Skulle man kunna ha plast under iso
D Daniel 109 skrev:
Du vill inte ha en fuktspärr på den kalla sidan.
Skulle man isf lägga den ovanpå isoleringen istället? Tänkte iom cellglas verkar vara okänsligt för fukt så borde den inte ta ngn skada. Jag kanske tänker fel!
 
Du behöver ingen plast alls.
 
Har nu läst igenom hela tråden och ska göra liknande själv. Men varför använder inte så många perlite? Verkar ju ha mkt bättre isoleringsförmåga, vilket gör att man inte måste gräva ut lika mycket.

Behöver perliten paddas något eller är den packad direkt när man lägger ut den?
Hur bär perliten, kan man gjuta en platta dirket på den (kanske med någon markduk emellan bara)?

Ni som tätar grundstenarna mot syllstocken med lerbruk, hur tänker ni på fuktvandring osv genom leran från marken upp i syllen. Är lite orolig för det även om jag nog inte har något att oroa mig för.

I mitt fall så ligger huset på en grusås och allt är torrt och fint efter några hundra år trots att det legat plastmatta i minst 50 av de åren.

Tänkte regla upp golvbjälkar och fylla på med perlite, sen golvvärmeslangar mellan bjälkarna och "gjuta" in dom med lerbruk översta 3cm. Sen på med massivt trägolv. Förutom där jag ska ha ett badrum, där tänker jag gjuta en platta dirket på perliten.
 
En fördel med hasopor över perlit är dammet.
Av diverse anledningar så hade jag båda i kammaren, började med perlit utmed grundmuren och sedan hasopor inne i rummet. Trots mask så var mina luftrör högst missnöjda med mig i samband med perliten. Bortsett från det så kan jag se vissa fördelar med den, eftersom den är så mycket mindre så upplevde jag den som mycket mera 'dragtät', (det var vindtätt, men det typ rann ut kyla från den kalla grundmuren, perliten stoppade det snabbare än hasopor).
Vill minnas att gränsen för kapillärbrytande är lägre med, men det är ett år sedan och mitt minne är inte alltid helt pålitligt.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Perliten bär väl inte alls?

Hasopor/skumglas är rätt jobbigt att hantera med hög friktion, svårt att få ner i små utrymmen - men när det väl är packat och på plats är det en stabil grund.

Perliten rinner mer som vatten och är bra att fylla ut små utrymmen med men bär som sagt inte.
 
Lera har alltid lägre fukthalt än trä, i torra förhållanden. Trä konserveras av lera. Jag använde perlite mellan golvbjälklaget och grundmur/syll. Mitt golvbjälklag är inte fäst i syllen utan byggdes ungefär enligt samma principer som de gjorde för 100+ år sedan. Dränerad grund, grus, xps-platta och sedan lecablock som bärare av golvbjälklaget. XPS använde jag för att tryckfördela så inte lecablocken "sätter sig" i efterhand. För att skapa en ficka åt perliten skruvade jag brädlappar som följer grundstenarna. Därefter knökade jag in stålnät som jag sedan sprayade fast med fogskum. Ovanifrån hällde jag sedan perlite så att det blev isolerat mellan syll och golvbjälklaget. Jag ville inte ha fogskum däremellan eftersom golvbjälklaget ska kunna röra sig lite jämfört med huset, och perlite andas mer än skum.

Jag har tätat stengrunden med lera, det är ett perfekt material för detta. Lätt att arbeta med från båda sidor, är du orolig för fuktvandring kan du blåsa fogskum mellan stenarna och sedan lerklina över. Där det inte syns kan du använda fogskum för att "klippa av" leran, så det blir omöjligt med fuktvandring. I praktiken är leran alltid väldigt torr, och skulle den dra upp så mycket fukt att det når syllen har man ett dräneringsfel.

Lera fäster alldeles utmärkt på fogskum:)

Varför inte bara använda bjälklagsplåtar och lägga golvvärme i? Då slipper du hela momentet med att lerklina golvet. Det är väldigt viktigt att bjälklaget eller grunden är vindtät. Lägg mer möda på det istället. I alla områden där lera möter trä, hade de i mitt hus för hundra år sedan först tätat med mossa. Anledningen till detta är att mossan flexar och kan täta även efter att leran torkat. Lägger du bara lera mot syll etc kommer det alltid finnas spalter där luften kan röra sig.
 
Tack för era åsikter.

