förutom teknisk fysik, åtminstone där jag läste.
”Vad jobbar man med när man har läst teknisk fysik?”
”Data”

Hört från kompisar som läste teknisk fysik 🙂 Datateknik på KTH var vad jag förstår en avknoppning från teknisk fysik, så det är väl därför vi läste bl.a. diffint tillsammans med dem.

Det finns ju rena datautbildningar, men åtminstone på den tiden var de mer inriktade på programmering och ”systemering” vad nu det är. Jag ville förstå hur den där maskinen funkar under huven, hela vägen från halvledare upp till operativsystem och program, och då var det civ ing som gällde och till och med vissa specifika valbara kurser under sista året. De kurserna och kunskaperna hade jag faktiskt direkt nytta av i arbetslivet 🙂 Till skillnad från vågröran. Det enda någon av oss minns av vågröra-kursen är labben där vi gjorde hologram och mätte dopplereffekt på ett modelltåg.
 
Numera heter det väl inte ens civilingenjör, utan man läser masterprogram.
 
J JohanLun skrev:
Jag har läst en termin nationalekonmi och kan säga att de flesta som läste förstod bara hälften, och det var väldigt dålig pedagogik då man försökte förklara modeller som byggde på matriser och diffekvationer till folk som inte har läst den matte som behövs. Då blev pedagogiken otroligt krånglig för något enkelt.

Visst är det modeller som man kan hävda inte har koppling till verkligheten. Men allt, även ingenjörsvetenskap handlar ju om att skapa modeller. Hur många förenklingar det är i en modell eller hur många antaganden man gör varierar ju. Men jag tycker ändå att nationalekonomin var intressant och hade spännande modeller som säkert kunnat förklara ett antal fenomen. Jag hade gärna läst lite till nationalekonomi, men eftersom jag blev färdig ingenjör och fick jobb så nöjde jag mig.

De som läser säg 4-5 terminer nationalekonomi tror jag måste ha koll på matte och gör rätt avancerade grejor. Jag misstänker också att de kan få rätt bra jobb, då alla som agera Saida på saker som har med ekonomi att göra blir sjukt bra ersatta, vare sig de gör ett bra jobb eller inte.

Jag tror tex golfströmmens förändring också består av en modell med massor av antaganden.
Är det därför alla stora infrastrukturprojekt blir så vansinnigt dyra i slutänden för de som räknar på det, inte kan räkna ?? 😉
 
  • Gilla
mikethebik och 1 till
  • Laddar…
Isakare Isakare skrev:
Är det därför alla stora infrastrukturprojekt blir så vansinnigt dyra i slutänden för de som räknar på det, inte kan räkna ?? 😉
Nja, det är bara för att de glömt den gyllene grundregeln; multiplicera alltid alla kostnadsuppskattningar med pi.
 
  • Gilla
mikethebik och 5 till
  • Laddar…
Liknar mina egna projekt hemma, beräknad tid för arbete och uppskattad kostnad sedan multiplicera med två för respektive.
Brukar stämma bättre.
 
Isakare Isakare skrev:
Är det därför alla stora infrastrukturprojekt blir så vansinnigt dyra i slutänden för de som räknar på det, inte kan räkna ?? 😉
De med inriktning nationalekonomi tror jag generellt är bra på matte.

De som läst "ekonomi" på gymnasiet och sen "företagsekonomi" på Universitetet kan givetvis vara bra på att räkna, men utbildningen i sig garanterar ingenting.

Företagsekonomin jag läste (de delar man räknade nånting i) så måste man slå ut och avrunda för varje steg, annars fick man fel.

Tex 10/3 + 20/6 = 6
10/3 = 3.3 avrundas till 3
20/6 = 3.3 avrundas till 3
3 + 3 = 6
Medan i min värld så blir det ~6,67

Vi blev uppmanade att ALLTID avrunda mellan varje uträkning. På universitetet!

Och många som läste till civilekonom visste inte ens vad en differentialekvation var...

Nåja. Det kan faktiskt inte skyllas på de som sökt in, då det inte var krav på som jag tror det hette på min tid "särskild matte" för att läsa till civilekonom, men jag kan tycka att man kunnat börja med 10 p mattematik på civilekonomprogrammet...
 
  • Gilla
  • Ledsen
Isakare och 2 till
  • Laddar…
J JohanLun skrev:
De med inriktning nationalekonomi tror jag generellt är bra på matte.

De som läst "ekonomi" på gymnasiet och sen "företagsekonomi" på Universitetet kan givetvis vara bra på att räkna, men utbildningen i sig garanterar ingenting.

Företagsekonomin jag läste (de delar man räknade nånting i) så måste man slå ut och avrunda för varje steg, annars fick man fel.

Tex 10/3 + 20/6 = 6
10/3 = 3.3 avrundas till 3
20/6 = 3.3 avrundas till 3
3 + 3 = 6
Medan i min värld så blir det ~6,67

Vi blev uppmanade att ALLTID avrunda mellan varje uträkning. På universitetet!

Och många som läste till civilekonom visste inte ens vad en differentialekvation var...

Nåja. Det kan faktiskt inte skyllas på de som sökt in, då det inte var krav på som jag tror det hette på min tid "särskild matte" för att läsa till civilekonom, men jag kan tycka att man kunnat börja med 10 p mattematik på civilekonomprogrammet...
Jag börjar ana varifrån "pi är 2, det blir enklare så" kommer ifrån. 🙄
 
  • Gilla
  • Haha
tveksamt och 3 till
  • Laddar…
Mitt Gaaaaaah gäller all dj...a reklam i tv , finns nog bara 3 kanaler kvar i titta på utan reklam än så länge 🤬
 
  • Gilla
  • Haha
kashieda och 2 till
  • Laddar…
C cazet skrev:
Mitt Gaaaaaah gäller all dj...a reklam i tv , finns nog bara 3 kanaler kvar i titta på utan reklam än så länge 🤬
…och dem finns det krafter som vill skrota! 😡😡 Nej, hurra för Public Service! 👍🏼
 
  • Gilla
  • Älska
  • Arg
Dilato och 12 till
  • Laddar…
J JohanLun skrev:
De med inriktning nationalekonomi tror jag generellt är bra på matte.

De som läst "ekonomi" på gymnasiet och sen "företagsekonomi" på Universitetet kan givetvis vara bra på att räkna, men utbildningen i sig garanterar ingenting.

Företagsekonomin jag läste (de delar man räknade nånting i) så måste man slå ut och avrunda för varje steg, annars fick man fel.

Tex 10/3 + 20/6 = 6
10/3 = 3.3 avrundas till 3
20/6 = 3.3 avrundas till 3
3 + 3 = 6
Medan i min värld så blir det ~6,67

Vi blev uppmanade att ALLTID avrunda mellan varje uträkning. På universitetet!

Och många som läste till civilekonom visste inte ens vad en differentialekvation var...

Nåja. Det kan faktiskt inte skyllas på de som sökt in, då det inte var krav på som jag tror det hette på min tid "särskild matte" för att läsa till civilekonom, men jag kan tycka att man kunnat börja med 10 p mattematik på civilekonomprogrammet...
Låter som att de som driver företag inte använder den formeln. Av vad vi läser här på forumet avrundar alltid företag uppåt......och lägger på Pi + moms 😉😅😂🤣
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.