30 503 läst · 178 svar
31k läst
178 svar
Ansluta PEN, vad säger reglerna?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 791 inlägg
Jag vet inte om jag orkar sätta mig in i denna fråga igen...men jag gillar spontant inte nollan som den är ritad i bilden. Jag vill se 100.00% tydligt hur N, PE och PEN och jordning hanteras i de olika driftfallen. Du har ju fyra strömkällor! Vissa ska fungera ensamma eller i olika kombinationer.
- Från nätet kommer en PEN.
- Från generatorn (tillika batteri och solceller) kommer en N.
Jag skulle vilja se PEN från nätet och N från generatorn mötas i en central plint, utan avgreningar på vägen såsom bilden antyder.
Denna plint är jordad, vilket i generatorfallet gör att vi övergår från N till PEN ifrån denna plint (eller PE+N, det är valbart TN-C eller TN-S, precis som när nätet matar).
- N- och PE-ledare till JFBn för CEE-uttaget på generatorn tas ut från denna plint.
- PE-ledare till generatorn tas likaså ut från denna plint (vilket den fasta anslutningen av generatorn medger).
Solcellsanläggningen är inte med på bild. Jag undrar om det inte vore bra att få med den så att man ser hur de hänger ihop och hur jordningen utförs. Sätt gärna namn på prylarna i bilden och vem som gör vad. Ingår victron på något sätt i Ziehl? Jag har, och vill helst slippa ta tid att läsa och förstå specarna för de prylar du har, jag tror du har detta under kontroll själv. Det kan dock ha bäring på svaren.
Vad bör nu gå in i Ziehl-burken - TN-C eller TN-S?
Frågan du kan ställa dig är hur t.ex batterierna eller solcellerna kan driva en felström mot skyddsjord. Det måste bli en säkerställd sluten krets strömkälla - L - PE, samtidigt som belastningsström ska flyta strömkälla - L - N.
Jag börjar förstå GK100's tjat om TN-C så långt fram som möjligt. Det får inte gå någon felström i N efter uppdelningen till TN-S såsom det blir ifall uppdelningen TN-C till TN-S sker en bit bakåt i kedjan sett från strömkällan, det går liksom inte. Uppdelningen til N+PE måste ske i "framåt".
Man skulle därför helst vilja se N från samtliga fyra strömkällor kopplade till en enda gemensam punkt, om man inte löser det på något annat sätt typ det relä som omtalats i tråden. Det kräver hur som helst en omfattande omritning av din skiss där allt detta framgår.
Din ursprungliga fråga är dock löst vad jag kan se, hur du ska hantera N och PE från generatorn och jordtaget.
Jag garanterar dock inte att jag är 100% rätt ute här...
Som Soltorp förtjänstfullt försöker säga så finns det en rad övriga frågor att ta hänsyn till också
- Från nätet kommer en PEN.
- Från generatorn (tillika batteri och solceller) kommer en N.
Jag skulle vilja se PEN från nätet och N från generatorn mötas i en central plint, utan avgreningar på vägen såsom bilden antyder.
Denna plint är jordad, vilket i generatorfallet gör att vi övergår från N till PEN ifrån denna plint (eller PE+N, det är valbart TN-C eller TN-S, precis som när nätet matar).
- N- och PE-ledare till JFBn för CEE-uttaget på generatorn tas ut från denna plint.
- PE-ledare till generatorn tas likaså ut från denna plint (vilket den fasta anslutningen av generatorn medger).
Solcellsanläggningen är inte med på bild. Jag undrar om det inte vore bra att få med den så att man ser hur de hänger ihop och hur jordningen utförs. Sätt gärna namn på prylarna i bilden och vem som gör vad. Ingår victron på något sätt i Ziehl? Jag har, och vill helst slippa ta tid att läsa och förstå specarna för de prylar du har, jag tror du har detta under kontroll själv. Det kan dock ha bäring på svaren.
Vad bör nu gå in i Ziehl-burken - TN-C eller TN-S?
Frågan du kan ställa dig är hur t.ex batterierna eller solcellerna kan driva en felström mot skyddsjord. Det måste bli en säkerställd sluten krets strömkälla - L - PE, samtidigt som belastningsström ska flyta strömkälla - L - N.
