Tidstariff T4 finns fortfarande, men kan inte nytecknas. Dagtid nov-apr är det en högre nätavgift och resten av året är den lägre. Jag har den taxan, men den är uppsagd till 2025 då det blir helt nya taxor med effekttaxa.pacman42 skrev:
Det är ingen värme från SSAB som används, utan det är gas. Masugnsgas, LD-gas och koksverksgas.
I masugnen reducerar man järnmalmen med hjälp av koks (som är gjort av kol, man kan använda kol också, men koks är dominerande idag) och värme (sen tillsätter man kalk bl.a. och kanske något mer, men kalken tror jag bara är slaggbildande.
Processen är förenklat sådan att syret i järnmalmen slår ihop sig med kolet i koksen och bildar CO (helst CO, man vill ju kunna elda gasen som blir över, så att en så låg halt av CO2 som möjligt, det blir alltså gengas helt enkelt)
Längst ner bildas det flytande kolrikt järn (gjutjärn typ) som har slagg flytande på sig, där det mesta av det man inte vill ha kvar samlas. Sen "tappar" man masugnen, öppnar ett tapphål längst ner och låter råjärn och slagg rinna ut åt olika håll. Järnet är här 1000-1100 gr C varmt, skulle det vara stål skulle det stelna.
Masugnar blåser man med varm blästerluft, den värms ofta upp med masugnens egen masugnsgas, men det blir ändå ett överskott.
I stålverket vill man få bort kolet ur råjärnet, för att det ska bli stål, istället för gjutjärn.
Den idag vanligaste processen (så länge vi talar om malmbaserad metallurgi) är LD-processen, ett tyskt påhitt. Då häller man in kanske typ 20-30% kylskrot i en LD-ugn (både för återvinning av metallers skull och därmed även billigare, men framförallt för att annars blir stålets temperatur alldeles för hög när man är klar)
Sen blåser man in syrgas i en väldig mängd med ett våldsamt tryck, jag vill minnas att vi hade 20bar innan reglerventilen, och flödet minns jag inte, men det är en otrolig massa kubikmeter per sekund.
Här bränner man då bort kolet i järnet, och blåser tills man nått önskad kolhalt, som väl brukar vara något mellan typ 0,1% till 2%. Sluttemperatur är nu ca 1450-1550 grader.
I denna process bildas också CO, och helst bara CO, jag har jobbat en liten aning med att försöka öka utbytet av CO på SSAB i Luleå, genom att trimma in gasanalysen så bra som möjligt med bästa gränserna för start och stopp, och lite annat.
I stålverket kan det hända lite annat roligt också, i Luleå fanns det en avsvavling före LD-ugnarna, ty Kiruna-malmen har lite väl högt svavelinnehåll. I stålverk runt om i världen finns det ofta någon form av skänkmetallurgi, dvs där man legerar stålet till rätt kvalitet, även Luleå finns det sådan.
Sen går stålet iväg för att gjutas ut i någon form, i Luleå är det två st stränggjutningsmaskiner som gjuter slabs (namnet på formatet, det kan även gjutas i andra format, t.ex. Billets eller blooms, men Luleå har haft andra format men de är nedlagda sedan länge).
Det kanske finns stålverk som fortfarande gör gjöt, dvs bara häller stålet i en form, men inget i Sverige i alla fall.
Slutligen vill man alltså ha koks till masugnen, i Luleå har man ett koksverk, som omvandlar kol i koksugnarna till koks (denna process kan jag väldigt lite om, jag jobbade aldrig på koksverket).
Men vid omvandlingen till koks så avgår det en massa koksgas.
Denna har en lägre CO-halt än de andra två gaserna, men å andra sidan med ett visst innehåll av vätgas, så den är också i högsta grad eldningsbar.
Alla dessa gaser går till LUKAB (om det heter så fortfarande) där man eldar gaserna och tillverkar el samt fjärrvärme. SSAB använder en del av gaserna själv, främst till masugnen, för att hetta upp blästerluften till närmare 1000 grader, och förr när de hade ett valsverk så tror jag att man eldade en del egen gas för att hetta upp stålämnen inför valsning.
Kanske har SSAB någon gaseldad panna för att göra värme och varmvatten till t.ex. kontor och sånt, men det har jag ärligt talat ingen koll på.
Men den mesta gasen går till Lukab.
Lukab producerar så pass mycket el att det är märkbart, skulle vara märkbart, i kontrollrummets elproduktionsgraf. under värmekraft.
Men det är helt korrekt, det kommer inte bli någon gas när Hybrit kommer igång.
Reduceringen av järnmalmen som nu görs i masugn kommer istället ske genom att vätgas binder sig mot syret i malmen, och sen får man ett slags nästan järn, som kallas järnsvamp.
Så utan masugn, behövs ingen koks, och därmed inget kol, och det blir vare sig någon koksgas eller masugnsgas över att använda.
Järnsvampen går direkt till skänkmetallurgi, och denna process har jag inte alls satt mig in i - faktiskt, fast jag har en vän som är djupt involverad i alla detta - jag borde ta ett ordentligt snack om detta inser jag ...
Men en sak är säker, det finns inget kolöverskott som ska bort, dvs blir ingen LD-gas heller.
Så det är helt korrekt, Lukab kommer tappa all sin råvara.
Reduceringen av järnmalmen som nu görs i masugn kommer istället ske genom att vätgas binder sig mot syret i malmen, och sen får man ett slags nästan järn, som kallas järnsvamp.
Så utan masugn, behövs ingen koks, och därmed inget kol, och det blir vare sig någon koksgas eller masugnsgas över att använda.
Järnsvampen går direkt till skänkmetallurgi, och denna process har jag inte alls satt mig in i - faktiskt, fast jag har en vän som är djupt involverad i alla detta - jag borde ta ett ordentligt snack om detta inser jag ...
Men en sak är säker, det finns inget kolöverskott som ska bort, dvs blir ingen LD-gas heller.
Så det är helt korrekt, Lukab kommer tappa all sin råvara.
Jo men då är stålverket kanske flyttat till Kina?
Kina satsar på fossilfritt stål. Lite enklare där att utan en massa grönt tjafs att förse industrin med tillräcklig med el till ett stabilt pris. (plus lite "green washing")
https://www.euractiv.com/section/en...teel-shift-as-eu-levies-loom-researchers-say/
Sen kanske Luleå kan bli kärnvärmepionjär? där man i Finland, Steady Energy tar stora steg framåt.
https://world-nuclear-news.org/Articles/Steady-Energy-taps-TVO-nuclear-expertise
Det är faktiskt den allra första helt omvälvande förändringen av vårt sätt att framställa järn/stål.
I grunden har vi använt samma metoder sedan hettiterna.
Vare sig det var myrmalm och små vedeldade härdar i sidan av en grusbacke eller om vi talar om 1800-talets tidiga masugnar, och thomas-konvertrar, Kaldo-process, puddelprocess, Vallonernas hantverk och allt vad man nu har hittat på under historiens gång, så har det alltid handlat om att reducera järmmalm till järn genom värme + kol som förenar sig med syret i malmen.
Och sen har man alltid färskat järn genom att på olika sätt få syre att förena sig med kolet i järnet.
Dvs processen har gått till genom att tillföra kol för att få bort syret, och sen nästa steg har handlat om att få bort kolet, dvs lite fånigt på något vis, men det är det sätt som mänskligheten kom på.
I grunden har vi använt samma metoder sedan hettiterna.
Vare sig det var myrmalm och små vedeldade härdar i sidan av en grusbacke eller om vi talar om 1800-talets tidiga masugnar, och thomas-konvertrar, Kaldo-process, puddelprocess, Vallonernas hantverk och allt vad man nu har hittat på under historiens gång, så har det alltid handlat om att reducera järmmalm till järn genom värme + kol som förenar sig med syret i malmen.
Och sen har man alltid färskat järn genom att på olika sätt få syre att förena sig med kolet i järnet.
Dvs processen har gått till genom att tillföra kol för att få bort syret, och sen nästa steg har handlat om att få bort kolet, dvs lite fånigt på något vis, men det är det sätt som mänskligheten kom på.
Bolidens smältverk tillverkar dock stora mängder värme, detta genom att huvuddelen av malmen som smälts består av järn, slagg. När man gör sig av med denna så häller man den överblivna smältan i vatten och får då järnsand och värme som produkt. Värmen går ut i fjärrvärmenätet i Skelleftehamn och Ursviken, men håller precis på att kopplas samman med fjärrvärmen i Skellefteå också. Jag skulle tro att även Northvolt är påkopplat på detta nätet då det passerar den fabriken också (den ligger förresten granne med det fliseldade fjärrvärmeverket i Skellefteå).
Hur som helst så bygger man ut fjärrvärmen i Skellefteå genom att ta vara på mer av värmen från Rönnskärsverken (smältverket).
Lite kuriosa i sammanhanget är att MP & länsstyrelsen (kraftigt förenklat, jag vet) lyckats få järnsand en klassad som miljöfarligt avfall trots att den är av bättre kvalitet för miljön än grus från bergtäkter. Detta har skapat problem då den använts som underlag vid husbyggen, lekparker, vägar mm och när man nu gräver där så måste man hantera "avfallet". Detta är dock på väg att ändras igen, men vi får väl se hur det går.
Så, för kopparutvinning så uppstår inte problemet med att fjärrvärmen försvinner.
Hur som helst så bygger man ut fjärrvärmen i Skellefteå genom att ta vara på mer av värmen från Rönnskärsverken (smältverket).
Lite kuriosa i sammanhanget är att MP & länsstyrelsen (kraftigt förenklat, jag vet) lyckats få järnsand en klassad som miljöfarligt avfall trots att den är av bättre kvalitet för miljön än grus från bergtäkter. Detta har skapat problem då den använts som underlag vid husbyggen, lekparker, vägar mm och när man nu gräver där så måste man hantera "avfallet". Detta är dock på väg att ändras igen, men vi får väl se hur det går.
Så, för kopparutvinning så uppstår inte problemet med att fjärrvärmen försvinner.
Jo den där järnsanden är ju också ett miljöspektakel...
https://sverigesradio.se/artikel/boliden-om-jarnsandsdomen-vi-ar-besvikna
Men lägg ner industrin, problemet borta! (ironi)
Tillverkade man bronsföremål på samma sätt som järngrejer alltså?Mikael_L skrev:
Ett "hinder" är nog att kylvattnet från datacenter inte är speciellt varmt. Kanske 30 grader?
Medan fjärrvärmen ligger mycket högre.
En VP skulle gå att använda, men de blir nog ganska dyra när det skall upp i temperatur. Dock blir det väl billigare än att värma vattnet med el. Och datacentret kan ju betala någon slant för att dom slipper då kyla med el.
(Ifall VP'n kan dra ned till lagom temp. Det är ju så också att VP'n måste då gå precis hela tiden. Den får ju inte stanna bara för att det inte finns behov av varmvatten. Det där går ju att lösa, men det det blir en mer komplicerad lösning och AVTAL).
Jo men nu har då Facebook förlagt sitt datacenter till just Luleå för att minimera kylbehovet pga Luleås klimat.D daVinci skrev:
Sen behövs då fjärrvärmen vintertid när det inte behövs så mycket kylning så det är sannolikt en dyr samt dålig affär.
Fast det är fel. Det är inte så att folk använder FB mindre på vintern.
Överskottsvärmen i kylvattnet är lika året runt. Datacentret kan lämna ifrån sig samma värme året runt.
Däremot, och det är någon helt annat, kan datacentret dra ned fläktvarvtalet på vintern. Så deras betalvilja för att slippa kyla är mindre på vintern, eftersom deras elförbrukning för att kyla är mindre.
Jo förvisso men verkningsgraden för att tillvarata överskottsvärmen är nog mycket dålig på årsbasis för annars så skulle man säkerligen ha satsat på en återvinning för länge sedan. Ett växthus ser jag när jag Googlar, sen blev det inte så mycket mer än funderingar.D daVinci skrev: