Mikael_L
M Martin Lundmark skrev:
och genom att köra en varvtalsstyrd cirkulationspump (ca 10-20W) så ökar jag sannolikheten att vattnet i värmesystemet inte fryser.
Man kan ju annars skvätta i en 20% glykol eller sprit i vattnet, t.ex. den sprit som används till värmebäraren i bergvärmeborrhål.
 
  • Gilla
fribygg och 1 till
  • Laddar…
Har sett att Biltema i sin egna värmeanläggning använder 27% etanol.
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Ett problem i denna tråden är att vi diskuterar rätt brett helt olika saker, förvisso närliggande, men ändå rätt olika.

Jag finner att trådstarten indikerar en diskussion i form av beredskap vid olika slags störningar och kriser.
Och då är väl antagligen inte billig energi det prioriterade, åtminstone bör den åtminstone kunna tillåtas vara hyggligt mycket dyrare än vad den normala energileveransen är, kanske dubbelt, kanske 4 ggr.
Kanske inte knasdyrt, typ 50 ggr dyrare ...

Och efter vad trådstarten verkar vara ute efter så blir istället parametrar om hur säkra systemen som ska tas i bruk vid nödläge är.
Dvs, kommer de funka när det gäller, kräver de mycket handpåläggning under tiden då det inte används (som Martin skrev, ha Aspen bränsle, som klarar av att lagras ganska länge), och sånt där.
Det är ju det viktigaste, att man har något robust, som verkligen fungerar vid skarpt läge, och inte kräver speciellt mycket skötsel fram till dess - för sånt slarvar man ju med ganska snart.

Ett reservkraftaggregat och några dunkar med Aspen kan ju t.ex. ha finessen att man kanske även använder det någon gång ibland vid stugan, vid båtens brygga eller någon annanstans, och därmed helt enkelt funktionstestar det hela genom verklig användning, samt får omsättning på bränslet.
Det kan alltså vara en sån där typiskt perfekt lösning för vissa.


Jag vet inte om vi (och självklart även jag) ska skärpa oss lite, och inte blanda in drömmen om billig energi till huset, vilket jag tror "vi" litegrann gör.
Tack Mikael_L

Som trådskapare (TS) så är jag glad att du har uppskattat att tråden bör begränsas till hur man klarar behovet av el vid ett strömavbrott.

Jag hoppas att fler följer ditt exempel.
 
  • Gilla
Pegu78 och 1 till
  • Laddar…
Har fått offertern på reservkraftsomkopplare .Kostar en slant och utan aggregat,
 
  • Offert för installation av reservkraftsomkopplare med detaljer om ingående tjänster och priser efter ROT-avdrag.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Älska
spikplanka
  • Laddar…
Hej

Själv har jag med min bror och son kört igång ett begagnat traktorelverk med 22 kVA Stamford generator. Den köptes i befintligt skick och har nu fått ett nytt kort för bl.a. spänningsregleringen (magnetiseringen).

22 kVA innebär bl.a. att generatorn skall klara av att lösa ut 10 A Diazed säkringar på stipulerad tid.

Elverket fungerar nu, men det finns en reläenhet (se bild) i elverket (typ 1120) som fungerar dåligt.

Reläenhet typ 1120 inuti traktorelverk, omgiven av elkablar och andra elektriska komponenter.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Är det någon som vet var man kan hitta ett likadant. samt ett kopplingsschema?
 
Redigerat:
Hur är det med jordaget och PEN system i reservkraftsomkopplare. Är de parallellt inkopplade eller bryts detta tillfälligt under några millisekunder vid omkoppling ?

M Martin Lundmark skrev:
men det finns en reläenhet (se bild) i elverket (typ 1120) som fungerar dåligt.
Har för elektroskandia.se saluför detta märke. Men även ELFA och Mouser mm verkar göra detsamma.
Var uppmärksam på detta:
se.com: Telemecanique is now Schneider Electric (2009)

Funktion och kravspecifikation för reläet "Telemecanique" "TYP 1120" behövs för att reda ut det. Bolaget "Elektronic AB" ger inte heller någon vettig träff.
 
spikplanka spikplanka skrev:
Hur är det med jordaget och PEN system i reservkraftsomkopplare. Är de parallellt inkopplade eller bryts detta tillfälligt under några millisekunder vid omkoppling ?
Tack för tipsen.

Inkopplingen är inte färdigt än, så vi har bara provkört elverket kopplad till kraftuttaget på en traktor på platsen. Belastat med 5/10 kW aerotemper och då justerat spänningsnivån och ”stabilitet” på regulatorkortet samt mätt fasspänningar, strömmar och rotartionsriktning.

När vi äkte dit med elverket visste vi inte om elverket fungerade. 😊

Nu återstår att lösa inkopplingen och jordtaget

Huset har vedeldning och självcirkulation så det kan klara sig utan el om det gäller.

Det viktigaste är att kunna driva en trefaspump till ett ca 70 m borrad brunn.
 
M Martin Lundmark skrev:
Nu återstår att lösa inkopplingen och jordtaget
Att gräva jordtag är inte behörighetskrävande?

Sedan läste jag en avhandling om att för att få lägre impedans över ett större frekvensområde för jordtag var det bäst att lägga det som en ring med tappar runt. Skall se om jag kan hitta den igen.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
spikplanka spikplanka skrev:
Hur är det med jordaget och PEN system i reservkraftsomkopplare. Är de parallellt inkopplade eller bryts detta tillfälligt under några millisekunder vid omkoppling ?
Där jag har träffat på anläggning oftast på landsbygden har man ett kontrollerat jordtag för anläggningen fast kopplat till inkommande PEN. Jordbruk har då kanske ett traktor drivet elverk som klarar allt.
Kravet på lokalt kontrollerat jordtag beror på att om servisledning som kan vara luftledning inte kunna få en potential ut från fastigheten vid lokal drift med elverk. Naturligtvis finns en reservkrafts omkopplare för dom 3- faserna men PEN bryter man aldrig.
NÄT- FRÅN - RESERV
 
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
L Leif i Skåne skrev:
Där jag har träffat på anläggning oftast på landsbygden har man ett kontrollerat jordtag för anläggningen fast kopplat till inkommande PEN. Jordbruk har då kanske ett traktor drivet elverk som klarar allt.
Kravet på lokalt kontrollerat jordtag beror på att om servisledning som kan vara luftledning inte kunna få en potential ut från fastigheten vid lokal drift med elverk. Naturligtvis finns en reservkrafts omkopplare för dom 3- faserna men PEN bryter man aldrig.
NÄT- FRÅN - RESERV
Hej Leif i Skåne

Detta väcker en fråga.

Där sista stolpen (t.ex. med friledning eller ALUS) i ett distributionsnät så kan ju elnätsbolaget plöjt ned en jordlina ansluten till, den punkten, där friledning (eller ALUS) övergår till jordkabel (tre faser och PEN) in till huset.

Denna jordlina är elnätsbolagets eget lokala (uppmätta och godkända) jordtag

Har du (ni) någon erfarenhet av att denna punkt skulle kunna underkännas som anslutningspunkt för jordtag för ett reservkraftverk?
 
Det faller på att nätägaren kanske vill göra underhåll på lokalnätet och kopplar bort jordtaget tillfälligt. Så man kan inte förlita sig på nätets jordtag, dvs ingenting före mätarskåpet/anslutningspunkten, inte ens den sista biten till dig.

Edit: Detta är en anledning till kravet på eget jordtag vid reservkraft.
 
  • Gilla
Leif i Skåne och 4 till
  • Laddar…
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Det faller på att nätägaren kanske vill göra underhåll på lokalnätet och kopplar bort jordtaget tillfälligt. Så man kan inte förlita sig på nätets jordtag, dvs ingenting före mätarskåpet/anslutningspunkten, inte ens den sista biten till di
Hej Bo.Siltberg

Jag förstår, bra synpunkt.

Det blir någon form av samordning som borde kunna märkas ut, som t.ex. kan bli fallet för jordlinor i ett ställverk. Där finns det samma problem, med flera jordlinor som möts, men naturligtvis bara en ”ägare, nyttjare” av jordtaget

Som jag beskrev det så avsåg jag att den naturliga punkten att koppla bort jordtaget är där jordlinan har ett skruvförband mot elnätets anslutningspunkt.

För att elverkets anslutning mot jordlinan då skall brytas då måste antingen jordlinan klippas av eller en anslutningspunkt som finns närmare marken öppnas där elverket är anslutet.

När elnätsbolaget eller den ”militära enheten” i ett skarpt läge ansluter ett reservkraftverk då är det rimligen till den punkten jag beskrev.

Det kan vara lämpligt att ta upp denna typ av fråga mot elnätsbolagen, som läget är idag.
 
spikplanka spikplanka skrev:
Att gräva jordtag är inte behörighetskrävande?

Sedan läste jag en avhandling om att för att få lägre impedans över ett större frekvensområde för jordtag var det bäst att lägga det som en ring med tappar runt. Skall se om jag kan hitta den igen.
Den informationen som jag fick är att jag kan gräva och slå ner ett jordspett (fuktig mark) så vi installationen så mäter man om det räcker annars får man slå ner ett till jordspett.Fick tipset om att vara ute i god tid för föranmälan till el-firman så dom kan lämna in föranmälan till mitt el-bolag.Det blir ett fast urtag och det skulle bli billigare än om jag satte uttaget på reserkraftsomkopplaren så jag kunde dra en kabel genom ett öppet fönster med skarvsladd?
 
Redigerat:
Allt det med jordtag är ju lika som med åskledare, spett i backen, så kan det bli rätt många av den sorten. För åskledare används en kopparplåt på en halv m2, som grävs ned på tvären, ca 0,5 m under ytan. Det blir då 1 m2 anläggningsyta som rekomenderas. Naturligtvis går det inte i sandjord, men i övrig jordmån går det bra att få ett bra värde.
 
V växelventil skrev:
så vi installationen så mäter man om det räcker
Fick du information om hur de mäter upp om jordtaget räcker till?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.