Jag gillar ju perliten främst av att den verkar lättjobbad samt rinner ut bra i alla skrymslen. Men skumglas verkar ju bra det med.

Ang leran uppepå är för att få det helt mys och vindtätt, vilket jag oavsett kommer göra längst ytterväggarna. Då känns det bra att göra det runt golvvärmen också, gillar lerbruk helt enkelt. Fogskum som tipsades om är jag inte helt förtjust i så det kommer jag skippa, tack ändå för tipset.

Jag tror du du har fel KMNelhas om att perliten inte bär, finns ju instruktioner hur du gör när du gjuter en platta på det i en nyggnad. Men där ska det paddas med en 60kg padda innan gjutning. Undrar om det kan bli samma effekt om man stompar eller går runt på materialet. Jag har dock mailat och frågat så får se om jag får något vettigt svar.
 
O Octavianus skrev:
Tack för era åsikter.

Jag gillar ju perliten främst av att den verkar lättjobbad samt rinner ut bra
Jag skulle vilja påpeka att perlitens damm är mycket irriterande. Aldrig att jag öht skulle gå runt med en padda på perlite. Det är fruktansvärt.

Jag rekommenderar verkligen en fog mellan olika byggnadsdelar som flexar. Lera i övergången mellan golv och vägg är inte tillämpligt. Det blir också spalt mellan golv och din lerkaka där du riskerar få drag. Bjälklagsplåtar ovanpå isolering kommer ge dig en betydligt bättre konstruktion.

Lera är absolut trevligt, men jag hade inte kombinerat lera och golvvärme, under ett trägolv. Vill man ha lera hade jag skippat trägolvet. Vill man ha trägolv hade jag kört med bjälklagsplåtar. Man vill ha full kontakt under brädorna för värmeöverföring från golvvärmesystemet, och ingen luftspalt.
 
C
O Octavianus skrev:
Har nu läst igenom hela tråden och ska göra liknande själv. Men varför använder inte så många perlite? Verkar ju ha mkt bättre isoleringsförmåga, vilket gör att man inte måste gräva ut lika mycket.
Jag valde bort det pga bristen på tydliga och detaljerade projekterings- och "monterings"-anvisningar.
Något som tyvärr gäller flera "alternativa" isoleringsmaterial.
 
O Octavianus skrev:
Jag tror du du har fel KMNelhas om att perliten inte bär, finns ju instruktioner hur du gör när du gjuter en platta på det i en nyggnad. Men där ska det paddas med en 60kg padda innan gjutning. Undrar om det kan bli samma effekt om man stompar eller går runt på materialet. Jag har dock mailat och frågat så får se om jag får något vettigt svar.
Återkoppla gärna, vore intressant att höra. Har bara känt lite på perliten och det kändes ungefär som vatten, men jag kan ju ha fel.
 
O Octavianus skrev:
Har nu läst igenom hela tråden och ska göra liknande själv. Men varför använder inte så många perlite? Verkar ju ha mkt bättre isoleringsförmåga, vilket gör att man inte måste gräva ut lika mycket.

Behöver perliten paddas något eller är den packad direkt när man lägger ut den?
Hur bär perliten, kan man gjuta en platta dirket på den (kanske med någon markduk emellan bara)?

Ni som tätar grundstenarna mot syllstocken med lerbruk, hur tänker ni på fuktvandring osv genom leran från marken upp i syllen. Är lite orolig för det även om jag nog inte har något att oroa mig för.

I mitt fall så ligger huset på en grusås och allt är torrt och fint efter några hundra år trots att det legat plastmatta i minst 50 av de åren.

Tänkte regla upp golvbjälkar och fylla på med perlite, sen golvvärmeslangar mellan bjälkarna och "gjuta" in dom med lerbruk översta 3cm. Sen på med massivt trägolv. Förutom där jag ska ha ett badrum, där tänker jag gjuta en platta dirket på perliten.
Perlite ”rinner”, därför väljer jag fylla grunden med skumglas. Packad skumglas är stabil och klarar tryck från olika håll. Jag förstår det som att den bidrar till att stabilisera grundmurarna, men utan den risk för fukt som betonggjutning innebär. Det går även att använda perlit. Hantverkaren jag pratade med förklarade att han då brukar lägga en slags duk över. Annars kan man inte ens gå i perliten utan att sjunka ner!
 
O Octavianus skrev:
Har nu läst igenom hela tråden och ska göra liknande själv. Men varför använder inte så många perlite? Verkar ju ha mkt bättre isoleringsförmåga, vilket gör att man inte måste gräva ut lika mycket.

Behöver perliten paddas något eller är den packad direkt när man lägger ut den?
Hur bär perliten, kan man gjuta en platta dirket på den (kanske med någon markduk emellan bara)?

Ni som tätar grundstenarna mot syllstocken med lerbruk, hur tänker ni på fuktvandring osv genom leran från marken upp i syllen. Är lite orolig för det även om jag nog inte har något att oroa mig för.

I mitt fall så ligger huset på en grusås och allt är torrt och fint efter några hundra år trots att det legat plastmatta i minst 50 av de åren.

Tänkte regla upp golvbjälkar och fylla på med perlite, sen golvvärmeslangar mellan bjälkarna och "gjuta" in dom med lerbruk översta 3cm. Sen på med massivt trägolv. Förutom där jag ska ha ett badrum, där tänker jag gjuta en platta dirket på perliten.
Perliten kan du padda utan så mycket damm. Du lägger markduk och armeringsnät och packar märkligt nog på armeringsnätet! Jag tyckte faktiskt hasoporens damm var värre. Men det är ju bara nån dag man får gå med masken på😂Det dammade när jag lade ut Perliten, men inte vi packning. Du kan ju gjuta på det om du packar 15-17%enligt deras beskrivning. Då är det som cellplast. Lika isolering och lika hållfasthet. Dom har nån broschyr på sin sida. Tror folk tänker mest på vad det kostar per kubik, och missar att du behöver mycket mindre mängd med perlit
 
Först och främst - tack alla i tråden för att ni delat med er så generöst! Jag har letat efter mer information om användning av Hasopor ett tag och den här tråden har varit ovärderlig. :)

Jag håller på att planerar för att bygga ett gästhus vid vårt torp i Bergslagen. Jag planerar för en diffusionsöppen konstruktion med krypgrund av ALBA balk och inspirerad av denna tråd vill jag isolera grunden med Hasopor. Jag har ursprungligen tänkt mig en lösning enligt Bild 1.

En utmaning med hela husbyggesprojektet är att vi behöver förhålla oss till en maxhöjd på huset och vill få plats med ett så rymligt sovloft som möjligt. Nu efter att ha läst de senare inläggen i denna tråd och sett bilderna på flytande bjälklag som inte fästs i syllen har jag börjat fundera på en annan lösning för att “köpa mig” c:a 25 cm extra höjd till sovloftet. Lösningen skulle vara att jag sänker ned bjälklaget innanför Albabalken, och låter det vila på betongplattor (eller direkt i Hasopor?), enligt Bild 2.

Kan det funka, eller finns det några uppenbara risker eller feltänk?
 
  • Diagram av en byggkonstruktion med ALBA balk, vindduk, bjälklag, och markduk över makadam och Hasopor-isolering.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Tvärsnitt av grundkonstruktion med diffusionsöppen ALBA balk, Hasopor isolering (40 cm), vindduk, makadam och markduk i lager vid byggprojekt av gästhus.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Gilla
Häggens
  • Laddar…
U
Hasopor rekommenderar att man har minst 30cm skumglas upp till trä med avseende på fukt (kapillära stighöjden i skumglas är 12-15cm).
50-65cm behövs för att få fullgod isolering.

I ditt fall skulle jag ha 30cm skumglas till underkant bjälklag och sen lägga träfiberisolering i bjälklagsfacken för att få högre grad värmeisolering.
 
  • Gilla
guggen och 1 till
  • Laddar…
U
U Utsliten och utdömd skrev:
Hasopor rekommenderar att man har minst 30cm skumglas upp till trä med avseende på fukt (kapillära stighöjden i skumglas är 12-15cm).
50-65cm behövs för att få fullgod isolering.

I ditt fall skulle jag ha 30cm skumglas till underkant bjälklag och sen lägga träfiberisolering i bjälklagsfacken för att få högre grad värmeisolering.
Nu kan jag inte måtten på tänkt konstruktion, men det blir troligen till att lägga dem på Albabalken men kapa ur så de hänger halvt under

Fördelen med de gamla mullbänkarna när man hade en helt flytande golvkonstruktion var att de var lätt att byta när de ruttnade. Man hade alltså tänkt på underhållet. Dränerar du huset, kör med hasopor och har rätt avstånd till mark, med alla kunskaper vi har idag så kommer inte det vara ett problem att du behöver kunna byta ut allt vart 30-50år.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.