Återigen en hemsnickrad teori som dessutom låter absurdP paralun skrev:
Hur kan en volatil elmarknad göra det svårt att sälja lastbilar.
Volvo å Scania har mig veterligen aldrig kommunicerat nåt i närheten av det du claimar.
Var får du alla fantasier ifrån?
Jo hur ska ett åkeri kunna kalkylera sin nya långtradare med volatila elpriser?Z Zodde skrev:
Sen eftersom marknaden är liten så byggs det inte någon laddinfrastruktur, prio 1 längs europavägarna.
I den gröna cirkulära ekonomin löser det här sig självt men helst så vill man trolla bort alla transporter.
Så det är synonymt med att Volvo å Scania har svårt att sälja lastbilar vid volatilt elpris…P paralun skrev:
Varken Volvo eller Scania ser volatilt elpris som nån stor riskfaktor om man läser vad de själva skriver.
Så har bolagens analytiker fel, eller är det du som gått vilse igen…?🤔
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 037 inlägg
Appropå "Dunkelflaute" så hade TN en intressant artikel från en disputerad norsk meteorolog som numer är energianalytiker: Meteorologens larm: Därför är Europas energistrategi dömd att misslyckas – ”Galenskap”
Några intressanta klipp (men artikeln är intressant i sin helhet):
Klimatförändringarna beräknas innebära att norra Europa får torrare somrar samt fler och längre vindstilla perioder under vintrarna, visar studier. Ändå tycks många vilja satsa allt krut på vind- och solenergi. ”Det är fullständig galenskap. Jag är riktigt orolig för framtiden”, säger meteorologen och energianalytikern Ivan Føre Sveegarden till TN.
– Trots detta satsar stora delar av Europa sin framtid på dessa energikällor som huvudsakliga producenter i elsystemet i enlighet med EU:s ”The Green Deal”. Det är fullständig galenskap, säger han till Tidningen Näringslivet.
– Över tid blir det mer extremväder. Men vinden över tid kommer att gå ner där vi får längre perioder med låg vind. Mina analyser visar att produktionen i vindkraften kommer att minska med 20-30 procent, helt enkelt för att det kommer att blåsa mindre, konstaterar han.
Men i det kortare perspektivet ser det annorlunda ut. Stora internationella satsningar på LNG (flytande naturgas) har sjösatts – vilket Ivan Føre Sveegarden tror kommer att pressa priset på gasen, som i sin tur minskar elpriserna då gas är elprisdrivande på kontinenten. Dessutom verkar de milda och våta vintrar vi sett på sistone fortsätta under 2025-2026, menar han.
– Visserligen kan några kalla dagar i januari orsaka extrema elpriser igen, men enligt bolagens modeller väntas inget annat än 1-2 veckor med högtrycksväder innan mer stabila lågtryck återkommer. Hydrobalansen i Sverige och Norden kommer då att vara solid och positiv vilket, tillsammans med hög produktion från vind- och solkraft, kommer att pressa priserna nedåt.
Detta är en del av problemet, eftersom det vaggar in konsumtionen i en falsk trygghet, menar han.
Med våren kommer hög produktion av solenergi under dagtid vilket de senaste åren pressat priserna rejält, inte minst till negativt territorium där överskottet är så stort att producenterna tvingas betala för att leverera el. De kraftverk som då får betala måste naturligtvis antingen subventioneras eller få in kapital på annat sätt. Eller hämta igen sina ackumulerade utgifter och förluster vid andra tillfällen, till exempel under dunkelflautes.
Någon ändring på det faktumet ser inte heller ut att ligga i korten i närtid, eftersom Tyskland precis slagit rekord i installerad solenergi – med 100 gigawatt kapacitet även om de normalt producerar långt lägre än så. I Tyskland gör feed in-tariffer att sol- och vindkraft kan producera till kraftigt negativa priser och ändå tjäna pengar.