Jag börjar förstå GK100's tjat om TN-C så långt fram som möjligt. Det får inte gå någon felström i N efter uppdelningen till TN-S såsom det blir ifall uppdelningen TN-C till TN-S sker en bit bakåt i kedjan sett från strömkällan, det går liksom inte. Uppdelningen til N+PE måste ske i "framåt".
Man skulle därför helst vilja se N från samtliga fyra strömkällor kopplade till en enda gemensam punkt, om man inte löser det på något annat sätt typ det relä som omtalats i tråden. Det kräver hur som helst en omfattande omritning av din skiss där allt detta framgår.
Din ursprungliga fråga är dock löst vad jag kan se, hur du ska hantera N och PE från generatorn och jordtaget.
Jag garanterar dock inte att jag är 100% rätt ute här...
Som Soltorp förtjänstfullt försöker säga så finns det en rad övriga frågor att ta hänsyn till också
Alla sk. "reläskydd" -J Johan456 skrev:
Jordfelsskydd
Kortslutningsskydd
Överströmsskydd
Lindningsskydd
I transformatorer: Differentialskydd
...
I lite större kretsar har man "reläskydden" som är "mätinstrument" som detekterar ev fel, och som har en reläutgång. Från den reläutgången kopplas sedan signal till brytare att slå ifrån vid utlöst reläskydd.
Det vanliga är att skyddskretsarna matas av en likströmsanläggning, förr alltid 110V DC, numer kan man även hitta 24V DC.
Vid provning av sådan anläggning tillkommer provning av batterier, kontroll av laddare etc. Batterier brukar ha en livstid av 10 år, men ibland är de fullgoda vid 9-års provning, så att man kan köra dem till 12 år före utbyte.
Givetvis måste även brytarnas funktion provas, liksom att strömkrets från "bortersta reläskyddet" till "bortersta brytaren" klarar att lösa ut brytaren - 24V-system är lite nu och då för klent utförda så att det inte blir avsedd funktion, med 110V är det aldrig något problem.
Tillägg:
Eventuella "förreglingar" (Om S4 bryts skall automatiskt S14 också brytas som en följd av S4:an), logikfunktioner, spärrelän etc provas givetvis också till funktion. Det kan krypa in fukt i reläspolar som står kalla, och relän som står varma kan koka sönder. Ett vanligt problem är att vid 24V-anläggning hålls batteriet underhållsladdat vid ca 27,6V, vilket är 11% överspänning för ett 24V relä som står ständigt draget och förväntas "falla" vid något kritiskt läge. Det är inte ovanligt att sådana spolar brinner av, man bör använda 28V relän, de är specialbeställning.... I princip har man samma problem att ta hänsyn till vid 110'V också. Vid provningen måste alltså alla reläns funktion kontrolleras.
Nu är vi rätt långt bort från TS grundproblem i det här fallet, men principerna är desamma även i en liten anläggning, och det frågades...
Redigerat:
Fast nu pratar du högspänningsställverk. På LSP-sidan är det är inte alls så att anläggningsinnehavare utför denna typ av kontroller i sina ställverk. Därav frågan. X antal MCCB får sitta där år efter år.S Soltorp40 skrev:Alla sk. "reläskydd" -
Jordfelsskydd
Kortslutningsskydd
Överströmsskydd
Lindningsskydd
I transformatorer: Differentialskydd
...
I lite större kretsar har man "reläskydden" som är "mätinstrument" som detekterar ev fel, och som har en reläutgång. Från den reläutgången kopplas sedan signal till brytare att slå ifrån vid utlöst reläskydd.
Det vanliga är att skyddskretsarna matas av en likströmsanläggning, förr alltid 110V DC, numer kan man även hitta 24V DC.
Vid provning av sådan anläggning tillkommer provning av batterier, kontroll av laddare etc. Batterier brukar ha en livstid av 10 år, men ibland är de fullgoda vid 9-års provning, så att man kan köra dem till 12 år före utbyte.
Givetvis måste även brytarnas funktion provas, liksom att strömkrets från "bortersta reläskyddet" till "bortersta brytaren" klarar att lösa ut brytaren - 24V-system är lite nu och då för klent utförda så att det inte blir avsedd funktion, med 110V är det aldrig något problem.
