Kan tyckas men det är den räntan som jag förhandlade med banken om och de gick med på det. Så jag låste den räntan i 5 år.A Auson skrev:
När låste du den (när kommer verkligenheten ikapp dig)?4774 skrev:
Det var ju bra gjort men lite tur, jag hade liknande med elavtal, fastpris 63 öre i tre år precis när elprischocken kom och staten klev in med elstöd...
Har gjort likadant i 10 år nu och det är nu 4 år kvar på denna period. Så vilken verklighet pratar du om?D Dilato skrev:
Kan man låta bli pengarna så är det bättre att (fond)spara än amortera. Så spara mer än du amortera.
Men samtidigt är det nog roligare att spendera medan man är ung och pigg, så spara lagom och njut lagom
Men samtidigt är det nog roligare att spendera medan man är ung och pigg, så spara lagom och njut lagom
Jag gillar verkligen att förhandla men aldrig oärligt. Enligt min make så är jag Sveriges bästa förhandlare. Själv nöjer jag mig med att jag är bra på det 😄
Har räknat och funderat rätt mycket på detta genom åren.
För vissa verkar det givet att bara "tänka siffror", förväntad ränta kontra förväntad avkastning på börsen.
För mitt kynne passar en medelväg bäst, vilket gör att jag under ganska lång tid månadsvis avsatt samma summa till "huskontot" så att det lite drygt räcker till ränta+amortering.
När någon lånedel villorsändras har det oftast ackumulerats lite pengar som används för en extraamortering.
Såhär i efterhand kan man säkert räkna fram att det skulle varit fördelaktigt att investerat överskottet istället, men jag tycker ändå det känns skönt att nu vara (relativt) lågbelånad.
/C
För vissa verkar det givet att bara "tänka siffror", förväntad ränta kontra förväntad avkastning på börsen.
För mitt kynne passar en medelväg bäst, vilket gör att jag under ganska lång tid månadsvis avsatt samma summa till "huskontot" så att det lite drygt räcker till ränta+amortering.
När någon lånedel villorsändras har det oftast ackumulerats lite pengar som används för en extraamortering.
Såhär i efterhand kan man säkert räkna fram att det skulle varit fördelaktigt att investerat överskottet istället, men jag tycker ändå det känns skönt att nu vara (relativt) lågbelånad.
/C
Om man väljer att investera på börsen istället för att amortera är det samma sak som att låna pengar till att köpa aktier/fonder.... Högre risk men kanske bättre avkastning (obs kanske)....
Det är sålt numera. Bor i en annan fastighet som även den är fullt betald, då jag lyckades sälja med en procentuellt hög vinst.J jonaserik skrev:
Mina kostnader i dag har jag inte räknat så mycket på, men slipper kommunalt vatten och avlopp, har skaffat solpaneler ( fullt betalda), reser inte i onödan och har ett balanserat matkonto.
Det blir pengar kvar att lägga undan till pension.
Känner även att jag försöker i möjligaste mån tänka på miljön och min klimatpåverkan.
Oavsett hur man gör är ett tipps, beräkna att bostadslån är slutbetalt 5 år före er planerade pensionsdag. Det är en av de bästa ”pensionssparande” som finns, för då kommer inkomstskillnad mellan yrkesliv och pension knappast vara kännbart.M Marcus_Carlsson skrev:
Intressant ämne det här och det finns mycket utrymme för tycke och smak eftersom vi människor tycker olika.
Några svar tidigare har nosat på en del som jag tänker men för min del så resonerar jag så här.
* Diskussioner om "hur" man ska investera är en annan fråga än TS frågat
* Om det är bäst eller inte, så av svaren att döma så tolkar en del det som att TS frågat om det är bättre att göra av med pengarna istället för att amortera
Jag har tolkat frågan såhär:
På lång-lång sikt, vilket är bäst, amortera eller köpa värdepapper VP(utan att ta ställning vilken sort aktier fonder eller annat) Jag säger utan att tveka, investera, men ha tålamod och gör inte av med pengarna. Att räkna på hur mycket du kommer tjäna på respektive blir bara en grov uppskattning, men bör ändå ge en fingervisning av vad som är bäst givet att några parametrar är uppfyllda.
* Tidshorisonten är lång, över flera konjunkturcykler
* Ränteavdraget finns kvar över tid och du har en inkomst så du får göra avdrag, ännu viktigare om du tjänar över nivån för statlig skatt
* Inflationen är just en inflation ibland mer ibland mindre, då äts lånet upp av inflationen, 2% inflation = värdet av lånet minskar med 2% det året
* Placering med lagom risk och stor spridning
* Sparande vid sidan av som löser oförutsedda utgifter om konjunkturen är låg, då vill man inte sälja värdepapper
* Rörlig ränta, ingen bindningstid
Min inställning till mitt lån
Jag vill bli skuldfri och väljer att sätta av pengar varje månad till lånet.
Dvs trots att lånet är amorteringsfritt, så gör jag ett aktivt val att jag vill bli av med lånet.
Jag började med detta runt 2007, topplånet var betalat, amorteringsfritt bottenlån, istället för att amortera köpte jag VP. Skittråkigt när värdet på VP minskar, men jag har inte förlorat några pengar innan jag sålt med förlust. I dagarna nu så har precis värdet på VP överstigit värdet på lånet. Här kommer den filosofiska frågan, är jag skuldfri?
VP och lånet har samma summa, jag ser det som att jag är skuldfri och jag har blivit det mycket snabbare än att amortera. Om jag räkneexemplifierar. Vi tar ett lån på 3 miljoner. Jag har över tid köpt VP för ca 1 miljon med de pengar jag skulle amorterat.
Värdet på VP har stigit med 2 M, totalt är värdet 3M, dvs samma som lånet.
Du har ett inflationsskyddat värde i botten, huset, som stiger i värde med inflationen.(dvs inte riktigt samma sak som att låna till investering)
Sen eftersom det är en fråga för hur man tycker och känner där alla tycker olika.
Jag tycker det känns jättebra, lånet är mindre än VP, och VP fortsätter att stiga. Skulle det förändras att jag vill kliva av eller när jag går i pension och inte kan göra ränteavdrag då får jag omvärdera och sälja, alt med tiden sätta om VP till lägre risk.
Hade jag amorterat istället hade tidshorisonten varit längre, men det är svårt att veta hur mycket längre eftersom det är så mycket som påverkar som ränteläget, inflation, konjunkturer och annat.
Det passar inte alla men för mig passade det bra 😇
Några svar tidigare har nosat på en del som jag tänker men för min del så resonerar jag så här.
* Diskussioner om "hur" man ska investera är en annan fråga än TS frågat
* Om det är bäst eller inte, så av svaren att döma så tolkar en del det som att TS frågat om det är bättre att göra av med pengarna istället för att amortera
Jag har tolkat frågan såhär:
På lång-lång sikt, vilket är bäst, amortera eller köpa värdepapper VP(utan att ta ställning vilken sort aktier fonder eller annat) Jag säger utan att tveka, investera, men ha tålamod och gör inte av med pengarna. Att räkna på hur mycket du kommer tjäna på respektive blir bara en grov uppskattning, men bör ändå ge en fingervisning av vad som är bäst givet att några parametrar är uppfyllda.
* Tidshorisonten är lång, över flera konjunkturcykler
* Ränteavdraget finns kvar över tid och du har en inkomst så du får göra avdrag, ännu viktigare om du tjänar över nivån för statlig skatt
* Inflationen är just en inflation ibland mer ibland mindre, då äts lånet upp av inflationen, 2% inflation = värdet av lånet minskar med 2% det året
* Placering med lagom risk och stor spridning
* Sparande vid sidan av som löser oförutsedda utgifter om konjunkturen är låg, då vill man inte sälja värdepapper
* Rörlig ränta, ingen bindningstid
Min inställning till mitt lån
Jag vill bli skuldfri och väljer att sätta av pengar varje månad till lånet.
Dvs trots att lånet är amorteringsfritt, så gör jag ett aktivt val att jag vill bli av med lånet.
Jag började med detta runt 2007, topplånet var betalat, amorteringsfritt bottenlån, istället för att amortera köpte jag VP. Skittråkigt när värdet på VP minskar, men jag har inte förlorat några pengar innan jag sålt med förlust. I dagarna nu så har precis värdet på VP överstigit värdet på lånet. Här kommer den filosofiska frågan, är jag skuldfri?
VP och lånet har samma summa, jag ser det som att jag är skuldfri och jag har blivit det mycket snabbare än att amortera. Om jag räkneexemplifierar. Vi tar ett lån på 3 miljoner. Jag har över tid köpt VP för ca 1 miljon med de pengar jag skulle amorterat.
Värdet på VP har stigit med 2 M, totalt är värdet 3M, dvs samma som lånet.
Du har ett inflationsskyddat värde i botten, huset, som stiger i värde med inflationen.(dvs inte riktigt samma sak som att låna till investering)
Sen eftersom det är en fråga för hur man tycker och känner där alla tycker olika.
Jag tycker det känns jättebra, lånet är mindre än VP, och VP fortsätter att stiga. Skulle det förändras att jag vill kliva av eller när jag går i pension och inte kan göra ränteavdrag då får jag omvärdera och sälja, alt med tiden sätta om VP till lägre risk.
Hade jag amorterat istället hade tidshorisonten varit längre, men det är svårt att veta hur mycket längre eftersom det är så mycket som påverkar som ränteläget, inflation, konjunkturer och annat.
Det passar inte alla men för mig passade det bra 😇
För varje månads amortering minskar din livslängd med motsvarande. Människan har så bråttom att göra rätt beslut så den glömmer att leva.
Jag räknar inte heller med att ta "pensionärslån". Men jag tycker inte att grundtanken med det är helt fel. Om jag vore pensionär med låg pension. Och äger ett hus som kan belånas med ex. 5 milj. Då kanske det inte skulle vara jättefel att förbättra pensionen med ex. 5000 i månaden. Det gäller ju att i så fall sätta nivån så att det garanterat inte blir slut på pengar under livstiden. Man vill inte riskera att bli vräkt bara för att man blir över 95 år.
Problemet är väl mest att de låneinstitut som erbjuder den typen av lån erbjuder räntor som mer liknar sms lån.
Det går sannolikt inte att få till ett vettigt seriöst sådant lån till en pensionär som är 65 år nu. Det blir för många år kvar på en möjlig livstid, med ränta på ränta. Men många fattigpensionärer klarar sig rätt bra de första 5 - 10 åren av pensionärsliv, ofta är det ett par med vettig pension tills den ena går bort. Kalkylen blir inte lika omöjlig för en 75 åring. Men förutsatt att det går att få till en vettig seriös kalkyl, så tycker jag att de seriösa bankerna borde kunna erbjuda sådana lån med normal bolåneränta.
Problemet är väl mest att de låneinstitut som erbjuder den typen av lån erbjuder räntor som mer liknar sms lån.
Det går sannolikt inte att få till ett vettigt seriöst sådant lån till en pensionär som är 65 år nu. Det blir för många år kvar på en möjlig livstid, med ränta på ränta. Men många fattigpensionärer klarar sig rätt bra de första 5 - 10 åren av pensionärsliv, ofta är det ett par med vettig pension tills den ena går bort. Kalkylen blir inte lika omöjlig för en 75 åring. Men förutsatt att det går att få till en vettig seriös kalkyl, så tycker jag att de seriösa bankerna borde kunna erbjuda sådana lån med normal bolåneränta.