Vad har "näringskedjan" med denna diskussion att göra?HEM2121 skrev:Bara för att vi anser oss stå högt i näringskedjan behöver ju inte betyda att vi jämt har rätt, eller hur. Lätt att skylla på de som inte kan försvara sig, tycker bara att debatten har blivit snedvriden. Det kan du notera
Vi äter ju inte hundar här i Sverige (ingen jag känner i alla fall).
I andra delar av världen äter man både hundar och katter, men det kan vi väl lämna därhän.
Jag noterar en viss värderelativism.
Och djurrasen är väl förstås bara en social konstruktion
Ja, ja, det var en liknelse att vi inte är så kloka som vi vill göra sken avKnockOnWood skrev:Vad har "näringskedjan" med denna diskussion att göra?
Vi äter ju inte hundar här i Sverige (ingen jag känner i alla fall).
I andra delar av världen äter man både hundar och katter, men det kan vi väl lämna därhän.
Jag noterar en viss värderelativism.
Och djurrasen är väl förstås bara en social konstruktion
Att vi inte är så olika djuren som vi tror.
Skulle kunna ge några exempel, men jag orkar inte :banghead:
Nu är du där igen.HEM2121 skrev:
Menar du att människan (Homo Sapiens) inte är ett djur?
Vad är vi då, en frukt?
OT, om djur som inte finns :wow:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5377827
Nöt, kanskeKnockOnWood skrev:
Ja, det är väl det, om något som skiljer oss från övriga djur.
Humorn
Humorn
Den dagen det blir möjligt att lagföra hundar, de kan läsa och förstå lagtexten och får straffansvar så kommer din synpunkt vara relevant. Fram tills dess är den det inte.HEM2121 skrev:Bara för att vi anser oss stå högt i näringskedjan behöver ju inte betyda att vi jämt har rätt, eller hur. Lätt att skylla på de som inte kan försvara sig, tycker bara att debatten har blivit snedvriden. Det kan du notera
På samma sätt som man även för människor som man bedömer inte riktigt kan ta hand om sig själva tillsätter en god man, övervakare o.s.v.
Och barn hanteras ju också annorlunda i rättsväsendet. Man kräver ju inte heller där att dom ska fullkomligt stå för sina handlingar.
(Men inte heller att de ska avlivas ... )
(Men inte heller att de ska avlivas ... )
Men man avlivar dem ju inte.Ingper skrev:
Redigerat:
Det ligger något i detKnockOnWood skrev:Ja, det är väl det, om något som skiljer oss från övriga djur.
Humorn
Mer OT men med tanke på att de flesta av oss verkar rörande överens om att TS borde göra en anmälan så kanske man få anse ursprungsfrågan besvarad och kunna tillåta lite mer sidospår?
Någon drog upp koppellagar/regler/direktiv/önskemål, kalla det vad man vill (kan ha varit jag...) vilket drog igång en sidodiskussion om huruvida hund skall vara kopplad eller inte i olika miljöer. Så här tänker jag om bland annat det och "min" hund, lite lätt generaliserat:
En hund kommunicerar till mycket stor del genom doftspår som lämnas och lämnats överallt. Med hunden i koppel finns två sätt att genomföra en promenad. Antingen låter man hunden bestämma tempot och riktningen, vilket betyder att den kan gå vart som helst och ta hur lång tid på sig som helst, den följer sin nos. Annars bestämmer människan tempot och riktningen, vilket betyder att hunden inte kan sniffa där den vill, inte markera där den vill. I första fallet blir hunden lycklig men människan troligen lätt stressad, i andra fallet får man en hund som inte får vara hund och en människa som är nöjd med att hunden får komma ut och kissa.
Sen finns det de som låter hunden gå okopplad. Då kan hunden själv till stor del bestämma tempo och inom rimliga gränser även riktning, dvs hunden kan stanna och sniffa på en tuva lite längre om den vill, dra iväg några meter åt sidan om den vill, utan att husse eller matte behöver anpassa sig.
Troligen tillhör 99 procent av ekipagen i tätort gruppen som drar runt med hunden i människans tempo, på landsbygd är det antagligen fler som låter hunden traska runt okopplad.
Bodil är en hund och hon ska få vara det. Av den anledningen låter jag henne vara okopplad så mycket som möjligt, även om vi är ute på snabba lunchpromenader i bostadsområdet. Jag gör det för att jag litar på henne. Jag förstår att folk vi möter inte litar på vare sig henne eller mig men JAG litar på att Bodil inte kommer anfalla den där ungen som går 20 meter bort, hon bryr sig helt enkelt inte. Däremot, om folk närmar sig eller vi närmar oss folk kallar jag in henne till min sida! Där har jag kontroll på henne. Om någon ber mig koppla eller bara ser ut att vilja att jag kopplar så gör jag det, alltid, eller för den delen om jag uppfattar det att någon vill närma sig henne. Finns ingen anledning att inte göra det. Det är ju bara att släppa henne när vi passerat. Skulle någon be mig hålla henne ständigt kopplad längs deras gata skulle jag respektera det.
(Nu vet jag att flera av er säkert blir förbannade och tycker att jag borde visa hänsyn till alla hundrädda och hur fan kan jag veta att Bodil inte kommer anfalla nästa barn hon ser? Tja, jag tycker att jag tar hänsyn så långt jag tycker jag behöver genom att göra som jag beskriver. Jag tycker inte att en annan människas hundrädsla skall få gränslöst diktera villkor för vare sig mig eller hunden. På samma sätt som jag inte anser att det faktum att det finns rörelsehindrade personer måste innebära att jag måste bygga MITT badrum på DERAS villkor. På samma sätt som jag inte anser att motorfordon, alkohol eller nötter borde förbjudas för att folk dör av det.
Livet är riskfullt... Så länge jag är medveten om "mina" risker och minskar dem så gott det går, både för mig själv och andra, så räcker det.)
Är vi ute i naturen är det precis likadant, hon får springa ännu lösare där. Får hon syn på ett rådjur så tar hon på sin höjd ett instinktivt steg eller två åt det hållet, sen ser man nästan hur hjärnan tar över, hon kommer på att hon inte FÅR springa efter och så stannar hon och ser om hon får min tillåtelse, det är helt underbart att se. Hon har fortfarande hundens instinkter men intränad disciplin nog att stävja dem. Vid ett tillfälle förra våren sprang två rådjur fem meter framför oss i full fart, bokstavligen en kåtbock med en ovillig hind framför. Bodil tittade på dem och tittade på mig men rörde inte en fena.
Nu erkänner jag säkert brott men för min del spelar det inte någon roll om vi befinner oss i naturreservat på våren/försommaren där det kryllar av rådjurskid, harpaltar eller svanungar i varenda buske och vassrugge. Bodil är viltsäker det VET jag, på samma sätt som jag VET att min kompis inte kommer få en alkoholinducerad psykos och försöka döda mig under nästa kräftskiva (vilket för övrigt har hänt....) Kalla det en kalkylerad risk...
SKULLE nu Bodil få hjärnsläpp och dra iväg efter det där rådjuret eller fågeln hon snubblar över så tja, vad då? De flesta djuren i skogen befinner sig inte i toppen av näringskedjan, de flesta av dem lever troligen sina liv på helspänn, oavsett om de håller till i naturreservat eller inte. Är det bra eller dåligt om de associerar hundar och människor med fara? Det är naturligtvis en annan sak om hon rutinmässigt skulle döda djur men det gör hon ju inte! Skulle nu Bodil råka skrämma ihjäl det absolut näst sista exemplaret av den rödryggade tretåiga buffelsalamandern så tja, det är ju trist för den men det är ju knappast bara Bodils fel att den sista blir den sista.... Skulle hon börja skada djur så får jag väl koppla henne då.
Nä, ska människan hålla djur så ska man åtminstone till viss del låta dem vara de djur de är tänkta att vara, annars kan vi ju inte ens försöka intala oss att vi gör det för något annat än vårt egna höga nöjes skull.
Koppellagen då. Jösses... Nu var det ett tag sen jag läste på men formuleringen vad gäller när man faktiskt FÅR ha hunden lös är något i stil med: När hunden är lös skall den hållas på sådant avstånd som om den varit kopplad. :what:
Vad är då meningen att ha hunden okopplad? Om hunden inte får röra sig mer än någon meter eller två ifrån husse/matte så spelar det väl fan ingen roll om den har ett snöre om halsen eller ej!? Det är det här jag menar är skrivet av någon som inte vet vad en hund är. Jag förstår till viss del att en lag/regel behöver skrivas för de som är "sämst" på det den gäller men ibland undrar man...
