Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 099 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 099 inlägg
Här finns det en massa trafos gjorda för ändamålet http://www.noratel.se/content/view/full/2702 antagligen skit dyra.
är det elverket bensindrivet?? för kawasaki har väl inte gjort dieslar? isåfall skulle jag inte tveka att göra mig av med det, bensin funkar inget vidare att lagra och förbrukningen lär bli astronomisk jämfört med diesel, sen har du en större brandfara också.
Håller med.
Det lär gå åt typ 50 liter bensin per dygn vi full last. Inte kul att åka till macken och fylla tre jeepdunkar varje dag om Gudruns syster kommer och hälsar på. Bättre då med ett fat Diesel i beredskap.
Det lär gå åt typ 50 liter bensin per dygn vi full last. Inte kul att åka till macken och fylla tre jeepdunkar varje dag om Gudruns syster kommer och hälsar på. Bättre då med ett fat Diesel i beredskap.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 926 inlägg
Mikael.S skrev:
Om det bara är vattenpumpen som ska drivas så använd en Y-D omkopplare och kör pumpen i D läge för elverksdrift och Y för nätdrift.
Protte
Åh, Prototypen tänker till!
electrocuted och mycke_nu: Det är väl snarast när man INTE tar ut full effekt som en bensinmotor är klart sämre än diesel (i alla fall om man inte kan köra bensinaren på lågt varv).
En dieselmotor har vad jag förstått alltid "gasen i botten" och pytsar bara in olika mängd bränsle, men en bensinare stryper luftflödet om man inte gasar fullt. (Jämförelse: om man har en gammal trött förgasarbil där soppapumpen drivs av motorns varv, och den stått ett tag, och man inte orkar krångla med startspray, och därför måste mala på startmotorn för att få fram soppa till förgasaren, så kan man spara lite på batteriet genom att ha gasen i botten. På nån bil minns jag att det gav märkbar skillnad i varvtal, mätaren visar väl inte så exakt i de låga varvtalen men säg 350 rpm utan gas och 400 med gasen i botten när man kör startmotorn, efter att ha kört motorvärmare en stund (mitt i sommaren, det är också ett bra trick för att spara på batteriet på motorer som är sura att starta när de stått länge)).
electrocuted och mycke_nu: Det är väl snarast när man INTE tar ut full effekt som en bensinmotor är klart sämre än diesel (i alla fall om man inte kan köra bensinaren på lågt varv).
En dieselmotor har vad jag förstått alltid "gasen i botten" och pytsar bara in olika mängd bränsle, men en bensinare stryper luftflödet om man inte gasar fullt. (Jämförelse: om man har en gammal trött förgasarbil där soppapumpen drivs av motorns varv, och den stått ett tag, och man inte orkar krångla med startspray, och därför måste mala på startmotorn för att få fram soppa till förgasaren, så kan man spara lite på batteriet genom att ha gasen i botten. På nån bil minns jag att det gav märkbar skillnad i varvtal, mätaren visar väl inte så exakt i de låga varvtalen men säg 350 rpm utan gas och 400 med gasen i botten när man kör startmotorn, efter att ha kört motorvärmare en stund (mitt i sommaren, det är också ett bra trick för att spara på batteriet på motorer som är sura att starta när de stått länge)).
Göran.W, det är en sådan jag har fått pris på (6,3kVA) ~7000 + moms....
Bensin eller diesel, skit samma för mig. Problemet för mig är inte att jag har så långa avbrott (3-16 tim), det är att jag bor längst ut/sist på en "slinga" så jag drabbas alltid... 5-8 ggr / år. 50 liter per dygn tror jag inte på, kanske hälften, och jag kan byta ut bensinen varje sommar då jag kan ta den till åkgräsklipparen. Nu har de tydligen byggt om och renoverat en del i närmaste ställverk (enligt elektrikern som flyttade mitt fasadmätarskåp) så jag skall drabbas mindre nu, den som lever får se.
Yxis, nu skall jag blotta min okunskap i ämnet och fråga, menar du att jag som vill transformera upp 220->380V kan använda en (tre) trafos för 220->110V ?? Ändrar jag bara primär och sekundär så blir det tvärtom (bara lindningarna klarar strömstyrkan) eller? Och hur blir det med fasförskjutning, för visst är de 3 faserna normalt sett förskjutna 120 grader?
Det finns förresten en skruv på transformatorn för att ändra spänningen...
Många frågor, tur att det finns folk som kan och är villiga att svara på alla.
Bensin eller diesel, skit samma för mig. Problemet för mig är inte att jag har så långa avbrott (3-16 tim), det är att jag bor längst ut/sist på en "slinga" så jag drabbas alltid... 5-8 ggr / år. 50 liter per dygn tror jag inte på, kanske hälften, och jag kan byta ut bensinen varje sommar då jag kan ta den till åkgräsklipparen. Nu har de tydligen byggt om och renoverat en del i närmaste ställverk (enligt elektrikern som flyttade mitt fasadmätarskåp) så jag skall drabbas mindre nu, den som lever får se.
Yxis, nu skall jag blotta min okunskap i ämnet och fråga, menar du att jag som vill transformera upp 220->380V kan använda en (tre) trafos för 220->110V ?? Ändrar jag bara primär och sekundär så blir det tvärtom (bara lindningarna klarar strömstyrkan) eller? Och hur blir det med fasförskjutning, för visst är de 3 faserna normalt sett förskjutna 120 grader?
Det finns förresten en skruv på transformatorn för att ändra spänningen...
Många frågor, tur att det finns folk som kan och är villiga att svara på alla.
Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 099 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 099 inlägg
Har för mig att en bensinare är som effektivast vid 75% last.
En diesel har i princip samma verkningsgrad genom hela registret.
En diesel har i princip samma verkningsgrad genom hela registret.
nja. dieslar går ju med luftöverskott, alltså tar dom ju så mycket luft dom kan få , men luft är ju gratis.(än så länge)yxis skrev:
man reglerar en dieselmotors effekt och varvtal endast med mängden insprutat bränsle, så på låga varvtal och låg belastning är dieselmotorn vida överlägsen bensinaren i ekonomi, står jag på tomgång 20min för att kunna käka burgare i en sval bil på mc-donalds med min 5cyl audi så kostar det mig ca 3kr med en bensinare hade det kostat 10kr
även vid full effekt är dieseln effektivare, dock inte lika stor skillnad som vid liten effekt, eftersom man närmar sig ett stochiometriskt blandningsförhållande (vilket bensinaren alltid har) man utnyttjar med andra ord den tillgängliga luften mycket mer, och fler bränslepartiklar följer med oförbrända, när man matar in mer bränsle än det finns syre att förbränna bränslet med så bildas svart rök.
en bensinare har på låga effekter ett stängt gasspjäll, vilket skapar undertryck i insuget vilket såklart gör att motorn går tyngre (kan som du skriver märkas på startmotorvarvtalet)
här är ett mycket prisvärt elverk med en bra motor! http://www.blocket.se/ostergotland/Elverk_listerdiesel_41642128.htm?ca=16&w=3
Jag har kanske varit otydlig.
Min idé med dessa "brittiska gör-det-själv"-transformatorer förutsätter att elverket har en nolla som tål full last.
Man kör alltså in elverkets 127V från nollan till respektive faser på dessa transformatorer, och får då drygt 230V mellan nolla och fas ut från transformatorerna.
Förutsatt att transformatorerna är rättvända fasmässigt så kommer det då också bli drygt 400V mellan fas-fas. (Om transformatorerna är felfasade så kommer spänningen fas-fas bli mycket lägre mellan vissa faser).
Ett sätt att beskriva trefasen är som krafter som "drar iväg" med en viss spänning i viss vinkel. Om man transformerar upp spänningen nolla-fas på varje fas blir "ivägdragningen" lika mycket större för varje fas, varpå trefasen fungerar likadant fast med högre spänning.
Med 127V så kommer det troligtvis bli lite för hög spänning på 230/400V-sidan, teoretiskt hela 277V, så att enbart använda 240-110-transformatorerna förutsätter alltså att det går att reglera ned elverkets spänning till 105-110V på något sätt.
