ok, så släta hörn är inte en feature utan standardlösningen för att slippa göra efterbehandling av kantytan som inte är tillgänglig när betongen ligger blöt i gjutformen. Betyder i så fall att man endast kan göra den släta ytan lika bred som väggen är tjock(?)
Låter bra om färgen håller så länge, mina föräldrar hade en putsad stenmur utanför sitt förra hus vilken behövde målas om med bara några års mellanrum men de använde antagligen inte silikatfärg till den, gäller väl att inte välja för billig färg. En fördel med målade stenhus jämfört med målade trähus är iaf att om färgen flagnar så gör inte det så mycket för stenhuset men trähuset får problem.
Låter bra om färgen håller så länge, mina föräldrar hade en putsad stenmur utanför sitt förra hus vilken behövde målas om med bara några års mellanrum men de använde antagligen inte silikatfärg till den, gäller väl att inte välja för billig färg. En fördel med målade stenhus jämfört med målade trähus är iaf att om färgen flagnar så gör inte det så mycket för stenhuset men trähuset får problem.
Ja, antagandet att det är gjutformens höjd som ger bredden på släta ytan stämmer. När det gäller färg är vi rekommenderade Stos produkter. Först en grundning och sedan den vita färg vi väljer. Vi har fått höra att silikatfärg tydligen inte flagnar som träfärger gör eftersom den mer eller mindre förenar sig med underlaget, om arbetet utförs rätt. Påstås även hålla sig "ren" av sig själv och inte heller ha problem med algpåväxt. Vet inte om det stämmer men av det jag sett verkar silikatfärg på betong vara i en klass för sig som inte går att jämför med färg på trä. Jag tror jag kommer sitta vid poolen och njuta när mina trähusgrannar målar om vart 5-7 år och byter panel vart 10-15:erickardg skrev:
Hittade just detta på villatidningen.se:
"Silikatfärg
Denna typ av färg har funnits på marknaden sedan 1800-talet och har vattenglas (tillverkas av kvartssand) som bindemedel. Vattenglas binder kemiskt till mineraliska underlag och färgskiktet får därmed mycket hög vidhäftning.
Silikatfärger har högdiffusionsöppenhet och håller sig mycket rena. Silikatfärg har begränsningar när det gäller kulörsättning, mörka och vissa pigmentstarka kulörer går inte att bryta.
Silikatfärg måste målas på ett helt mineraliskt underlag. Fasaden får inte tid*igare vara målad med organisk färg."
Medlem
· Västerbotten, Skellefteå
· 416 inlägg
Kamilenski, nu har jag pratat med leverantören av betonghuset. Säljaren sa att om man vill ha mer isolering är det inga problem, men 170 mm är fullt tillräckligt menar dom.
Man får ett högt u-värde i teorin men kan jämföras med betydligt tjockare väggar som är byggda traditionellt som jag förstod det.
Personligen skulle jag välja bort monteringen av dosor och rör inne i betongväggarna. Där sparar man en slant.
Då kan man regla ett installationsutrymme på kanske 70 mm på insida yttervägg. Varför? Jo, dels för att förbättra isoleringen och dels för att kunna enklare ändra och göra tillägg i husets el.
Det blir kanske lite dyrare totalt sett om man ska ha både osb+gips men...
Fan vad surt om man glömt rita in några uttag eller brytare....fram men stora hilti då eller?
Man får ett högt u-värde i teorin men kan jämföras med betydligt tjockare väggar som är byggda traditionellt som jag förstod det.
Personligen skulle jag välja bort monteringen av dosor och rör inne i betongväggarna. Där sparar man en slant.
Då kan man regla ett installationsutrymme på kanske 70 mm på insida yttervägg. Varför? Jo, dels för att förbättra isoleringen och dels för att kunna enklare ändra och göra tillägg i husets el.
Det blir kanske lite dyrare totalt sett om man ska ha både osb+gips men...
Fan vad surt om man glömt rita in några uttag eller brytare....fram men stora hilti då eller?
imported_jo
Tackar. Vill du Pma mig tel.nr. till de?
Jag ser ett problem. Bygger man med gips på insidan, ber man nästan om problem med fukten. Med detta går kanske lösa med stålreglar och cementskivor,minerit?
Vad tror ni?
Tackar. Vill du Pma mig tel.nr. till de?
Jag ser ett problem. Bygger man med gips på insidan, ber man nästan om problem med fukten. Med detta går kanske lösa med stålreglar och cementskivor,minerit?
Vad tror ni?
Redigerat:
Tror inte heller man ska blanda! Denna orolighet att man ska glömma något, jag har byggt 3 hus och varje gång stått där och darrat för att jag ska glömma något eluttag eller brytare. Har aldrig saknat något, snarare tvärtom. Kunde ha skippat 50% av uttagenkamilenski skrev:
På ritningsstadiet gick jag igenom rum för rum och tänkte igenom var det behövs el för belysning respektive teknik och var vi behöver nätverksuttag, antenn-/paraboluttag etc. Vi satte tätt med eldosor och dubblerade dessutom dessa; en för teknik och en för belysning, bland annat för att t. ex. ha en programmerad funktion i KNX-systemet där vi från vilken plats som helst i huset kan tända/släcka allt eller slå på förprogrammerad mys- respektive städbelysning utan att påverka elen till t. ex. datorer. I betongväggarna går även mängder med rör till LED-belysning i alla fönstersmygars överkant, dörrklockor, tänkbara webb-kameraplaceringar (för att övervaka huset på distans via KNX-systemet och iPad/iPhone), m.m. Den svåraste delen tycker jag var elen till TV:n. Där var vi tvungna att bestämma ungefärlig höjd över golvet på Blu-Ray-spelaren, dekodern respektive TV:n, om vi ville ha alla sladdar dolda. Platsen för TV:n i vårt fall är dock given på nedervåningen utifrån planlösning. Jag tror dock vi fått till det bra och där vi till och med gjort en stor, bredare kanal från TV:n och ner till dekoder/Blu-Ray etc. Som kuriosa kan nämnas att det var ägaren själv till husfabriken som monterade denna kanal inför gjutningen, eftersom ingen av betongkillarna gjort en sådan lösning tidigare. Alla rör för högtalarkablar till 5.1/7.1 systemet drog vi från platsen bakom spelaren och upp till strax under betongbjälklaget. Vi går sedan vidare med dessa i glespanelen och till motsvarande rör i en betongvägg till höger om TV-soffan respektive i gipsinnervägg bakom anläggningen.
Köket var inga problem för där drar man det mesta bakom inredningen. Vi göt dock in ett antal eluttag i bänkskivehöjd. Egentligen kändes elen inte svårare än den el som man måste planera in i plattan, för t. ex. köksö. Det är lätt att glömma utsidan, men där har vi försökt gå igen lämplig höjd och placering av eluttag, fasadbelysning, ev framtida kameraövervakning, etc.
Sammanfattningsvis: Genom att vi tagit till i överkant och garderat oss för alternativa möbleringar, och gått igenom rum för rum ett antal gånger, så tror jag inte vi glömt något. Men jag lovar meddela er om jag framöver upptäcker något vi glömt
Annars flyter nu allt på som planerat inför monteringen av övervåningen den 17:e. På måndag skarvgjuter vi fast HD/F-bjälklaget. Igår ägnade vi dagen åt att undergjuta väggarna. När de monteras fixeras de med några 20 mm grova ståldubb i betonggolvet. Hålet för dessa är något större så att väggarna kan millimeteranpassas till korrekt placering. Därefter fixeras de tillfälligt med stora vinkeljärn som skruvas i vägg och golv. Lutningen i horisontellt läge bestäms med ståldistanser ca 50x50 mm och i olika tjocklekar som placeras mellan vägg och golv i respektive ände. Därefter fixeras allt permanent genom att man undergjuter med expanderbetong,det vill säga fyller utrymmet mellan väggens underkant och golvet. Storleken på det utrymmet avgörs av hur noggranna grundkillarna varit. Det vill säga ju mindre höjdskillnaden är på olika delar av plattan desto mindre justeringsmån behövs vid väggmonteringen. I mitt fall pendlar avståndet mellan ca 12 och 18 mm.
Undergjutning av väggarnas insida måste, på grund av de höga lasterna, ske innan övervåningen monteras. Undergjutning på utsidan kan göras senare - i vår för vår del - och därefter snyggar man till utsidan genom att foga ytterst med Sika Construction.
Bifogar några bilder på undergjutningen. Där ser man ståldistanserna (på fotot är det en bärande innervägg vid teknikrummet) och vinkeljärnen. Man sätter fast reglar med spikplugg ca 20 mm från väggarna och häller ner lättflytande expanderbetong. Innan den härdat tar man bort regeln och skär sedan bort överskottet av betongen.
Köket var inga problem för där drar man det mesta bakom inredningen. Vi göt dock in ett antal eluttag i bänkskivehöjd. Egentligen kändes elen inte svårare än den el som man måste planera in i plattan, för t. ex. köksö. Det är lätt att glömma utsidan, men där har vi försökt gå igen lämplig höjd och placering av eluttag, fasadbelysning, ev framtida kameraövervakning, etc.
Sammanfattningsvis: Genom att vi tagit till i överkant och garderat oss för alternativa möbleringar, och gått igenom rum för rum ett antal gånger, så tror jag inte vi glömt något. Men jag lovar meddela er om jag framöver upptäcker något vi glömt
Annars flyter nu allt på som planerat inför monteringen av övervåningen den 17:e. På måndag skarvgjuter vi fast HD/F-bjälklaget. Igår ägnade vi dagen åt att undergjuta väggarna. När de monteras fixeras de med några 20 mm grova ståldubb i betonggolvet. Hålet för dessa är något större så att väggarna kan millimeteranpassas till korrekt placering. Därefter fixeras de tillfälligt med stora vinkeljärn som skruvas i vägg och golv. Lutningen i horisontellt läge bestäms med ståldistanser ca 50x50 mm och i olika tjocklekar som placeras mellan vägg och golv i respektive ände. Därefter fixeras allt permanent genom att man undergjuter med expanderbetong,det vill säga fyller utrymmet mellan väggens underkant och golvet. Storleken på det utrymmet avgörs av hur noggranna grundkillarna varit. Det vill säga ju mindre höjdskillnaden är på olika delar av plattan desto mindre justeringsmån behövs vid väggmonteringen. I mitt fall pendlar avståndet mellan ca 12 och 18 mm.
Undergjutning av väggarnas insida måste, på grund av de höga lasterna, ske innan övervåningen monteras. Undergjutning på utsidan kan göras senare - i vår för vår del - och därefter snyggar man till utsidan genom att foga ytterst med Sika Construction.
Bifogar några bilder på undergjutningen. Där ser man ståldistanserna (på fotot är det en bärande innervägg vid teknikrummet) och vinkeljärnen. Man sätter fast reglar med spikplugg ca 20 mm från väggarna och häller ner lättflytande expanderbetong. Innan den härdat tar man bort regeln och skär sedan bort överskottet av betongen.
Innan jag såg ditt inlägg var jag nere vid huset och tog en bild på elen kring TV:n som jag pratade om förut. Här ser man bland annat den specialgjorda, breda kanalen för HDMI-kablar och alla rör som mynnar ut vid den kommande glespanelen i taket. Jag kommer vara i huset i eftermiddag och kan ta lite fler bilder på eldosor om du vill.
"AnnaJohanna"
Med en felmarginal på endast 12 - 18 mm för undergjutning av väggarna, så kan jag med min väldigt stora erfarenhet meddela att grundjobbet är gjort med en imponerande precision!!! Normalt brukar man inte snacka i mm-termer när det gäller den sortens gjutning - var glad att fogen var mindre än 5 - 7 cm, vilket är mer normalt.
Imponerande yrkesmän som bygger ditt hus.
Med en felmarginal på endast 12 - 18 mm för undergjutning av väggarna, så kan jag med min väldigt stora erfarenhet meddela att grundjobbet är gjort med en imponerande precision!!! Normalt brukar man inte snacka i mm-termer när det gäller den sortens gjutning - var glad att fogen var mindre än 5 - 7 cm, vilket är mer normalt.
Imponerande yrkesmän som bygger ditt hus.
Tyresö, det var stora variationer, gäller samma för när man gjuter mellanbjälklag? är det dåligt underarbete som gör att hela gjutformen lutar åt olika håll eller blir själva betongen inte utsmetad plant?
AnnaJohanna, var smart lösning för HDMI-kablage osv!, hur är det med de vanliga ingjutna rören, är det 20mm VP-rör ni har eller?
Hur är det med de ingjutna spot:arna (var väl det bl.a i balkongen), kör ni stora burkar där på samma sätt som man kör i trähus eller är det vanliga eldosor eller blir det special när det är betong?
AnnaJohanna, var smart lösning för HDMI-kablage osv!, hur är det med de vanliga ingjutna rören, är det 20mm VP-rör ni har eller?
Hur är det med de ingjutna spot:arna (var väl det bl.a i balkongen), kör ni stora burkar där på samma sätt som man kör i trähus eller är det vanliga eldosor eller blir det special när det är betong?
rickardg skrev:
Nej, betongytan ska alltid vara i våg - oavsett om underlaget ser ut som en potatisåker.
Det är inte underlaget man gjuter efter.
Allt är en prisfråga - betong är ett väldigt dyrt material - det är därför det är viktigt att underlaget är plant, för att då går det åt mindre betong att fylla ojämnheterna med = billigare byggkostnad.
varför blir då fogen 5-7cm om underlaget är i våg? är de fabriksgjutna väggarna sneda? (de borde väl ha förutsättningar att vara gjorda med ännu bättre toleranser när de är gjorda i fabrik, så det låter lite märkligt)
rickardg skrev:
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara hur en sån här stomkonstruktion fungerar att bygga.
Stommen är inget annat än en stomme och HDF-blocken är inget annat än en stomme. Markarbetet styr höjderna och HDF-blocken styrs av markarbetet. Ligger inte HDF-blocken 100% i våg, så gör det inget - det ska ändå göras en pågjutning på dom ändå, så att det färdiga golvet hamnar i våg. Väggelementen står på HDF-blocken och höjdjusteras med distanser - det är därför man gör en gjutning under väggelementen.
Jag vet inte om du blev klokare av mitt svar pga man måste förstå konstruktionens uppbyggnad, för att förstå varför vissa moment görs och hur noggran man ska vara vid vissa moment.
Det har ingen betydelse för konstruktionen om det skiljer 5 - 7 cm - allt är en kostnadsfråga eftersom det då går åt mer betong, jämfört med om det bara skiljer 12 - 18 mm. Betong är en väldigt mycket fördyrande produkt om man använder det i stället för att vara noggran med att mäta när man bygger.