Så, jag fortsätter ha Bodil okopplad så mycket som möjligt. Skulle jag få en anmälan eller till och med böter så får jag ta den smällen. Skulle Bodil få hjärnsläpp och bita något/någon så får jag ta konsekvensen då.
Jädrar, där rasslade det till hos många! Vadå; "får DU ta konsekvensen då? Vilka konsekvenser får rådjuret eller barnet ta då? Va, VA!?"
Tänk till lite till då. Jag har hund för att det är kul. Jag kör mc/bil/båt för att det är kul. Jag hade kunnat göra en massa fler saker för att det är kul, trots att det utsätter både mig själv och andra för risker, utan att någon tyckt jag var oansvarig. Jag tar flyget på semestern, tänk om planet trillar ner i huvudet på någon? Så länge man inte är grovt oansvarig så brukar man inte anklagas även om man kör ihjäl någon. Man kan köra ihjäl folk även om man håller sig inom trafikreglerna. Här accepterar man vissa risker för att kunna använda fordon på ett vettigt sätt. Varför inte kunna ha hund på ett vettigt sätt? Varför ska jag och min hund straffas i förväg? Varför ska min hund begränsas för något som till 99,9% säkerhet inte kommer att hända?
Jag tar flyget till semestern för att jag VET att planet inte störtar. Jag tar bilen till jobbet för att jag VET att jag kommer fram. Jag låter Bodil gå okopplad för att jag VET att hon inte anfaller någon. Men, ber du mig koppla så gör jag det, med ett glatt "självklart!" och ett leende.
Någon drog upp koppellagar/regler/direktiv/önskemål, kalla det vad man vill (kan ha varit jag...
) vilket drog igång en sidodiskussion om huruvida hund skall vara kopplad eller inte i olika miljöer. Så här tänker jag om bland annat det och "min" hund, lite lätt generaliserat:En hund kommunicerar till mycket stor del genom doftspår som lämnas och lämnats överallt. Med hunden i koppel finns två sätt att genomföra en promenad. Antingen låter man hunden bestämma tempot och riktningen, vilket betyder att den kan gå vart som helst och ta hur lång tid på sig som helst, den följer sin nos. Annars bestämmer människan tempot och riktningen, vilket betyder att hunden inte kan sniffa där den vill, inte markera där den vill. I första fallet blir hunden lycklig men människan troligen lätt stressad, i andra fallet får man en hund som inte får vara hund och en människa som är nöjd med att hunden får komma ut och kissa.
Sen finns det de som låter hunden gå okopplad. Då kan hunden själv till stor del bestämma tempo och inom rimliga gränser även riktning, dvs hunden kan stanna och sniffa på en tuva lite längre om den vill, dra iväg några meter åt sidan om den vill, utan att husse eller matte behöver anpassa sig.
Troligen tillhör 99 procent av ekipagen i tätort gruppen som drar runt med hunden i människans tempo, på landsbygd är det antagligen fler som låter hunden traska runt okopplad.
Bodil är en hund och hon ska få vara det. Av den anledningen låter jag henne vara okopplad så mycket som möjligt, även om vi är ute på snabba lunchpromenader i bostadsområdet. Jag gör det för att jag litar på henne. Jag förstår att folk vi möter inte litar på vare sig henne eller mig men JAG litar på att Bodil inte kommer anfalla den där ungen som går 20 meter bort, hon bryr sig helt enkelt inte. Däremot, om folk närmar sig eller vi närmar oss folk kallar jag in henne till min sida! Där har jag kontroll på henne. Om någon ber mig koppla eller bara ser ut att vilja att jag kopplar så gör jag det, alltid, eller för den delen om jag uppfattar det att någon vill närma sig henne. Finns ingen anledning att inte göra det. Det är ju bara att släppa henne när vi passerat. Skulle någon be mig hålla henne ständigt kopplad längs deras gata skulle jag respektera det.
