Källa på det tack !L L Jan skrev:
Jodå, det gjorde väldigt många men kortet drogs manuellt och info överfördes på en pappersremsa och även checkar var vanligt. Lite statistik för Sverige:L L Jan skrev:
"Under 1970-talet sjufaldigades antalet plastkort. Spridningen tog fart, redan innan online-tekniken kunnat användas på bred front. Det gick över 40 kort på 100 svenskar år 1979, alltså drygt ett kort per behörig vuxen."
En anekdot, jag köpte -86 en ny Saab 9000 och betalade med kort, Amerikan Express.
Redigerat:
Här finns några källor:Mikael_L skrev:
Källa på det tack !
https://www.isander.se/Källor/Källor.html
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 417 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 417 inlägg
Betala parkering med kort borde det enklaste sättet men det händer ofta att det inte funkar med ett kort men går bra med ett annat, å nästa gång kan det vara vice versaAlfredo skrev:
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 417 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 417 inlägg
Då tog man fram checkhäftetL L Jan skrev:
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 13 210 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 13 210 inlägg
Jag anar vad L Jan menar, även om han inte är tydligheten själv.
Banken sätter ränta baserade på en väldig massa information. Självklar information är inkomst, värdering av objektet, övriga utgifter, prognos för förändrad inkomst, prognos för förändrad värdering av objektet etc. Detta har inget med IT-säkerhet att göra. Däremot bör man klassificera informationen, (Informationssäkerhet, fortfarande inte IT-säkerhet).
Visst kan många sjukhusbesök oroa banken, men jag är tveksam. Är man orolig kan man kanske betala med kontanter, om vårdinrättningen tillåter det, vilket nog är mer ovanligt eller med kort. Det finns ju inget som säger att kortet behöver vara utfärdat av samma bank som man ha bolånet i.
Man kan förstås också fråga sig hur banken ser på att man plockar ut många tusenlappar i uttagsautomater varje månad. Kanske tänker de att man vill dölja sjukhusbesök, eller kanske tänker de att man spenderar alla pengarna på Systembolaget eller köper knark för dem. Det kan kanske också påverka bankens riskbedömning isåfall. Oavsett så är det fortfarande inte en IT-säkerhetsfråga.
Banken gör sin riskanalys och sätter en ränta baserat på den information dem har. Det har banker gjort i 100-tals år och är inte heller en IT-säkerhetsfråga., inte ens om analysen görs 8 ett IT-system. Vilken information banken använder för detta och hur är inget som en IT-säkerhetsexpert behöver ha någon som helst aning om.
Slutligen har vi då gjort en informationsklassning av informationen man har i datasystemen. Baserat på vad informationsklassningen ger ställer man upp krav på hur informationen ska skyddas. Ju känsligare information desto högre skyddskrav ställs. Det kan vara i form av kryptering, åtkomstkontroll och andra säkerhetsmekanismer (nu talar vi äntligen om IT-säkerhet), men också av policyhantering och manuell hantering.
L Jan tror kanske att det var IT-säkerhet när banker och försäkringsbolag räknade ut räntor, baserat på risk på 1800-talet, men det är såklart inte sant.
L Jan får gärna tro att jag är okunnig i ämnet och bara söker lite på nätet, han saknar helt enkelt kompetens för att bedöma det.
Banken sätter ränta baserade på en väldig massa information. Självklar information är inkomst, värdering av objektet, övriga utgifter, prognos för förändrad inkomst, prognos för förändrad värdering av objektet etc. Detta har inget med IT-säkerhet att göra. Däremot bör man klassificera informationen, (Informationssäkerhet, fortfarande inte IT-säkerhet).
Visst kan många sjukhusbesök oroa banken, men jag är tveksam. Är man orolig kan man kanske betala med kontanter, om vårdinrättningen tillåter det, vilket nog är mer ovanligt eller med kort. Det finns ju inget som säger att kortet behöver vara utfärdat av samma bank som man ha bolånet i.
Man kan förstås också fråga sig hur banken ser på att man plockar ut många tusenlappar i uttagsautomater varje månad. Kanske tänker de att man vill dölja sjukhusbesök, eller kanske tänker de att man spenderar alla pengarna på Systembolaget eller köper knark för dem. Det kan kanske också påverka bankens riskbedömning isåfall. Oavsett så är det fortfarande inte en IT-säkerhetsfråga.
Banken gör sin riskanalys och sätter en ränta baserat på den information dem har. Det har banker gjort i 100-tals år och är inte heller en IT-säkerhetsfråga., inte ens om analysen görs 8 ett IT-system. Vilken information banken använder för detta och hur är inget som en IT-säkerhetsexpert behöver ha någon som helst aning om.
Slutligen har vi då gjort en informationsklassning av informationen man har i datasystemen. Baserat på vad informationsklassningen ger ställer man upp krav på hur informationen ska skyddas. Ju känsligare information desto högre skyddskrav ställs. Det kan vara i form av kryptering, åtkomstkontroll och andra säkerhetsmekanismer (nu talar vi äntligen om IT-säkerhet), men också av policyhantering och manuell hantering.
L Jan tror kanske att det var IT-säkerhet när banker och försäkringsbolag räknade ut räntor, baserat på risk på 1800-talet, men det är såklart inte sant.
L Jan får gärna tro att jag är okunnig i ämnet och bara söker lite på nätet, han saknar helt enkelt kompetens för att bedöma det.
Det stämmer helt enkelt inte. Kort var det självklara betalningsmedlet för mig betydligt tidigare än så. Redan i mitten på 80-talet la man in kortet i baren där det låg i ett glas och samlade kvitton under kvällen.L L Jan skrev:
Det fanns enstaka tjurställen som länge vägrade kort. Biltema och IKEA är nog de mest kända.
Redigerat: