Nja, verkningsgraden för Luleå Energi för att ta tillvara överskottsvärmen i datacentrets kylvatten är väl precis densamma året runt. Vad skulle skilja?P paralun skrev:
Kan du vara konkret i det som orsakar skillnad i verkningsgrad.
(Att man inte gjort något hittills lär bero på att man får sig all värme man behöver från SSAB).
Jo hittade en gammal artikel och enligt NCC som byggde så går det inte.D daVinci skrev:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/facebook-hojer-temperaturen
Det framgår i artikeln att ”kunden” valt en lösning som gör att det inte går att återvinna och då blir det svårt såklart.
Någon (stat eller markägare eller annan) borde sätta det som krav när de byggs i närheten av städer.
Vet att några DC runt Stockholm har anslutit sig mot fjärrvärme nätet och får betalt för värmen.
Någon (stat eller markägare eller annan) borde sätta det som krav när de byggs i närheten av städer.
Vet att några DC runt Stockholm har anslutit sig mot fjärrvärme nätet och får betalt för värmen.
Jag snackade endast om järnframställning.P pmd skrev:
Den vanligaste åsikten är att det var Hettiterna som först bemästrade järnframställning. Men det är en åsikt som inte är helt obestridd eller okontroversiell.
Det finns vissa belägg att hantverket uppstod redan innan, utav Hattierna, men att Hettiterna utvecklade det till sådan skala att det först då kunde börja anses vara allmänt förekommande.
Men det är dock sant att båda dessa folkslag är bronsåldersfolk, man drar strecket till järnåldern lite senare, först när järnets användning både blivit mer spritt och större.
Jag ser inte att du svarar på frågan du fick. Dvs: "Kan du vara konkret i det som orsakar skillnad i verkningsgrad."P paralun skrev:
Den är helt obesvarad.
Ang artikeln så får man ju försöka förstå vad som står.
Dels står "Facebook ser inte någon tänkbar användning av överskottsvärmen. Behovet av fjärrvärme är redan tillgodosett i Luleå, och det finns inte plats för exempelvis växthus eller andra industrier nära serverhallarna."
Dvs, det finns ingen som är intresserad av värmen.
Och då spenderar naturligtvis inte FB på något som ingen vill ha.
MEN. När Luleå Energi tappar värmen från SSAB lär det väl bli annat ljud i källan därifrån.
Och då lär FB gå med på att dom kopplar på en VP som driver upp temperaturen till ånga, som går genom en värmeväxlare till fjärrvärmen.
Tar Luleå energi all värme så kan FB's VP och fläktar stå still.
(Dagens lösning lär vara så att FB har en VP som tar upp värmen i kylvattnet via en förångare, och sedan låter det gå genom en kondensator som fläktar står och blåser på. Och den behöver fortsatt finnas ifall Luleå Energi inte kan ta upp allt. T ex om deras VP är trasig. Så det som behöver göras är en tillbyggnad).
Facebooks datacenter i Luleå har förlagts där av tre tydliga skäl.J Jeppson skrev:
1. Svalare klimat året om - minskat kylbehov för serverhallen (datorhallen behöver aldrig värmas, utan bara kylas)
2. Billig el (i SE1)
3. En bra infrastruktur för internet i Luleå.
Sidoskäl kan ha varit närheten till Universitet, bidrag för bygget och lite annat, men det var aldrig avgörande.
Man återvinner inte ett skit av värmen från datorhallen. Den ansågs ha för låg temperatur för att vara användbar för tillräckligt ekonomisk återvinning. Det skulle krävts värmepumpslösningar osv.
I Luleå skulle man alltså mycket hellre försöka återvinna värme från något av de varmare platserna inne på SSAB.
Men det är inte heller lönsamt, ty Lukabs anläggning, som eldar de olika gaserna från SSAB's processer har mer värme över än vad hela Luleå behöver.
Man har faktiskt projekterat en fjärrvärmeledning till Boden, 4 mil bort, för att kunna sälja mer energi, och inte behöva dumpa så mycket.
Men den ansågs inte lönsam, särskilt som Boden redan hade ett eget fjärrvärmeverk som eldat skogsavfall.
Jo du får väl rita ihop något och Facebook använder då evaporativ kyla samt frikyla som klimatet bjuder på.D daVinci skrev:
https://www.condair.se/m/0/facebook-se-1-1.pdf
Instämmer med det du skriver.Mikael_L skrev:
Det jag känner till är att flera har börjat projektera kyla med värmepumpar som man ”vänder” och då får man den kalla sidan till hallarna och den varma sidan mot FJV nätet, i ett projekt som jag varit delaktig i så levererar den varma sidan mellan 70-80 grader ut på nätet.
Dock ska det tilläggas att under den kalla tiden på året så kör man frikyla via kondensorfläktar istället.
Är den allmänna uppfattningen bland arkeologer att hettiterna behärskade järnframställning? Jag har, vilket nog framgick, alltid sett hettiterna som tillhörande bronsåldern och att någon annan började med järnframställning senare.
/Icke-arkeologen pmd
"Ganska dyra"? Du, i Göteborg har de värmepumpar för att återvinna värmen i avloppsvattnet från reningsverket innan det skickas ut i älven. Hur varmt tror du det är? Inga 30 grader iaf. Det går sedan in i fjärrvärmesystemet. (Vet ej om det sedan toppvärms med biobränsle eller ej)D daVinci skrev:
Nummer ett stämmer ju inte riktigt, kusten från Skellefteå till Haparanda ligger ofta i topp värmenmässigt på sommaren. Man måste därför ha lika bra kylning där som i Skåne. Däremot är det färre varma dagar på sommaren där än i söder.
Notera att Sverige har fått ett undantag för just det flödet i form av en summaallokering som ofta är kraftigt begränsande för exportflöden (för morgondagen ligger SE3->DK1+NO1 på ca 330 MW max export men ca 2750 MW max import).P paralun skrev:
Jag försökte faktiskt kolla lite vad jag kunde hitta om detta.P pmd skrev:
Och det finns en del spretande åsikter, t.ex. att man faktiskt inte har funnit så väldigt mycket järnföremål från Hettiterna/i deras rikes gränser.
Även att man funnit föremål som daterats som äldre, samt att när väl järnet börjat framställas så verkar det ganska snabbt blivit spritt över en större region än Hettiternas rike.
Så jag drar slutsatsen att det inte är konsensus bland arkeologer och historiker.
Men oavsett detta, så finns det på många ställen där det bara väldigt helt enkelt framställs som att järnframställning uppfanns av Hettiterna.
Bl,a på dessa siter
https://varldenshistoria.se/kultur/arkeologi/jarnaldern-den-hemliga-metallen-som-forandrade-varlden
https://popularhistoria.se/vetenskap/metall-till-nytta-och-noje
https://www.sollero-hembygd.se/artiklar/jarnframstallning-och-smide-i-gamla-tider/
Men det går lätt att hitta andra ställen där denna enkla sanning problematiseras lite mer.
På tal om historia, så kan det vara kul att inse att vi lever fortfarande i järnåldern.
(Men samtidigt i IT-åldern, i rymdåldern, osv)
Jag lyfter denna fråga igen.
Om någon vet var man kan hitta historiska elpriser pre 1996.