49 154 läst · 995 svar
49k läst
995 svar
Fastmonterade korkar: En miljönytta eller korkad innovation?
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 182 inlägg
Allvetare
· Västra götaland
· 9 126 inlägg
@hellem
Nu har det hänt, spillet pga den nya fastsittande korken!
Jag välte ett mjölkpaket och eftersom den lilla plastflärpen som ska hålla locket öppet inte hamnade rätt när korken skruvades på, utan vek sig och tryckte in kanten som tätar mellan korken och förpackningen så läckte det ut.
Jag vägde spillet och det var under ett gram.
Nu har det hänt, spillet pga den nya fastsittande korken!
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag välte ett mjölkpaket och eftersom den lilla plastflärpen som ska hålla locket öppet inte hamnade rätt när korken skruvades på, utan vek sig och tryckte in kanten som tätar mellan korken och förpackningen så läckte det ut.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag vägde spillet och det var under ett gram.
Point taken, som jag svarade @hellem.Unikt namn skrev:Du tänker tvärt om i den här frågan då.
I korkfallet där vi angriper "problemet med odugligt folk som dräller korkar" med en teknksk lösning, så ska de oduglingar som spiller bara sluta göra det.
Intressant.🤔
En annan tanke är ju att man istället för att skapar en enorm byråkrati kring oskräpbara korkar (som är en ytterst begränsad del av den totala skräpmängden), så försöker stävja problemet med nedskräpning med en blandning av piska och morot. Där piskan kunde vara att du döms till sammhällstjänst (strandstädning) om du skräpar ner, och moroten är god tillgång på soptunnor som töms tillräckligt ofta.
En skillnad mellan de båda ytterligheterna är ju ändå att de som slänger korkar i naturen, vi kan kalla dem A, sannolikt inte ser det som ett problem, medan de som spiller med de nya korkarna, vi kan kalla dem B, upplever ett problem.
Upplever B ett problem på personlig nivå anser jag att det i första hand löses av B.
För att kunna kräva personligt ansvar av A, måste de då inte först anse att det finns ett problem att ta ansvar för?
I vissa länder är nedskräpning totalt förbjudet i lag. Det är ett sätt att angripa problemet. Ansvaret läggs på den enskilda individen. Det är, trots det, inte säkert att individen inser/vet/förstår varför det är förbjudet, bara att det är det.
EU har valt att angripa problemet (med korkarna) genom att lägga ansvaret på producenterna, vilket skapat handhavandeproblem för enskilda individer, B.
B är högst sannolikt medveten om anledningen till åtgärden i EU, även om han inte nödvändigtvis tycker att åtgärden är bra. Är det i det läget fel att anse att B bör ta ansvar för sina eventuella handhavandeproblem och försöker lösa dom i stället för att angripa hela lösningen?
Eget ansvar är överhuvudtaget något av en bristvara anser jag, men det är en annan tråd.
Hur stora?Claes Sörmland skrev:
Varför skulle industrin behöva byta tillbaka om nedskräpningseffekten inte påverkas?Claes Sörmland skrev:
H hellem skrev:Med anledning av ovanstående observationer att det sannolikt är ett fåtal personer som spiller på grund av korkarna har jag schablonmässigt tagit en bråkel av vad vi spiller som räkneexempel för vad ett snitt skulle kunna bli om ett fåtal hushåll spiller och andra inte.
Sedan har jag applicerat det på en enkel formel för att visa hur små mängder spill får stora utslag för en matvaruprodukt i sverige. yoghurt och fil. Syftet är att kunna stoppa in vilken schablonmängd spill per familj man tror blir snittet för att se vad det skulle få för effekt. Syftet med att konkretisera vad det kan få för effekter är att förstå att det är värt att göra en ordentlig utredening.
Jag och min familj upplever inte det som ett personligt problem i alla fall. Det är så pass små mängder per spill att det inte stör personligen. Det är mest oroväckande om man skalar upp problemet, on det händer en väsentlig andel av befolkningen. Det försöker jag ta ansvar för genom att belysa detta potentiella problem.TheImprovisor skrev:Point taken, som jag svarade @hellem.
En skillnad mellan de båda ytterligheterna är ju ändå att de som slänger korkar i naturen, vi kan kalla dem A, sannolikt inte ser det som ett problem, medan de som spiller med de nya korkarna, vi kan kalla dem B, upplever ett problem.
Upplever B ett problem på personlig nivå anser jag att det i första hand löses av B.
För att kunna kräva personligt ansvar av A, måste de då inte först anse att det finns ett problem att ta ansvar för?
I vissa länder är nedskräpning totalt förbjudet i lag. Det är ett sätt att angripa problemet. Ansvaret läggs på den enskilda individen. Det är, trots det, inte säkert att individen inser/vet/förstår varför det är förbjudet, bara att det är det.
EU har valt att angripa problemet (med korkarna) genom att lägga ansvaret på producenterna, vilket skapat handhavandeproblem för enskilda individer, B.
B är högst sannolikt medveten om anledningen till åtgärden i EU, även om han inte nödvändigtvis tycker att åtgärden är bra. Är det i det läget fel att anse att B bör ta ansvar för sina eventuella handhavandeproblem och försöker lösa dom i stället för att angripa hela lösningen?
Eget ansvar är överhuvudtaget något av en bristvara anser jag, men det är en annan tråd.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 006 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 006 inlägg
Bra fråga. Här ges en uppgift från branschen i ett sponsrat inlägg på Politico:TheImprovisor skrev:
"the cost of introducing tethered caps is estimated by PwC to be between €2.7 billion and up to €8.7 billion to adapt bottling lines. This includes capital investment and significant losses of productivity. To put these costs into perspective, the entire industry currently pays around €3 billion in extended producer responsibility fees for the whole of the European Union, meaning introducing tethered caps may cost nearly three times as much as the annual spend on waste management."
https://www.politico.eu/sponsored-c...hed-bottle-caps-are-not-the-way-to-fix-waste/
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 40 961 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 40 961 inlägg
Det är knappt 3 år sen det blev straffbart i Sverige att kasta cigarettfimpar, kolapapper, tuggummi etc. på gatan. Så det är väl inte otroligt att sånt fortfarande är tillåtet (inte straffbart) i något annat land.Alfredo skrev:
https://www.regeringen.se/artiklar/2021/11/regelandringar-beslutade-den-30-september-2021/
Sen finns det ju många lagar med straff som polisen aldrig gör något åt både här och i andra länder.BirgitS skrev:
Claes Sörmland skrev:"the cost of introducing tethered caps is estimated by PwC to be between €2.7 billion and up to €8.7 billion to adapt bottling lines. This includes capital investment and significant losses of productivity. To put these costs into perspective, the entire industry currently pays around €3 billion in extended producer responsibility fees for the whole of the European Union, meaning introducing tethered caps may cost nearly three times as much as the annual spend on waste management."
[länk]
Du ser vilka summor det handlar om va?BirgitS skrev:
För övrigt så spelar det ingen roll hur lite spillet blir, det leder i slutändan till att vi köper mer när yoghurten tar slut en dag tidigare än vanligt så köper man mer en dag tidigare än vanligt. Det blir fler inköp. Utslaget på miljontals människor får det stor effekt. Är det verkligen så svårt att förstå?
Holy smoke. 😱😮Claes Sörmland skrev:Bra fråga. Här ges en uppgift från branschen i ett sponsrat inlägg på Politico:
"the cost of introducing tethered caps is estimated by PwC to be between €2.7 billion and up to €8.7 billion to adapt bottling lines. This includes capital investment and significant losses of productivity. To put these costs into perspective, the entire industry currently pays around €3 billion in extended producer responsibility fees for the whole of the European Union, meaning introducing tethered caps may cost nearly three times as much as the annual spend on waste management."
[länk]
Det sätter ju onekligen saker i perspektiv. Det måste ju ändå vara kostnader som drabbar konsument, och inte EU som union.