(Nu vet jag att flera av er säkert blir förbannade och tycker att jag borde visa hänsyn till alla hundrädda och hur fan kan jag veta att Bodil inte kommer anfalla nästa barn hon ser? Tja, jag tycker att jag tar hänsyn så långt jag tycker jag behöver genom att göra som jag beskriver. Jag tycker inte att en annan människas hundrädsla skall få gränslöst diktera villkor för vare sig mig eller hunden. På samma sätt som jag inte anser att det faktum att det finns rörelsehindrade personer måste innebära att jag måste bygga MITT badrum på DERAS villkor. På samma sätt som jag inte anser att motorfordon, alkohol eller nötter borde förbjudas för att folk dör av det.
Livet är riskfullt... Så länge jag är medveten om "mina" risker och minskar dem så gott det går, både för mig själv och andra, så räcker det.)
Är vi ute i naturen är det precis likadant, hon får springa ännu lösare där. Får hon syn på ett rådjur så tar hon på sin höjd ett instinktivt steg eller två åt det hållet, sen ser man nästan hur hjärnan tar över, hon kommer på att hon inte FÅR springa efter och så stannar hon och ser om hon får min tillåtelse, det är helt underbart att se. Hon har fortfarande hundens instinkter men intränad disciplin nog att stävja dem. Vid ett tillfälle förra våren sprang två rådjur fem meter framför oss i full fart, bokstavligen en kåtbock med en ovillig hind framför.
Bodil tittade på dem och tittade på mig men rörde inte en fena.Nu erkänner jag säkert brott men för min del spelar det inte någon roll om vi befinner oss i naturreservat på våren/försommaren där det kryllar av rådjurskid, harpaltar eller svanungar i varenda buske och vassrugge. Bodil är viltsäker det VET jag, på samma sätt som jag VET att min kompis inte kommer få en alkoholinducerad psykos och försöka döda mig under nästa kräftskiva (vilket för övrigt har hänt....) Kalla det en kalkylerad risk...
SKULLE nu Bodil få hjärnsläpp och dra iväg efter det där rådjuret eller fågeln hon snubblar över så tja, vad då? De flesta djuren i skogen befinner sig inte i toppen av näringskedjan, de flesta av dem lever troligen sina liv på helspänn, oavsett om de håller till i naturreservat eller inte. Är det bra eller dåligt om de associerar hundar och människor med fara? Det är naturligtvis en annan sak om hon rutinmässigt skulle döda djur men det gör hon ju inte! Skulle nu Bodil råka skrämma ihjäl det absolut näst sista exemplaret av den rödryggade tretåiga buffelsalamandern så tja, det är ju trist för den men det är ju knappast bara Bodils fel att den sista blir den sista.... Skulle hon börja skada djur så får jag väl koppla henne då.
Nä, ska människan hålla djur så ska man åtminstone till viss del låta dem vara de djur de är tänkta att vara, annars kan vi ju inte ens försöka intala oss att vi gör det för något annat än vårt egna höga nöjes skull.
Koppellagen då. Jösses... Nu var det ett tag sen jag läste på men formuleringen vad gäller när man faktiskt FÅR ha hunden lös är något i stil med: När hunden är lös skall den hållas på sådant avstånd som om den varit kopplad. :what:
Vad är då meningen att ha hunden okopplad? Om hunden inte får röra sig mer än någon meter eller två ifrån husse/matte så spelar det väl fan ingen roll om den har ett snöre om halsen eller ej!? Det är det här jag menar är skrivet av någon som inte vet vad en hund är. Jag förstår till viss del att en lag/regel behöver skrivas för de som är "sämst" på det den gäller men ibland undrar man...
Så, jag fortsätter ha Bodil okopplad så mycket som möjligt. Skulle jag få en anmälan eller till och med böter så får jag ta den smällen. Skulle Bodil få hjärnsläpp och bita något/någon så får jag ta konsekvensen då.
Jädrar, där rasslade det till hos många! Vadå; "får DU ta konsekvensen då? Vilka konsekvenser får rådjuret eller barnet ta då? Va, VA!?"