Tillägg:
Eventuella "förreglingar" (Om S4 bryts skall automatiskt S14 också brytas som en följd av S4:an), logikfunktioner, spärrelän etc provas givetvis också till funktion. Det kan krypa in fukt i reläspolar som står kalla, och relän som står varma kan koka sönder. Ett vanligt problem är att vid 24V-anläggning hålls batteriet underhållsladdat vid ca 27,6V, vilket är 11% överspänning för ett 24V relä som står ständigt draget och förväntas "falla" vid något kritiskt läge. Det är inte ovanligt att sådana spolar brinner av, man bör använda 28V relän, de är specialbeställning.... I princip har man samma problem att ta hänsyn till vid 110'V också. Vid provningen måste alltså alla reläns funktion kontrolleras.
Nu är vi rätt långt bort från TS grundproblem i det här fallet, men principerna är desamma även i en liten anläggning, och det frågades...
Nej den är inte direkt glömd snarare då lite inbakad i texten som helhet. Du behöver inte hänga upp dig på det men självklart ska TS eller andra som vill ha en anläggning utförd oavsett vad den nu består i kunna vända sig till "elektriker" i den vanliga betydelsen och kunna anta att det blir korrekt. I den bästa av världar ska då alla nutida skyddsfunktioner i form av diverse CBS och kodord i organisationen rädda om inte ev kompetens räcker till i något eller alla led.S Soltorp40 skrev:Du glömde väl smileyn för att markera ironin i detta inlägg?
Det Du räknar upp är till för att säkerställa en kompetens för installationer, ganska mycket av "hantverket". Egenkontrollprogram är för att montören skall dokumentera att han mätt upp enligt de regler som han, eller firmans ansvariga, satt upp. Detta säger inget om hur stor kompetens någon av dessa personer har, bara att den skrivs på papper.
Auktorisationen är det närmaste av de Du räknar upp, men jag hävdar bestämt att som reglerna idag är utformade, med utförande enligt endera svensk standard, eller med ett omfattande krav på dokumentation och beräkningar så krävs det ingenjörsjobb i det här fallet. Jag ser ingen svensk standard som i detalj beskriver utförande av denna anläggning, alltså måste rubbet beräknas, analyseras och en dokumenteraed riskanalys genomföras. Ring gärna elsäkerhetsverket och fråga annars!
Sen ska vi kanske inte överdriva hur TS anläggning skulle kräva så särskilt mycket av utföraren. Givetvis ett stycke från vad forumet normalt tar upp och vad som är huvudlinjen här men i princip inget inte xx Elbyrå AB ska kunna ordna.
Grundfrågan TS hade blev ju snart avklarad där finns inte mycket spelrum och det han var inne på är fel och dåligt även helt onödigt att ge sig in på. Sen har det ju tillkommit sidospår med den mer udda uppbyggnaden med batteribank, solel, elverk osv. Det mer avvikande där är omformarna som är diskreta och separerade per fas och ger upphov till det Bo kallade mitt "tjat" om att hålla TNC i grunden. Dvs se till att all hopkoppling av källorna sker så och på ett överskådligt robust sätt inte i en centralkapsling e.dyl via olika separata ledningar. En annan sak men som fått godkänt av E.ON är nätskyddet dvs Ziehl där burken i sig är kapabel men verkställande del är en installationskontaktor enkanalkonfiguration och utan övervakning. Knappast bra och som mycket enkelt skulle kunna gjorts motsvarande en hög nivå av skydd/säkerhet.
Vad som görs behöver inte vara rätt bara för att många gör så...J Johan456 skrev:
Jag pratar också om till exempel matningsstationer från distributionsspänning (mellanspänning) till 400V, där är det med automatik en lågspänningssida som är en del av stationen. Det är vanligt att ha en "transformatorbrytare" på 400-V sidan som slår ifrån för överlast, kortslutning och ljusbåge i fördelningen och som är förreglad mot transformatorns matande brytare. Den ingår garanterat i provningsprotokollet.
