X xLnT skrev:
N i underkant på JFB1 är ansluten mot N i "GENSET PLINT", inte skarvad så som tidigare bild visar, det är bara ett linjeschema (är tanken iaf, visar inte på hur det fysiskt är kopplat).
Så uttaget får N direkt från generatorn medan PE kommer från PEN-plinten till vänster, som matas med N direkt från generatorn. Jag förordar fortfarande att det bör synas i schemat.

Denna omväg med PE-ledaren är ju lite udda då uttaget sitter i generatorhuset, men så måste det bli. Man får tänka sig för för den dagen man kopplas loss generatorn från din anläggning och vill använda uttaget. Man kan fundera på var nollan till uttaget bör tas ut, från generatorn eller från PEN-plinten. Om det spelar någon roll vid olika felfall. Jag tycker det är lite svårt att överblicka konsekvenserna i olika fall :confused:

Samma fråga uppstår vid solcellsdrift, vart N från växelriktarna bör kopplas.

X xLnT skrev:
N från generatorn är obruten (och ej skarvad nånstans) mellan "GENSET PLINT" på bilden och N plinten i centralen, där N och PE är byglad.
Bra

X xLnT skrev:
Den fyrkantiga lådan i mitten är Victron Quattro, det finns 3st såna som hanterar varje fas för sig och dessa är synkade med varandra för att hantera fasförskjutningen. Dessa är batteribanken anslutna till och det är dessa som laddar batterierna eller förser anläggningen med batterikraft vid avbrott, så energin går åt båda hållen i dessa.
Ok, så var det. Jag googlade fram victron quattro och skummade snabbt igenom en broschyr. Och det fungerar även när solcellsomriktarna matar ström in på AC 2 ut och ut på AC 1 in? Hur blir det vid generatordrift? Är det batterierna som laddas om det blir ett överskott av sol?

X xLnT skrev:
- Vilken fjärde strömkälla tänker du på?
Batteriet!?
Du kanske inte räknar in nätet?
 
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Så uttaget får N direkt från generatorn medan PE kommer från PEN-plinten till vänster, som matas med N direkt från generatorn. Jag förordar fortfarande att det bör synas i schemat.
Korrekt.

Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Denna omväg med PE-ledaren är ju lite udda då uttaget sitter i generatorhuset, men så måste det bli. Man får tänka sig för för den dagen man kopplas loss generatorn från din anläggning och vill använda uttaget. Man kan fundera på var nollan till uttaget bör tas ut, från generatorn eller från PEN-plinten. Om det spelar någon roll vid olika felfall. Jag tycker det är lite svårt att överblicka konsekvenserna i olika fall :confused:

Samma fråga uppstår vid solcellsdrift, vart N från växelriktarna bör kopplas.
Detta är en typisk fråga jag gärna diskuterar vidare.
- Hur menar du att PE-ledaren är udda? Finns det andra alternativ?
- Vilken skillnad skulle det göra om N på JFB1 anslöts till N-plint i centralen istället för N-plint i reservkraftsverket?
Jag tycker det känns mest naturligt att ansluta den där den sitter nu, i plinten på reservkraftsverket.
- Finns det andra alternativ att ansluta N i Quattro enheterna någon annanstans?

Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Ok, så var det. Jag googlade fram victron quattro och skummade snabbt igenom en broschyr. Och det fungerar även när solcellsomriktarna matar ström in på AC 2 ut och ut på AC 1 in? Hur blir det vid generatordrift? Är det batterierna som laddas om det blir ett överskott av sol?
Ja, vid överskott av solenergi som inte kan förbrukas i anläggningen skickas den mot nätägaren in genom AC UT1 och ut genom AC IN1.
Vid generatordrift så stängs AC IN1 så solenergin kan inte exporteras mot nätägaren, det anläggningen inte förbrukar går till batteribanken, skulle batteribanken vara fulladdad, så generar Fronius växelriktaren ingen solenergi även om solen lyser.
Normala driftfallet vid reservkraft är att elnätet försvunnit och anläggningen har gått på batteri tills SOC är 65%, då startar elverket, då laddas batteribanken med både solenergi (om det är sol) och diesel, när SOC når 95% stängs elverket av. Sen upprepas proceduren om inte nätspänningen kommit tillbaka.

Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Batteriet!?
Du kanske inte räknar in nätet?
Jag räknar in elnätet, men jag ser Quattro burkarna som en enhet, oavsett om energin kommer från solen eller från batteribanken.
 
Du kanske kan gå vidare mot hur det kan bli bättre utfört i ditt nya kommande skåp. Det mesta nu går ju runt sen en tid i olika detaljer som är luddiga till viss del i skisserna pga de udda ritsätten. Principen är enkel på N och PE sidan du ska bara ha en riktig skena PEN där och övergång till två separata PE och N först efter AC-out-1. Samt ordnad anslutning logiskt samlat från nät, elverk och de tre omformarnas AC-in-1 och AC-in-2 samtliga med rätt brytare och skydd.

En annan fråga är varför nätvakten är så stympat använd den har ju alla möjligheter att på olika sätt användas bättre. Särskilt den udda kontaktorn sticker ut som inte är ens beräkningsbar i ett sammanhang där man söker funktionell säkerhet.
 
X xLnT skrev:
Detta är en typisk fråga jag gärna diskuterar vidare.
- Hur menar du att PE-ledaren är udda? Finns det andra alternativ?
- Vilken skillnad skulle det göra om N på JFB1 anslöts till N-plint i centralen istället för N-plint i reservkraftsverket?
Jag tycker det känns mest naturligt att ansluta den där den sitter nu, i plinten på reservkraftsverket.
- Finns det andra alternativ att ansluta N i Quattro enheterna någon annanstans?
Ok, som diskussionsunderlag kan vi titta på dessa fina skisser jag just ritade :). En generator, en PEN-plint med jordtag och tre förbrukare. Här kan man se på konsekvensen vid avbrott på N vid A, B och C.

Handritad skiss av elsystem med generator, PEN-plint och förbrukares kopplingar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Fel vid A ger faktiskt värre konsekvens för M1 än för M2, så ut den synvinkeln är din koppling bättre. Ja, felet drabbar alla utsatta delar som blir spänningssatt, dock ingen potential mot jord pga jordtaget, och ingen sluten krets mot generatorn. Det är avbrott vid C som är riktigt farligt.

Men nu ska man inte behöva ta hänsyn till detta då det handlar om fast anslutna N/PE/PEN-ledare. Risken för fel som vid C finns överallt. Så i princip bör man kunna se det som på denna bild? Där olika strömkällor kopplar in sin nolla mot PEN-ledaren, och där förbrukare kopplar in sig mot densamma. Allt inom samma anläggning.

Handritad skiss av elsystem med generator, PEN-plint, jordtag och tre förbrukare M1 och M2.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Men hellre lite mer ordnat som så här

Handritade skisser av en generator, en PEN-plint med jordtag och tre förbrukare med markerade avbrottsplatser.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Skulle man välja TN-S så gäller det att alla strömkällor (eller kombinationer) som ska kunna köras för sig har en punkt där matande N kopplas mot PE för att få skyddsjord till förbrukarna. Jag har inte studerat ifall det går att få till i ditt fall.
 
Du får ta med det viktiga fallet i TS anläggning med de enpoliga omformarna som dessutom har omkopplingslogik för L och N på AC-in-1 och -2. Samt att solelen ligger på förbrukarsidan AC-out-1 där TN-S först bör införas.

Bra att du drar upp lite olika grova linjer att utgå från kring N-PE. Det som vore bra i detta fallet är att samla de tre omformarna i en anslutningspunkt så man kan se dem som tex elverket en sluten enhet. Att det blivit så mycket anslutningar (9 kablar) dit bör bero på att de vanligtvis används och är avsedda för enfasdrift med två källor och viktig/oviktig last kopplad på två utgångar.
 
GK100 GK100 skrev:
Du får ta med det viktiga fallet i TS anläggning med de enpoliga omformarna som dessutom har omkopplingslogik för L och N på AC-in-1 och -2. Samt att solelen ligger på förbrukarsidan AC-out-1 där TN-S först bör införas.

Bra att du drar upp lite olika grova linjer att utgå från kring N-PE. Det som vore bra i detta fallet är att samla de tre omformarna i en anslutningspunkt så man kan se dem som tex elverket en sluten enhet. Att det blivit så mycket anslutningar (9 kablar) dit bör bero på att de vanligtvis används och är avsedda för enfasdrift med två källor och viktig/oviktig last kopplad på två utgångar.
Hinner bara svara dig kort, har för avsikt att svara övriga senare.

AC-out-1 är idag TN-S enligt ritning, eller så har jag fel uppfattning.
Vad är vitsen med att sätta fördelningsskåp vid omformarna istället för att gå med separata kablar från centralen som sitter 1,5M ifrån omformarna? Jag ser inte fler kopplingspunkter som något positivt.
Jag har därför valt att samla allting inne i centralen istället.
 
Du får mycket färre och med möjlighet att göra dem så bra och robusta man önskar i detta fallet. Som sagt att du hamnat här är pga grunden med enfasiga omformare och sen inte tagit hänsyn till hur man bättre använder dem trefasigt. Hade du med den som hjälper dig från början eller tog du vissa steg tidigt själv?

Som jag nämnde tidigare går nätskyddets koppling/användning i samma stil som Hagerlådan som sammankopplingspunkt. Därför jag undrar om du kommer göra det kommande skåpet bättre. Det fina är att rätt tänkt och gjort från början är det enklare och även gynnsamt sett till både material och arbetsinsats.
 
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Ok, som diskussionsunderlag kan vi titta på dessa fina skisser jag just ritade :). En generator, en PEN-plint med jordtag och tre förbrukare. Här kan man se på konsekvensen vid avbrott på N vid A, B och C.

[bild]
Fel vid A ger faktiskt värre konsekvens för M1 än för M2, så ut den synvinkeln är din koppling bättre. Ja, felet drabbar alla utsatta delar som blir spänningssatt, dock ingen potential mot jord pga jordtaget, och ingen sluten krets mot generatorn. Det är avbrott vid C som är riktigt farligt.

Men nu ska man inte behöva ta hänsyn till detta då det handlar om fast anslutna N/PE/PEN-ledare. Risken för fel som vid C finns överallt. Så i princip bör man kunna se det som på denna bild? Där olika strömkällor kopplar in sin nolla mot PEN-ledaren, och där förbrukare kopplar in sig mot densamma. Allt inom samma anläggning.

[bild]

Men hellre lite mer ordnat som så här

[bild]

Skulle man välja TN-S så gäller det att alla strömkällor (eller kombinationer) som ska kunna köras för sig har en punkt där matande N kopplas mot PE för att få skyddsjord till förbrukarna. Jag har inte studerat ifall det går att få till i ditt fall.
Tack för skisserna och förklaringarna därtill, sånt hjälper en att förstå det lättare.
Som du skriver så är det fasta förbindelser och därmed låg risk för att tappa enstaka ledare som N eller PE.

Idag går jag TN-S från centralen till undercentraler.
 
GK100 GK100 skrev:
Du får mycket färre och med möjlighet att göra dem så bra och robusta man önskar i detta fallet. Som sagt att du hamnat här är pga grunden med enfasiga omformare och sen inte tagit hänsyn till hur man bättre använder dem trefasigt. Hade du med den som hjälper dig från början eller tog du vissa steg tidigt själv?

Som jag nämnde tidigare går nätskyddets koppling/användning i samma stil som Hagerlådan som sammankopplingspunkt. Därför jag undrar om du kommer göra det kommande skåpet bättre. Det fina är att rätt tänkt och gjort från början är det enklare och även gynnsamt sett till både material och arbetsinsats.
Elfirman har varit med från (bygg)start men jag har funderat på anläggningen ett tag innan dom blev kontaktade.
Det tar ju lite tid att sondera marknaden, se vad människor är nöjda med, hitta funktionalitet som passar mina behov/önskemål. Så hela upplägget var ju i princip bestämt av mig i förväg, jag behövde deras hjälp att koppla in det, så de har inte varit direkt rådgivare i projektet.
Det var ju en kostnadsaspekt också, att få ner timmarna från min sida. De fick ju spendera lite tid att läsa hur systemet var tänkt att fungera, för detta var nytt för dom, även om de primärt jobbar med reservkraft (UPS/Elverk/Automation).

Men jag lyssnar som sagt mer än gärna på hur man skulle kunna förbättra det i kommande skåp.
Är det såhär du menar man skulle löst det för att få färre kablar till/från centralen?

124052671_3517760384936357_2469074454096200068_o.jpg
 
Jag ska se om jag kan finna tid att läsa på om dessa omriktare, Victron Quattro.
Vilken modell av Fronius har du?
 
Har det funderats något på vagabonderande jordfelsströmmar?

Jag var med i ett projekt där vi gick igenom FerroAmps system och kom fram till att det var inte helt enkelt att få koll på dessa om man hade flera inmatningspunkter till samma AC nät. Ex som vid två av deras Energyhub till samma AC.
 
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Jag ska se om jag kan finna tid att läsa på om dessa omriktare, Victron Quattro.
Vilken modell av Fronius har du?
Den heter Symo (12.5-3), jag har bifogat installationsmanualen så du ska slippa leta.
 
R Robert-san01 skrev:
Har det funderats något på vagabonderande jordfelsströmmar?

Jag var med i ett projekt där vi gick igenom FerroAmps system och kom fram till att det var inte helt enkelt att få koll på dessa om man hade flera inmatningspunkter till samma AC nät. Ex som vid två av deras Energyhub till samma AC.
Jag kör alla förbrukare i TN-S efter omformarna i dagsläget, Det är bara matande nät som är TN-C.
Jag har inte upplevt några problem än så länge.
 
X xLnT skrev:
Jag kör alla förbrukare i TN-S efter omformarna i dagsläget, Det är bara matande nät som är TN-C.
Jag har inte upplevt några problem än så länge.
Även FerroAmp kör TN-S mot AC nätet. Problemet kunde uppstå när du har två AC matningar till ett nät, ex om batterier och solceller matar in samtidigt mot samma samling av förbrukare och är jordade på DC sidan också.

Utredningen gjordes av en på WSP som jobbat med bla Forsmarks jordsystem och är specialist på jordfelsströmmar.
 
R Robert-san01 skrev:
Även FerroAmp kör TN-S mot AC nätet. Problemet kunde uppstå när du har två AC matningar till ett nät, ex om batterier och solceller matar in samtidigt mot samma samling av förbrukare och är jordade på DC sidan också.

Utredningen gjordes av en på WSP som jobbat med bla Forsmarks jordsystem och är specialist på jordfelsströmmar.
Ok, vad kom han fram till? Varför uppkom det vagabonderade strömmar i ett TN-S nät?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.