Tänk till lite till då. Jag har hund för att det är kul. Jag kör mc/bil/båt för att det är kul. Jag hade kunnat göra en massa fler saker för att det är kul, trots att det utsätter både mig själv och andra för risker, utan att någon tyckt jag var oansvarig. Jag tar flyget på semestern, tänk om planet trillar ner i huvudet på någon? Så länge man inte är grovt oansvarig så brukar man inte anklagas även om man kör ihjäl någon. Man kan köra ihjäl folk även om man håller sig inom trafikreglerna. Här accepterar man vissa risker för att kunna använda fordon på ett vettigt sätt. Varför inte kunna ha hund på ett vettigt sätt? Varför ska jag och min hund straffas i förväg? Varför ska min hund begränsas för något som till 99,9% säkerhet inte kommer att hända?
Jag tar flyget till semestern för att jag VET att planet inte störtar. Jag tar bilen till jobbet för att jag VET att jag kommer fram. Jag låter Bodil gå okopplad för att jag VET att hon inte anfaller någon. Men, ber du mig koppla så gör jag det, med ett glatt "självklart!" och ett leende.
Redigerat:
Du har rätt. Nu brann det till hos mig. Detta har potential att vara det dummaste jag någonsin läst på Byggahus.ToRy skrev:
Att jämföra med flygbranschen haltar då det generellt sett är en bransch som jobbar väldigt mycket med att minska riskerna. Det är därför flygplanen normalt sett inte kraschar. Om hundägare hade haft samma tankar om riskminimering som man har i flygbranschen hade inga blivit hundbitna heller.ToRy skrev:
Nu vet jag inte var du bor, men om du t ex skulle bilpendla någonstans på sträckan Ängelholm - Malmö, så kan du inte veta att du kommer fram. Det händer något på den sträckan varje dag eftersom folk inte riskminimerar. Det finns de som sitter och kollar på film, SMS:ar, twittrar, sminkar sig, osv.
Det finns rastgårdar för dem som vill släppa sina hundar helt fritt.
Jag är uppvuxen med Schäfrar och Rotweilers. Så jag är hundvan och normalt sett inte hundrädd. Men jag har haft en Groenendael hängande i armen och en Boxer hängande i byxbenet. Min äldsta son hade redan vid 6 års ålder blivit hundbiten 2 gånger varav det ena tillfället i ansiktet. Alla dessa 4 tillfällen hade kunnat undvikas om man hade haft hundarna kopplade. Ingen av de 4 hundförarna trodde att deras hundar skulle bita någon.
Gå till läkaren direkt och få skadorna dokumenterade. Ring försäkringsbolaget. Gör en polisanmälan.
Var absolut inte "schysst" mot grannen. Nästa gång är det ett litet barn som blir ihjälbitet eller rejält skadat för att din granne stod och grät och du föll till föga. Ägare av sådana här hundar är det oftast något fel på. Är dom missbrukare eller sjukskrivna för psykiska problem? Annars brukar man koppla sådana här hundar 100%. Och OBS att det aldrig är OK att sätta upp skyltar av typen "Håll dig undan eller skyll dig själv". Det finns rätt mycket regler kring hundar. Skulle tro att första gången sådant här händer blir det krav på utredning och händer det igen blir det avlivning av hunden.
ToRy: Man behöver inte gilla alla regler men man får se till att följa dom. Men, men, bara du accepterar konsekvenserna av ditt handlande så. Sedan antar jag att du lever i glesbygd för i tätort hade det knappast gått att göra som du gör.
Hundar har alltså inga mänskliga rättigheter ifall inte alla har förstått detta.
Var absolut inte "schysst" mot grannen. Nästa gång är det ett litet barn som blir ihjälbitet eller rejält skadat för att din granne stod och grät och du föll till föga. Ägare av sådana här hundar är det oftast något fel på. Är dom missbrukare eller sjukskrivna för psykiska problem? Annars brukar man koppla sådana här hundar 100%. Och OBS att det aldrig är OK att sätta upp skyltar av typen "Håll dig undan eller skyll dig själv". Det finns rätt mycket regler kring hundar. Skulle tro att första gången sådant här händer blir det krav på utredning och händer det igen blir det avlivning av hunden.
ToRy: Man behöver inte gilla alla regler men man får se till att följa dom. Men, men, bara du accepterar konsekvenserna av ditt handlande så. Sedan antar jag att du lever i glesbygd för i tätort hade det knappast gått att göra som du gör.
Hundar har alltså inga mänskliga rättigheter ifall inte alla har förstått detta.
Å så börjar vi om igen
Redigerat: