Minireningsverk - fakta, för- och nackdelar

Bor du i ett hus som är anslutet till ett eget avlopp behöver du, förr eller senare, rusta upp eller byta ut din avloppsanläggning. Som fastighetsägare har du nämligen ansvar för att anläggningen fungerar och uppfyller de reningskrav som kommunen ställer.

– Oftast har man som fastighetsägare varken intresse eller förmåga att undersöka sin avloppsanläggning, åtminstone inte om man har ett markbaserat system ”där allt sker under jord”. Kommunerna å sin sida har i regel begränsade resurser för inventeringar och tillsyn, vilket innebär att många anläggningar som är i bruk inte borde vara det, säger Maria Hübinette, miljösamordnare på Kungälvs kommun och expert på små avlopp.

Avloppsreningskraven bestäms av förutsättningarna där du bor och vad miljön i området tål. I särskilt känsliga områden gäller ”hög skyddsnivå”, till exempel i kustområden och strandnära miljöer. I mer glesbebyggda områden gäller oftast ”normal skyddsnivå”, men lokalt kan det förekomma undantag.

Kommunernas bedömning av avloppssystem i relation till miljökraven är dock långtifrån enhetlig, påpekar Maria Hübinette.

– En del kommuner bedömer att det krävs aktiva system, som minireningsverk, för att klara hög skyddsnivå. Andra kommuner föredrar markbaserade system, då man anser att dessa är mer robusta och driftsäkra. Slutligen finns det kommuner som förordar ”kretsloppsanpassade” system. Så slutsatsen är att alltid rådfråga din kommun i förväg för att få vägledning.

Den vanligaste avloppslösningen är en markbaserad anläggning, där avloppsvattnet först passerar en slamavskiljare och därefter renas via markbädd eller någon typ av kompaktfilter.

En annan lösning är att använda ett automatiserat minireningsverk där hela (eller större delen av) reningsprocessen sker i en tank med olika behållare. Processen är i princip densamma som i kommunala reningsverk med mekaniskt, biologiskt och kemiskt reningssteg.

– I likhet med markbaserade system är det särskilt viktigt att den biologiska reningen fungerar. Anläggningen behöver ”matas” regelbundet och vara tillräckligt dimensionerad med avseende på syresättning och uppehållstid. Samtidigt finns det idag modeller som anpassats för mer varierad belastning, så att till exempel avloppsvattnet pumpas runt i systemet istället för att släppas ut när man inte använder anläggningen.

Utbudet av minireningsverk har ökat och idag finns ett 30-tal modeller på den svenska marknaden. Men i jämförelse med markbaserade system råder det ingen jättestor efterfrågan på minireningsverken.

– Det pratas mycket om minireningsverk, men faktum är att de utgör knappt fem procent av den totala marknaden. Så även om installationerna ökar något kan man knappast tala om ett genombrott.

Det har tidigare klagats på att pumpar och annat teknik i reningsverken krånglat. Men enligt Maria Hübinette är anläggningarna generellt mer driftsäkra idag än förr i tiden.

– Teknikutvecklingen går betydligt snabbare inom minireningsverk jämfört med markbaserade system. En annan fördel med minireningsverk är att du har kontroll på systemet och kan byta ut delar som går sönder. Du har också möjlighet att kontrollera hur reningen fungerar, via provtagning. Den kontrollen och möjligheten har du inte med en markbaserad anläggning.

Själva reningstekniken kan se olika ut beroende på fabrikat. I huvudsak finns idag två reningsmetoder: ”SBR” (sekventiell biologisk rening) och ”aktivslam”. I det förra renas avloppsvattnet satsvis, medan det senare bygger på en kontinuerlig process där det renade vattnet pytsats ut i små doser. Vissa leverantörer har även börjat lansera minireningsverk med MBR-teknik (membranbioreaktor), som baseras på rening via membranfilter.

– Leverantörerna brukar hävda att just deras teknik fungerar bäst, men enligt de tester som gjorts kan man inte se några större skillnader.

Minireningsverk som säljs i Sverige ska vara CE-märkta och testade enligt EU-standard. Det ska även ingå en bruksanvisning (på svenska), samt prestandadeklaration där det bland annat framgår vilken skyddsnivå reningsverket klarar.

– I en del fall kan det krävas ett kompletterande reningssteg, så kallad efterpolering, för att uppnå hög skyddsnivå. Detta bör man kontrollera när man köper anläggningen.

En annan viktig faktor är skötsel och service av minireningsverket. De flesta leverantörer erbjuder ett serviceavtal och i en del fall krävs detta för att funktionsgarantin ska gälla. Men även kommunen kan ställa krav på serviceavtal för att anläggningen ska godkännas.

– Mitt råd är att du bör ha ett avtal, åtminstone under de första åren. Sedan kan du möjligen sköta anläggningen själv. Det är dock viktigt att kolla upp vad som ingår i avtalet, till exempel serviceintervall och vilket ansvar entreprenören respektive fastighetsägaren har för olika typer av fel som kan inträffa i anläggningen.

En väsentlig fördel jämfört med markbaserade anläggningar är att minireningsverk inte kräver så stort utrymme.
– Har du en liten tomt är det kanske rentav är den enda möjliga lösningen. Modellerna är anpassade efter olika tomtförhållanden. Man kan till exempel gräva ned en del av tanken, eller i vissa fall placera den i ett förråd eller källare.

Priserna på minireningsverk varierar mycket. Enligt den senaste marknadsöversikten (2018)  ligger prisnivån på de flesta anläggningar mellan 60 000 och 100 000 kr. Slutnotan inklusive installation hamnar vanligtvis mellan 80 000 och 150 000 kronor. Utöver detta tillkommer en årlig driftskostnad på cirka 1000-3000 kr per år. Med ett serviceavtal får du räkna med ytterligare kostnader kring 2000-5000 kr/år.

– Väljer du någon av de billigaste modellerna får du räkna med att du får det du betalar för, det vill säga att anläggningen kanske behöver kompletteras. När det gäller installationskostnaden blir det oftast lite billigare om du bor på en mindre ort, medan storstadsregionerna har ”Stockholmspriser”. Det är för övrigt samma villkor för markbaserade anläggningar som tenderar att bli rätt dyra kring storstäderna.

För- och nackdelar med minireningsverk

+ Lätt att kontrollera och sköta systemet
+ I regel god reningsförmåga (hög skyddsnivå)
+ Tar inte mycket plats, lätt att anlägga på mindre tomter.
+ Stort utbud ger valmöjligheter.

– Oftast dyrare än konventionella system.
– Känslig teknik, kräver regelbunden service och underhåll av sakkunnig.
– Service- och driftskostnader kan bli höga.

Läs mer
Funderingar kring tre olika minireningsverk
Minireningsverk
Marknadsöversikt 2019