Om fördelningen är utförd med smältsäkringar brukar de sitta orörda i många år, men för MCCB är det inte självklart i enligthet med gällande förordning att lita på dem oprovade i eviga tider.
Om fördelningarna har ljusbågsvakt bör de definitivt provas med systematik och dokumentation.
På ett sätt skall jag backa och hålla med:GK100 skrev:Nej den är inte direkt glömd snarare då lite inbakad i texten som helhet. Du behöver inte hänga upp dig på det men självklart ska TS eller andra som vill ha en anläggning utförd oavsett vad den nu består i kunna vända sig till "elektriker" i den vanliga betydelsen och kunna anta att det blir korrekt. I den bästa av världar ska då alla nutida skyddsfunktioner i form av diverse CBS och kodord i organisationen rädda om inte ev kompetens räcker till i något eller alla led.
...
Kunden skall kunna vända sig till en "elektriker" som då blir "totalentreprenör". Denna firma skall då veta sina förmågor och begränsningar - kanske är det en stor firma med ingenjörer anställda som kan bena ut hela problemet åt kunden, kanske är det en mindre firma som anlitar en ingenjör som underentreprenör - som gör konstruktionsritningar, beräkningar och pappersjobbet som sedan elfirman jobbar efter. I vilket fall är det troligt att "ingenjörn" kallas ut till driftsättning / avprovning inför överlämnande till kunden.
Det här fallet är absolut inget som varje elektriker självklart skall kunna lösa rakt ur bakfickan som om det vore ett lossramlat vägguttag.
Det är inte heller fråga om en anläggning som kan installeras och sedan glömmas bort i 20 år och som man kan inbilla sig kommer att vara funerande och fullständigt säker eftter 20 år utan tillsyn...
Du har nu skrivit långa inlägg där mycket inte har med TS tråd att göra mer än i bästa fall perifert. Det vore intressant om du kommer in med något som mer direkt och konkret kan hjälpa honom med vad som tagits upp i tråden.S Soltorp40 skrev:Vad som görs behöver inte vara rätt bara för att många gör så...
Jag pratar också om till exempel matningsstationer från distributionsspänning (mellanspänning) till 400V, där är det med automatik en lågspänningssida som är en del av stationen. Det är vanligt att ha en "transformatorbrytare" på 400-V sidan som slår ifrån för överlast, kortslutning och ljusbåge i fördelningen och som är förreglad mot transformatorns matande brytare. Den ingår garanterat i provningsprotokollet.
Om fördelningen är utförd med smältsäkringar brukar de sitta orörda i många år, men för MCCB är det inte självklart i enligthet med gällande förordning att lita på dem oprovade i eviga tider.
Om fördelningarna har ljusbågsvakt bör de definitivt provas med systematik och dokumentation.
Har Du inte läst det jag skrivit?
Kontentan är: Se till att det anlitas någon som har tillräcklig kompetens för konstruktionsjobbet - vilket troligen är en elingenjör.
Sedan har jag fått en massa följdfrågor och artigt svarat på dessa efter bästa förmåga.
Om man tror att "Pelle Propps el och trädgårdstjänst" skall fixa detta rakt av, kanske med några tips från ett Internetforum har man inte ens förstått problemet.
Jag vägrar att ge några konkreta råd "gör så här" utan att kunna sätta mig in i hela systemet med egna ögon - vill inte ta ansvar för att någon följer ett råd jag skulle ha gett på ofullständigt underlag, eftersom det rådet mycket väl kan vara helt fel. Det enda jag kan tänka mig att bistå med är att lysa upp problemet, så att TS och andra förstår att omfattningen av önskad anläggning är större, och kräver mer kompetens, än att installera lampa på ett utedass.
Kontentan är: Se till att det anlitas någon som har tillräcklig kompetens för konstruktionsjobbet - vilket troligen är en elingenjör.
Sedan har jag fått en massa följdfrågor och artigt svarat på dessa efter bästa förmåga.
Om man tror att "Pelle Propps el och trädgårdstjänst" skall fixa detta rakt av, kanske med några tips från ett Internetforum har man inte ens förstått problemet.
Jag vägrar att ge några konkreta råd "gör så här" utan att kunna sätta mig in i hela systemet med egna ögon - vill inte ta ansvar för att någon följer ett råd jag skulle ha gett på ofullständigt underlag, eftersom det rådet mycket väl kan vara helt fel. Det enda jag kan tänka mig att bistå med är att lysa upp problemet, så att TS och andra förstår att omfattningen av önskad anläggning är större, och kräver mer kompetens, än att installera lampa på ett utedass.
Jag läser allt du skriver och förstår det också fullt ut men likväl är det väldigt lite som har med TS att göra. Även om du och jag skulle ha problem med att ordna TS anläggning betyder det inte att Pelle propp skulle ha det. Samma med olika råd från ett forum likt detta finns inget som pekar på att de i medeltal och på sikt är sämre än de TS skulle få från Allmäna ingeniörsbyrån.
Slutligen tror jag du som sagt kraftigt överskattar komplexiteten för TS anläggning och samtidigt underskattar förmågan att lösa den korrekt hos diverse aktörer.
Slutligen tror jag du som sagt kraftigt överskattar komplexiteten för TS anläggning och samtidigt underskattar förmågan att lösa den korrekt hos diverse aktörer.
Vi kan ju genast filtrera bort majoriteten av El firmor som inte har reservkraft och solceller på sin agenda.
Bland de kvarstående kommer nog den absoluta majoriteten lösa uppgiften förtjänstfullt, man tar in kompletterande kompetens vid behov.
Att någon seriös skulle chansa hejvilt med detta ser jag som osannolikt.
Bland de kvarstående kommer nog den absoluta majoriteten lösa uppgiften förtjänstfullt, man tar in kompletterande kompetens vid behov.
Att någon seriös skulle chansa hejvilt med detta ser jag som osannolikt.
Brandskydd och sakskada är väl ett försäkringsärende som mest och inga tvingande regler, eller hur menar du med regler i den frågan?S Soltorp40 skrev:
Personskydd förstår jag det finns regler för, anläggningen har rätt utlösningsvillkor, är skyddad av JFB och spänningssatta delar är beröringsfria. Likströmssidan är jordad på negativa sidan.
Kan du utveckla den meningen, för jag förstår inte vad du vill ha sagt.S Soltorp40 skrev:
Det finns det ingen risk att den gör som anläggningen är konstruerad.S Soltorp40 skrev:
Det kommer inte göras några tester för detta, nånstans måste jag kunna lita på den tekniska utrustningen från tillverkaren, precis som nätägaren gör när de godkände den i min anmälan till dom. Reservkraftsverket har kontroller för de fel du tar upp plus några till.S Soltorp40 skrev:Se där ett axplock till underhållsplan finns redan skissad på, men Du nämner inget av det som är viktigt för säkerheten!
Vilka prov måste göras för att säkerställa att omkopplingen mellan generator och nätmatning är "idiotsäkra" och fullt fungerande? Hur skall dessa prov utföras och dokumenteras? (såväl vid "ingen sol" som vid "full sol"). Vilka säkerhetsapparater kommer att ingå i anläggningen och vara väsentliga för säkerheten? Jordfelsskydd, överströmsskydd, kortslutningsskydd, ev skydd i generatorn (övertemp, oljetryck, bränsle, ...). Kanske något bakströmsskydd om solen skall leverera tillsammans med generatorn? Om motorn startar eller inte vid ett elavbrott är inte säkerhetskritiskt, så det lägger sig inte myndigheterna i, det är upp till Dig...
Reservkraftsverket startar inte förrän vissa parametrar är uppfyllt, så oavsett om det är sol eller ej så hanteras detta utan problem (Ja, vi har testat detta i drift).
Jag köper MK1 B0 och har en icke besiktningskrävande dieseltank på 990L.S Soltorp40 skrev:Och så givetvis brandskydd i motorrum, miljökrav på uppställning av olja (hur stor tank har Du tänkt? - Och Du tänker väl inte köpa diesel på macken, med sina 5-10% RME-inblandning, som börjar mögla efter 6 månader? Riktigt reservkraftbränsle rekommenderas, går det att köpa "fatvis", eller måste Du ha en tank på 1,5 m3 för att kunna beställa minst 1 m3 i taget (brukar vara min kvantitet för leveransbil), och ändå inte ha tomt i tanken veckan före leverans? Krav på besiktning av tanken???
Försäkringsbolaget gör väl en bedömning efter en brand, hittar de inga oegentligheter så betalas ersättning ut. Nu är denna anläggningen driftsatt och anmäld av behörig elektriker, så jag är inte orolig över ett eventuellt försäkringsärende.S Soltorp40 skrev:Jag har säkert missat massor av de lagar och förordningar som omgärdar det Du tänker åstadkomma här, men ger i alla fall ett varuprov som visar att rejält påläst är vad som behövs för att genomföra projektet lagligt och riktigt - skall man däremot köra "Redneck" så bryr man sig inte om några regler alls, men då får man också räkna med att försäkringsbolaget knappast är milda efter en brand...
Nu är detta återigen en privat anläggning, mig veterligen finns det inga krav på underhåll/tester i dessa, men jag kan ju ha fel.S Soltorp40 skrev:Vad gäller elförordningar så är anläggningsinnehavaren ansvarig för att anläggningen konstrueras i enlighet med gällande förordningar och regler, samt för att den underhålls på ett sådant sätt att funktionen fortlöpande är säkerställd. I ställverk och liknande brukar skyddsrelän mm kontrollmätas (mot kalibrerade referensinstrument) med 3 års intervall. Dokumentation för sådan mätning arkiveras både på plats och i arkiv som finns på annan plats (skydd mot ev. brand, när bevis för underhåll kan komma att krävas av försäkringsbolag...)
Dagens regler inom elområdet är, som även inom andra teknikområden inbillar jag mig, idag väldigt byråkratiska, dokumentation och pappershögar är mycket viktigare än utförandet och funktionen för de som skriver reglerna. Deras första fokus i sitt jobb är att hålla egen rygg fri, dvs till varje pris se till att det inte finns några detaljerade regler att följa, för om någon gör det och det skulle gå dåligt kan ju regelskrivaren anses vara ansvarig... För oss som vill uppnå resultat kan detta vara väldigt frustrerande.
Men jag uppfattar av tråden och frågorna att Du vill ha hjälp med hur man skall uppfylla reglerna, snarare än hur man skulle kunna få det att fungera, så därför blir det många "jobbiga svar"...
Jag har inga problem med "jobbiga frågor", jag ställer ju massor själv
Redigerat:
N i underkant på JFB1 är ansluten mot N i "GENSET PLINT", inte skarvad så som tidigare bild visar, det är bara ett linjeschema (är tanken iaf, visar inte på hur det fysiskt är kopplat).Bo.Siltberg skrev:Jag skulle vilja se PEN från nätet och N från generatorn mötas i en central plint, utan avgreningar på vägen såsom bilden antyder.
Denna plint är jordad, vilket i generatorfallet gör att vi övergår från N till PEN ifrån denna plint (eller PE+N, det är valbart TN-C eller TN-S, precis som när nätet matar).
- N- och PE-ledare till JFBn för CEE-uttaget på generatorn tas ut från denna plint.
- PE-ledare till generatorn tas likaså ut från denna plint (vilket den fasta anslutningen av generatorn medger).
N från generatorn är obruten (och ej skarvad nånstans) mellan "GENSET PLINT" på bilden och N plinten i centralen, där N och PE är byglad.
Är det inte tillräckligt? Vill du ha PEN från nätägaren och N från reservkraftsverket på en separat plint innan?
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag har kompletterat med en bild som visar växelriktaren som solcellerna är anslutna till, det är den brandgula fyrkanten märkt Fronius.Bo.Siltberg skrev:Solcellsanläggningen är inte med på bild. Jag undrar om det inte vore bra att få med den så att man ser hur de hänger ihop och hur jordningen utförs. Sätt gärna namn på prylarna i bilden och vem som gör vad. Ingår victron på något sätt i Ziehl? Jag har, och vill helst slippa ta tid att läsa och förstå specarna för de prylar du har, jag tror du har detta under kontroll själv. Det kan dock ha bäring på svaren.
Den fyrkantiga lådan i mitten är Victron Quattro, det finns 3st såna som hanterar varje fas för sig och dessa är synkade med varandra för att hantera fasförskjutningen. Dessa är batteribanken anslutna till och det är dessa som laddar batterierna eller förser anläggningen med batterikraft vid avbrott, så energin går åt båda hållen i dessa.
Så energin från solcellerna måste mao passera genom dessa enheter, därför finns det ett 1:1 förhållande mellan effekten i dessa och solcellerna.
Varken eller, det är bara en mät- och styrenhet som enbart analyserar nätanslutningen och styr en kontaktor vid fel. Denna är placerad mellan Huvudbrytare och fasskena. Här ser du schema för hur den är ansluten.Bo.Siltberg skrev:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag är ledsen att jag inte riktigt hänger med dig här trots dina utmärkta försök att förklara. Vilka fyra strömkällor menar du då?Bo.Siltberg skrev:Frågan du kan ställa dig är hur t.ex batterierna eller solcellerna kan driva en felström mot skyddsjord. Det måste bli en säkerställd sluten krets strömkälla - L - PE, samtidigt som belastningsström ska flyta strömkälla - L - N.
Jag börjar förstå GK100's tjat om TN-C så långt fram som möjligt. Det får inte gå någon felström i N efter uppdelningen till TN-S såsom det blir ifall uppdelningen TN-C till TN-S sker en bit bakåt i kedjan sett från strömkällan, det går liksom inte. Uppdelningen til N+PE måste ske i "framåt".
Man skulle därför helst vilja se N från samtliga fyra strömkällor kopplade till en enda gemensam punkt, om man inte löser det på något annat sätt typ det relä som omtalats i tråden. Det kräver hur som helst en omfattande omritning av din skiss där allt detta framgår.
- Victron Quattro har alla varsin 3G4 där N går till nollskena
- Reservkraftsaggregatet har 5G10 mellan "GENSET PLINT" och Centralen med Jord- och nollskena.
- Fronius växelriktaren sitter på AC UT ur Victron och är därmed ansluten till separat nollskena.
- Vilken fjärde strömkälla tänker du på?
Ja, den är löst. Tack för hjälpen!Bo.Siltberg skrev:
Jag vill också inflika att elektrikern jag anlitat är högspänningsbehörig och arbetar nästan uteslutande med reservkraft i olika former.
Utrymmet där (nästan) all elektronik står i, kommer vara skyddad med ett aspirerande brandskydd och automatisk utlösning av Novec 1230.
Utrymmet där (nästan) all elektronik står i, kommer vara skyddad med ett aspirerande brandskydd och automatisk utlösning av Novec 1230.
Redigerat:
Jag svarar kort, och med tvekan, eftersom jag fått kritik för att skriva för mycket, direkt fråga från TS har prio...
Jag gillar mest att "ställa (mot-) frågor" / peka på svagheter i en tankekedja som tvingar fram att tänka ut och själv finna svaret - det blir mycket bättre långsiktig verkan än att bara säga "så här är det".
Var i elförordningen hittar Du en skrivning om att regler bara gäller för el som köpts från någon yttre leverantör? De regler jag sett talar bara om spänningar, strömart och kortslutningseffekt. Brand kan utgöra en stor risk för personskada! Elförordningen talar om "skydd mot skada på person eller egendom".X xLnT skrev:
Utlösningsvillkor kan vara kluriga att få rätt med flera parallella matningar. Kortslutning i sammankopplande skena är en möjlig risk.X xLnT skrev:
Du skall ha matning från elnätet. Det är såvitt jag förstår saken ett normalt driftfall, bland andra, att köpa el från nätet och driva ditt hus med. Ditt hus beter sig då EXAKT likadant som ett hus utan solcelller, batteri eller generator. Exakt de vanliga reglerna för hela förbrukningsanläggningen utan någon tvekan!X xLnT skrev:
Inte ens om någon av komponenterna eller kopplingarna går sönder på ett dåligt sätt? Om åskan varit framme och vevat runt i styrningen? Om jordtaget korroderat sönder eller linan dit skadats? Elanläggningen måste vara säker inte bara vid normalt driftläge utan även vid rimligt förutsebara fel. (Det finns säkert många fler än dessa!)X xLnT skrev:
Det är Du som har ansvaret, även om 10 år. Om det då visar sig att något gått sönder hos Dig så att nätet bakmatar utåt vid ett avbrott, och detta vållar någon skada så är Du ansvarig och ersättningspliktig. Praxis i elsverige är att den inställning Du redovisar här inte är acceptabel. Regelbundna och dokumenterade funktionsprov för säkerhetskritiska funktioner är det vanliga. Det finns en del i elförordningen som handlar om drift och förvaltning av anläggningar, den gäller även Dig, den har inget med installationen att göra.X xLnT skrev:
Vem kollar att dessa kontroller funkar om 10 år?X xLnT skrev:
Se ovan.X xLnT skrev:
Bra bränsleval. Ditt eget problem hur Du får det levererat.X xLnT skrev:
Jag säger inget så har jag inget sagt. (Jag är inte jurist, för övrigt...)X xLnT skrev:
Vad menar Du med "privat"? Elanläggningen på "Firma låsar och tänger" ägs och används av en privat aktör - i motsats till en statlig. Att Din anläggning betjänar en privatbostad eller ett egnahem eller ett lantbruk undantar den inte från någon del av våra elförordningar.X xLnT skrev:
Glad för Din inställning på slutet! Den värmer mig verkligen.X xLnT skrev:
Jag gillar mest att "ställa (mot-) frågor" / peka på svagheter i en tankekedja som tvingar fram att tänka ut och själv finna svaret - det blir mycket bättre långsiktig verkan än att bara säga "så här är det".
Jag känner inte att något du tar upp här, är något jag är orolig för.S Soltorp40 skrev:Jag svarar kort, och med tvekan, eftersom jag fått kritik för att skriva för mycket, direkt fråga från TS har prio...
Var i elförordningen hittar Du en skrivning om att regler bara gäller för el som köpts från någon yttre leverantör? De regler jag sett talar bara om spänningar, strömart och kortslutningseffekt. Brand kan utgöra en stor risk för personskada! Elförordningen talar om "skydd mot skada på person eller egendom".
Utlösningsvillkor kan vara kluriga att få rätt med flera parallella matningar. Kortslutning i sammankopplande skena är en möjlig risk.
Du skall ha matning från elnätet. Det är såvitt jag förstår saken ett normalt driftfall, bland andra, att köpa el från nätet och driva ditt hus med. Ditt hus beter sig då EXAKT likadant som ett hus utan solcelller, batteri eller generator. Exakt de vanliga reglerna för hela förbrukningsanläggningen utan någon tvekan!
Inte ens om någon av komponenterna eller kopplingarna går sönder på ett dåligt sätt? Om åskan varit framme och vevat runt i styrningen? Om jordtaget korroderat sönder eller linan dit skadats? Elanläggningen måste vara säker inte bara vid normalt driftläge utan även vid rimligt förutsebara fel. (Det finns säkert många fler än dessa!)
Det är Du som har ansvaret, även om 10 år. Om det då visar sig att något gått sönder hos Dig så att nätet bakmatar utåt vid ett avbrott, och detta vållar någon skada så är Du ansvarig och ersättningspliktig. Praxis i elsverige är att den inställning Du redovisar här inte är acceptabel. Regelbundna och dokumenterade funktionsprov för säkerhetskritiska funktioner är det vanliga. Det finns en del i elförordningen som handlar om drift och förvaltning av anläggningar, den gäller även Dig, den har inget med installationen att göra.
Vem kollar att dessa kontroller funkar om 10 år?
Se ovan.
Bra bränsleval. Ditt eget problem hur Du får det levererat.
Jag säger inget så har jag inget sagt. (Jag är inte jurist, för övrigt...)
Vad menar Du med "privat"? Elanläggningen på "Firma låsar och tänger" ägs och används av en privat aktör - i motsats till en statlig. Att Din anläggning betjänar en privatbostad eller ett egnahem eller ett lantbruk undantar den inte från någon del av våra elförordningar.
Glad för Din inställning på slutet! Den värmer mig verkligen.
Jag gillar mest att "ställa (mot-) frågor" / peka på svagheter i en tankekedja som tvingar fram att tänka ut och själv finna svaret - det blir mycket bättre långsiktig verkan än att bara säga "så här är det".