OBS som sagt tidigare att skyddsjord på 110V-sidan är kopplad till mitten av 110V-lindningen på dessa transformatorer. Den jordningen måste kopplas bort. Jag tror att dessa transformatorer brukar vara plastkapslade så om det är svårt att koppla bort jorden så innebär det i värsta fall att transformatorkärnan invändigt i plastkapslingen håller 55V mot jord.
OBS att en sådan nedreglering kommer kanske minska effekten hos elverket med 20% om det är strömstyrkan i generatorn som sätter gränsen.
Om det inte går att justera elverket till 105-110V, eller om man vill ha hela effekten, så kan man ta till tricket att sänka spänningen med transformatorer med en lindning på ca 20-24V och en lindning på 110, 127 eller 220-240V.
Om du överväger detta, och behöver lösningen med både en 24V-transformator och en 110-240-transformator, så rekomenderar jag dig att först provköra uppkopplingen av varje par av liten-stor transformator genom att mata in 230V på 240V-sidan, och mäta vilka spänningar du har på olika ställen av uppkopplingen. Om 24V-transformatorn och 110-240V-transformatorn är felfasade så kommer det ligga ca 80V istället för ca 130V på anslutningen som är tänkt att sen kopplas till elverket. Då måste fasningen ändras så att det blir ca 130V, annars kommer det bli galet hög spänning och antagligen både mättade och överbelastade transformatorer.
När du provat ut paren av liten-stor transformator så kan du mäta upp fasläget mellan 240V-sidan och 127V-sidan av de transformatorkopplingarna. Här är det kanske enklast att koppla in transformatoruppsättningarna mot elverket, och helt enkelt mäta att du först får ca 230V ut på 240V-sidan på de tre stora transformatorerna, och sen med nollorna på dessa transformatorer ihopkopplade mäta vad du får fas-fas. Om det blir rätt mellan t.ex. fas 1-2 men alldeles för låg spänning mellan 1-3 och 2-3 så stäng av och växla fas-nolla på 240V-sidan på transformatorn för fas 3, och provkör igen.
Välj själv om du vill ha 24V-transformatorerna "närmast fas" eller "närmast nolla" på 110/127V-sidan. Det är kanske bäst att ha dem "närmast nolla" eftersom det inte är säkert att kapslingen är tänkt för högre spänning än 24V på sekundärsidan. Någon bättre kapsling kan vara en bra idé, typ ett "elkopplingsskåp" (som också kan innehålla allmänt plintar o.s.v.). (Egentligen spelar det ingen större roll rent tekniskt om de är kopplade olika på de olika faserna, men det blir ju oöverskådligt och rörigt). OBS som sagt att kopplingen mellan transformatorerna får inte lossas när ström körs in från 127V-sidan.
Sorry om det blev en lite lång och halvrörig beskrivning, fråga gärna om jag varit otydlig nånstans
Min idé med dessa "brittiska gör-det-själv"-transformatorer förutsätter att elverket har en nolla som tål full last.
Man kör alltså in elverkets 127V från nollan till respektive faser på dessa transformatorer, och får då drygt 230V mellan nolla och fas ut från transformatorerna.
Förutsatt att transformatorerna är rättvända fasmässigt så kommer det då också bli drygt 400V mellan fas-fas. (Om transformatorerna är felfasade så kommer spänningen fas-fas bli mycket lägre mellan vissa faser).
Ett sätt att beskriva trefasen är som krafter som "drar iväg" med en viss spänning i viss vinkel. Om man transformerar upp spänningen nolla-fas på varje fas blir "ivägdragningen" lika mycket större för varje fas, varpå trefasen fungerar likadant fast med högre spänning.
Med 127V så kommer det troligtvis bli lite för hög spänning på 230/400V-sidan, teoretiskt hela 277V, så att enbart använda 240-110-transformatorerna förutsätter alltså att det går att reglera ned elverkets spänning till 105-110V på något sätt.
OBS som sagt tidigare att skyddsjord på 110V-sidan är kopplad till mitten av 110V-lindningen på dessa transformatorer. Den jordningen måste kopplas bort. Jag tror att dessa transformatorer brukar vara plastkapslade så om det är svårt att koppla bort jorden så innebär det i värsta fall att transformatorkärnan invändigt i plastkapslingen håller 55V mot jord.
OBS att en sådan nedreglering kommer kanske minska effekten hos elverket med 20% om det är strömstyrkan i generatorn som sätter gränsen.
Om det inte går att justera elverket till 105-110V, eller om man vill ha hela effekten, så kan man ta till tricket att sänka spänningen med transformatorer med en lindning på ca 20-24V och en lindning på 110, 127 eller 220-240V.
Om du överväger detta, och behöver lösningen med både en 24V-transformator och en 110-240-transformator, så rekomenderar jag dig att först provköra uppkopplingen av varje par av liten-stor transformator genom att mata in 230V på 240V-sidan, och mäta vilka spänningar du har på olika ställen av uppkopplingen. Om 24V-transformatorn och 110-240V-transformatorn är felfasade så kommer det ligga ca 80V istället för ca 130V på anslutningen som är tänkt att sen kopplas till elverket. Då måste fasningen ändras så att det blir ca 130V, annars kommer det bli galet hög spänning och antagligen både mättade och överbelastade transformatorer.
När du provat ut paren av liten-stor transformator så kan du mäta upp fasläget mellan 240V-sidan och 127V-sidan av de transformatorkopplingarna. Här är det kanske enklast att koppla in transformatoruppsättningarna mot elverket, och helt enkelt mäta att du först får ca 230V ut på 240V-sidan på de tre stora transformatorerna, och sen med nollorna på dessa transformatorer ihopkopplade mäta vad du får fas-fas. Om det blir rätt mellan t.ex. fas 1-2 men alldeles för låg spänning mellan 1-3 och 2-3 så stäng av och växla fas-nolla på 240V-sidan på transformatorn för fas 3, och provkör igen.
Välj själv om du vill ha 24V-transformatorerna "närmast fas" eller "närmast nolla" på 110/127V-sidan. Det är kanske bäst att ha dem "närmast nolla" eftersom det inte är säkert att kapslingen är tänkt för högre spänning än 24V på sekundärsidan. Någon bättre kapsling kan vara en bra idé, typ ett "elkopplingsskåp" (som också kan innehålla allmänt plintar o.s.v.). (Egentligen spelar det ingen större roll rent tekniskt om de är kopplade olika på de olika faserna, men det blir ju oöverskådligt och rörigt). OBS som sagt att kopplingen mellan transformatorerna får inte lossas när ström körs in från 127V-sidan.
Sorry om det blev en lite lång och halvrörig beskrivning, fråga gärna om jag varit otydlig nånstans
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 901 inlägg
Nej nej nej, en trafo avsedd för att transformera 230 V till 115 V ska också användas till det, inte bakvägen.Mikael.S skrev:
Du kan laborera med andra lösningar endast om du själv är 100% införstådd med funktion och risker.
Som nämnts är nog kostnaden för transformatorer den första faktorn att titta på.
Som sagt labba inte enl yxis tips om du inte är säker, nästan så man själv blir osäker av den beskrivningen. Det är lätt att skaffa beg korrekta trafos runt 10 kVA avsedda för tex importerad industriutrustning till ett bra pris.
Det är lätt att skaffa beg korrekta trafos runt 10 kVA avsedda för tex importerad industriutrustning till ett bra pris.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 926 inlägg
Svar på # 56, då jag var lite slö.
Vad skulle kunna hända om man kör en trafo "baklänges"?
Det är två lindningar med en järnkärna.
Spänningsfallet blir dock det dubbla men det är bara ett dimensionerings"fel".
Spänningsfallet är beroende på transformatorns storlek, stor trafo litet spänningsfall.
Ex.vis 230 in ger egentligen 120 ut men belastat 115
Kör man då "baklänges" så behövs det 125 in för att få 230 ut med belastning.
TS borde få tag på tre autotrafo då det inte behövs galvanisk isolation.
Autotrafo borde vara hälften så tunga.
Protte
Vad skulle kunna hända om man kör en trafo "baklänges"?
Det är två lindningar med en järnkärna.
Spänningsfallet blir dock det dubbla men det är bara ett dimensionerings"fel".
Spänningsfallet är beroende på transformatorns storlek, stor trafo litet spänningsfall.
Ex.vis 230 in ger egentligen 120 ut men belastat 115
Kör man då "baklänges" så behövs det 125 in för att få 230 ut med belastning.
TS borde få tag på tre autotrafo då det inte behövs galvanisk isolation.
Autotrafo borde vara hälften så tunga.
Protte
Redigerat:
Autotrafo = spartrafo är visserligen principiellt billigare, men just eftersom dessa brittiska halvstora transformatorer säljs i så stora kvantiteter så verkar priserna hållas nere.
Jämför att man givetvis använder en 230-12V-transformator även om man av någon underlig anledning behöver en 170->9V-transformator eller någon liknande "ostandardspänning", om man inte behöver hundratals exemplar.
Bo.Siltberg: Det är som prototypen redan påpekat fråga om helt vanliga järnkärnetransformatorer, det finns ingen "fysikalisk" orsak till att ena sidan räknas som primär och andra som sekundär, det är bara en fråga om hur märkskylten ser ut i förhållande till hur transformatorn är konstruerad.
Däremot behöver som jag skrivit tidigare eventuella säkringar och överbelastningsskydd kopplas om ifall lösningen med en liten 230-24V-transformator används. En liten transformator på 100-120V -> 24V är lite bättre där, men den transformatorn måste ändå vara helt utan säkringar/överbelastningsskydd på 100-120V-sidan.
Jag försöker få Mikael.S "100% införstådd med funktion och risk"
Det farliga är som påpekats om lösningen med två storlekar på transformatorer behövs och hela strömkretsen till den lilla transformatorn inte blir ordentligt ansluten.
Jämför att man givetvis använder en 230-12V-transformator även om man av någon underlig anledning behöver en 170->9V-transformator eller någon liknande "ostandardspänning", om man inte behöver hundratals exemplar.
Bo.Siltberg: Det är som prototypen redan påpekat fråga om helt vanliga järnkärnetransformatorer, det finns ingen "fysikalisk" orsak till att ena sidan räknas som primär och andra som sekundär, det är bara en fråga om hur märkskylten ser ut i förhållande till hur transformatorn är konstruerad.
Däremot behöver som jag skrivit tidigare eventuella säkringar och överbelastningsskydd kopplas om ifall lösningen med en liten 230-24V-transformator används. En liten transformator på 100-120V -> 24V är lite bättre där, men den transformatorn måste ändå vara helt utan säkringar/överbelastningsskydd på 100-120V-sidan.
Jag försöker få Mikael.S "100% införstådd med funktion och risk"
Det farliga är som påpekats om lösningen med två storlekar på transformatorer behövs och hela strömkretsen till den lilla transformatorn inte blir ordentligt ansluten.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 901 inlägg
Den fråga som jag tycker är relevant i denna tråd är vad som kan hända om TS försöker sig på att koppla ihop transformatorer han hittat på loppis enligt yxis förslag, speciellt då Mikael.S själv uppger att han brister i kunskap här.
Visst kan en transformator i princip användas "åt båda hållen". Men vad vet vi om dess egenskaper när den körs baklänges? Överlastskydd, termiska skydd som bryter på fel sida, egenskaper vid kortslutning, isolation etc.
IEC 61558-1 4.1 Transformers shall be so designed and manufactured that when used, installed and maintained according to the manufacturer's instructions, they cause no danger which could reasonably be foreseen to persons or surroundings, even in the event of careless use as may occur in normal service.
Dvs de är inte typtestade för något annat.
Visst kan en transformator i princip användas "åt båda hållen". Men vad vet vi om dess egenskaper när den körs baklänges? Överlastskydd, termiska skydd som bryter på fel sida, egenskaper vid kortslutning, isolation etc.
IEC 61558-1 4.1 Transformers shall be so designed and manufactured that when used, installed and maintained according to the manufacturer's instructions, they cause no danger which could reasonably be foreseen to persons or surroundings, even in the event of careless use as may occur in normal service.
Dvs de är inte typtestade för något annat.