Hjälp att välja värmesystem - 10 kritiska frågor

Svar: Enligt vår undersökning är det billigast att investera i en elpanna (vattenburen el), ca 25 000-30 000 kr. Näst billigast är kombipannor (olja/el/biobränsle), ca 30 000-35 000 kr.

Svar: Vedpanna – om du har tillgång till egen ved eller kan köpa veden billigt. En värmepump med bra årsvärmefaktor kan vara billig i drift, förutsatt att elpriserna inte sticker i väg: ca 40-50 öre/kWh vid ett elpris på 68 öre/kWh. I en del kommuner är fjärrvärme ett konkurrenskraftigt alternativ. Du kan jämföra aktuella fjärrvärmepriser hos olika kommuner i den senaste Nils Holgersson-rapporten.

Svar: Direktverkande elvärme, elpanna, fjärrvärme och solfångare är de värmeanläggningar som oftast håller längst, över 20 år.

Svar: Fjärrvärme och elvärme kräver i princip inget underhåll av anläggningen. Det krävs inte heller mycket skötsel av en värmepump, frånsett att det kan vara bra att hålla koll på pumpens driftsprestanda. När det gäller luftvärmepumpar bör du rengöra filtren regelbundet. För säkerhets skull är det bra att teckna ett serviceavtal med din värmeleverantör. Behovet av service kan variera beroende på driftsmiljön och hur anläggningen används.

Svar: Det beror på hur hög energiförbrukningen är i ditt hus och hur prisutvecklingen ser ut för olika energislag. Med dagens elpriser har värmepumpar generellt kortast pay-off tid. Har du en mycket hög årsförbrukning, över 30 000 kWh, kan en berg/jordvärmepump vara återbetald inom 6-8 år. I ett hus med något lägre förbrukning och med rätt klimatförutsättningar lönar det sig bäst med en luft/vattenvärmepump, eller en frånluftsvärmepump ifall huset har mekanisk ventilation. Värmer du huset med direktverkande el kan komplettering med en luft/luftvärmepump vara återbetald inom 2-4 år.

Svar: Det beror på vilka aspekter du väger in. Generellt kan man säga att en värmepump eller miljömärkt biobränsleanläggning är ett bra val, gärna i kombination med solvärme. Fjärrvärme kan vara ett bra miljöval, om värmen produceras med förnybara bränslen. Elen som produceras i Sverige har mycket låga klimatutsläpp, vilket innebär att även elvärme betraktas som ett miljövänligt alternativ. Under vissa perioder har Sverige importerat mindre miljövänlig el (”marginalel”), men de senaste åren har den inhemska kraftproduktionen ökat och importbehovet minskat.

Svar: Här får du räkna på hushållets energibehov. Kräver du att värmesystemet ska kunna leverera en hög inomhustemperatur är det säkrast att satsa på ett biobränsleeldat system, till exempel en pellets- eller vedpanna. I många fall kan även värmepumpar med större kapacitet, som berg- eller markvärmepump, fungera bra i hus med stort energibehov.

Svar: Det finns enstaka modeller av frånluftsvärmepumpar som klarar de skärpta energikraven, vilket lett till att nästan alla småhustillverkare väljer denna lösning i mindre och medelstora hus. När det gäller större villor brukar bergvärme förordas, eventuellt i kombination med ett FTX-system som återvinner frånluftsvärmen.
Om du bygger själv är det klokt att satsa på ett bra klimatskal i kombination med en liten värmeanläggning, till exempel en vattenmantlad kamin eller mindre värmepump. Det kan också vara värt att satsa på solvärme, om förutsättningarna finns. I ett riktigt energisnålt hus kan en stor del av värmebehovet klaras med en FTX-anläggning.

Svar: Värmepumpar generellt. I synnerhet luft/vattenvärmepumpar är effektiva i milt klimat och i kustklimat. Luft/luftvärmepump i kombination med direktverkande elvärme fungerar också bra i milt klimat.

Svar: Bränsleeldade anläggningar är generellt ett bra val i kallt klimat. Väljer du en bergvärmepump fungerar detta bäst i kombination med ett golvvärmesystem.

Källor: Energimyndigheten, Nils-Holgersson-rapporten, Energikontoret Skåne/Bengt Drakenberg, Rinkaby Rör.