Utvecklingen med minuspriser ena dagen och höga priser andra dagen skrämmer Ivan Føre Sveegarden eftersom genomsnittspriset utslaget på ett år blir relativt överkomligt för konsumenterna utan att man löst det underliggande problemet med att det saknas tillräcklig produktion vid vissa tillfällen.
– Du får perioder när det blåser väldigt bra och när solen lyser som dumpar elpriserna till i princip noll eller negativt territorium. Det får människor att tänka att allt är lugnt och ställa om till el.
– Mot 2027 försvinner de negativa elpriserna, men låga elpriser har ökat elektrifieringen och installationen av ny kraft, som vindkraft, ligger redan efter EU:s mål.
Två torrår i rad
Dessutom, menar han, hotas den planerbara vattenkraften i Skandinavien av varmare och därmed torrare somrar på sikt. På sikt kommer vi att få uppleva sådana energimardrömmar som två torrår i rad, menar han.
– Betänk att du kommer in i vintern med 60 procent fyllnadsgrad i vattenmagasinen och ett lågt gaslager. När du sedan kämpat med kraftförsörjningen under vintern kommer samma sak igen lagom till nästa vinter.
Om man har i stort sett gratis el under sommaren, kanske till och med egna solceller och batteri, så kanske man skaffar både elbil och värmepump som går på el. Dessutom minskar det incitamenten för ytterligare kraftproduktion av de slag som finns underskott av – när det egentligen behöver tillkomma mer bas- och reglerkraft. Tjänar man som elproducent inte pengar under sommarhalvåret behöver man ta väldigt bra betalt på vintern för att få kalkylen att gå ihop.
Är du orolig för ransonering och roterande nedsläckning?
– Ja, det är jag. Men framför allt är jag orolig för alla företag och de jobb som de skapar i näringslivet.
Det gäller både det lokala kaféet och större konsumenter, där industrier tenderar att flytta till andra länder om energipriserna blir höga. Detta kan också misstas för ”energieffektivisering” eftersom konsumtionen då minskar.
Lösningen är tämligen klar – menar Ivan Føre Sveegarden. Europa behöver tänka långsiktigt, minska sina elektrifieringsambitioner, sluta stänga ned planerbara kraftverk samt bygga nya sådana så snabbt man bara kan. Ska produktionen vara fossilfri handlar den stora bulken främst om kärnkraft.
Bör byggas gaskraft
Därutöver bör man bygga gasturbiner som må hända i huvudsak är fossil elproduktion men vid förbränning har hälften så stora utsläpp som kol och olja och kan leverera oberoende av väder. Dessa kan komma på plats relativt snabbt även om de är dyra i drift. Lagringslösningar kan förstås hjälpa till – men man ska inte vara naiv och tro att de räcker, anser han.
Behöver produktionen subventioneras så ska den göras det, menar han. Ett fungerande energisystem är en av statens huvuduppgifter, och inget kommer att vara så samhällsekonomiskt dyrt som ett kraftigt energiunderskott, menar han.
Därutöver bör man bygga havsbaserad vindkraft så långt ut det bara går, där vindarna är starkare när det annars råder dunkelflaute, menar han.
– Då handlar det exempelvis om kusten utanför Norge och Storbritannien, så långt ut i Atlanten man fysiskt bara kan komma. Det är där vi behöver bygga. Problemet med Nordsjön och delvis Östersjön är att när högtrycken går in över Centraleuropa så täcker de även dessa havsområden. Småduttande nära land kommer inte att hjälpa.
Problemet är bara att det är väldigt dyrt med havsbaserad vindkraft, och att det blir dyrare ju längre ut man kommer.
– Så är det, men att skicka upp vindkraft där vi redan har överskott när det blåser kommer inte att hjälpa den stora bulken. Norge, som blir stenrika på att pumpa olja och naturgas som man säljer till Europa under dessa dunkelflautes borde subventionera dessa kraftverk. Det är en liten kostnad att ta för att Europa ska ha tillräcklig elförsörjning i framtiden, säger Ivan Føre Sveegarden.
Några intressanta klipp (men artikeln är intressant i sin helhet):
Klimatförändringarna beräknas innebära att norra Europa får torrare somrar samt fler och längre vindstilla perioder under vintrarna, visar studier. Ändå tycks många vilja satsa allt krut på vind- och solenergi. ”Det är fullständig galenskap. Jag är riktigt orolig för framtiden”, säger meteorologen och energianalytikern Ivan Føre Sveegarden till TN.
– Trots detta satsar stora delar av Europa sin framtid på dessa energikällor som huvudsakliga producenter i elsystemet i enlighet med EU:s ”The Green Deal”. Det är fullständig galenskap, säger han till Tidningen Näringslivet.
– Över tid blir det mer extremväder. Men vinden över tid kommer att gå ner där vi får längre perioder med låg vind. Mina analyser visar att produktionen i vindkraften kommer att minska med 20-30 procent, helt enkelt för att det kommer att blåsa mindre, konstaterar han.
Men i det kortare perspektivet ser det annorlunda ut. Stora internationella satsningar på LNG (flytande naturgas) har sjösatts – vilket Ivan Føre Sveegarden tror kommer att pressa priset på gasen, som i sin tur minskar elpriserna då gas är elprisdrivande på kontinenten. Dessutom verkar de milda och våta vintrar vi sett på sistone fortsätta under 2025-2026, menar han.
– Visserligen kan några kalla dagar i januari orsaka extrema elpriser igen, men enligt bolagens modeller väntas inget annat än 1-2 veckor med högtrycksväder innan mer stabila lågtryck återkommer. Hydrobalansen i Sverige och Norden kommer då att vara solid och positiv vilket, tillsammans med hög produktion från vind- och solkraft, kommer att pressa priserna nedåt.
Detta är en del av problemet, eftersom det vaggar in konsumtionen i en falsk trygghet, menar han.
Med våren kommer hög produktion av solenergi under dagtid vilket de senaste åren pressat priserna rejält, inte minst till negativt territorium där överskottet är så stort att producenterna tvingas betala för att leverera el. De kraftverk som då får betala måste naturligtvis antingen subventioneras eller få in kapital på annat sätt. Eller hämta igen sina ackumulerade utgifter och förluster vid andra tillfällen, till exempel under dunkelflautes.
Någon ändring på det faktumet ser inte heller ut att ligga i korten i närtid, eftersom Tyskland precis slagit rekord i installerad solenergi – med 100 gigawatt kapacitet även om de normalt producerar långt lägre än så. I Tyskland gör feed in-tariffer att sol- och vindkraft kan producera till kraftigt negativa priser och ändå tjäna pengar.
Utvecklingen med minuspriser ena dagen och höga priser andra dagen skrämmer Ivan Føre Sveegarden eftersom genomsnittspriset utslaget på ett år blir relativt överkomligt för konsumenterna utan att man löst det underliggande problemet med att det saknas tillräcklig produktion vid vissa tillfällen.
– Du får perioder när det blåser väldigt bra och när solen lyser som dumpar elpriserna till i princip noll eller negativt territorium. Det får människor att tänka att allt är lugnt och ställa om till el.
– Mot 2027 försvinner de negativa elpriserna, men låga elpriser har ökat elektrifieringen och installationen av ny kraft, som vindkraft, ligger redan efter EU:s mål.
Två torrår i rad
Dessutom, menar han, hotas den planerbara vattenkraften i Skandinavien av varmare och därmed torrare somrar på sikt. På sikt kommer vi att få uppleva sådana energimardrömmar som två torrår i rad, menar han.
– Betänk att du kommer in i vintern med 60 procent fyllnadsgrad i vattenmagasinen och ett lågt gaslager. När du sedan kämpat med kraftförsörjningen under vintern kommer samma sak igen lagom till nästa vinter.
Om man har i stort sett gratis el under sommaren, kanske till och med egna solceller och batteri, så kanske man skaffar både elbil och värmepump som går på el. Dessutom minskar det incitamenten för ytterligare kraftproduktion av de slag som finns underskott av – när det egentligen behöver tillkomma mer bas- och reglerkraft. Tjänar man som elproducent inte pengar under sommarhalvåret behöver man ta väldigt bra betalt på vintern för att få kalkylen att gå ihop.
Är du orolig för ransonering och roterande nedsläckning?
– Ja, det är jag. Men framför allt är jag orolig för alla företag och de jobb som de skapar i näringslivet.
Det gäller både det lokala kaféet och större konsumenter, där industrier tenderar att flytta till andra länder om energipriserna blir höga. Detta kan också misstas för ”energieffektivisering” eftersom konsumtionen då minskar.
Lösningen är tämligen klar – menar Ivan Føre Sveegarden. Europa behöver tänka långsiktigt, minska sina elektrifieringsambitioner, sluta stänga ned planerbara kraftverk samt bygga nya sådana så snabbt man bara kan. Ska produktionen vara fossilfri handlar den stora bulken främst om kärnkraft.
Bör byggas gaskraft
Därutöver bör man bygga gasturbiner som må hända i huvudsak är fossil elproduktion men vid förbränning har hälften så stora utsläpp som kol och olja och kan leverera oberoende av väder. Dessa kan komma på plats relativt snabbt även om de är dyra i drift. Lagringslösningar kan förstås hjälpa till – men man ska inte vara naiv och tro att de räcker, anser han.
Behöver produktionen subventioneras så ska den göras det, menar han. Ett fungerande energisystem är en av statens huvuduppgifter, och inget kommer att vara så samhällsekonomiskt dyrt som ett kraftigt energiunderskott, menar han.
Därutöver bör man bygga havsbaserad vindkraft så långt ut det bara går, där vindarna är starkare när det annars råder dunkelflaute, menar han.
– Då handlar det exempelvis om kusten utanför Norge och Storbritannien, så långt ut i Atlanten man fysiskt bara kan komma. Det är där vi behöver bygga. Problemet med Nordsjön och delvis Östersjön är att när högtrycken går in över Centraleuropa så täcker de även dessa havsområden. Småduttande nära land kommer inte att hjälpa.
Problemet är bara att det är väldigt dyrt med havsbaserad vindkraft, och att det blir dyrare ju längre ut man kommer.
– Så är det, men att skicka upp vindkraft där vi redan har överskott när det blåser kommer inte att hjälpa den stora bulken. Norge, som blir stenrika på att pumpa olja och naturgas som man säljer till Europa under dessa dunkelflautes borde subventionera dessa kraftverk. Det är en liten kostnad att ta för att Europa ska ha tillräcklig elförsörjning i framtiden, säger Ivan Føre Sveegarden.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 037 inlägg
Och en till från Affärsvärlden: Tysk elproduktion rasar – trots massiv utbyggnad: ”Anmärkningsvärt”:
Tysklands snabba utbyggnad av sol- och vindkraft saknar motstycke. Men trots jättesatsningar minskar elproduktionen och det har blivit huggsexa om den planerbara elen från Norden med vatten- och kärnkraft.
Det leder till mer volatila elpriser, menar analytikern Christian Holtz. ”Problemet är att tillfällena när alla länder har brist på samma gång blir fler”, säger han till Affärsvärlden.
2024 var faktiskt elpriserna i Sverige de lägsta sedan 2020 om man ser till hela landet.
De tvära priskasten lär dock vara här för att stanna. Orsaken är att många europeiska länder under det senaste decenniet fasat in stora mängder intermittent (icke-planerbar) vind- och solkraft. Samtidigt har planerbar elproduktion, som kärnkraft och fossildrivna kraftlagt lagts ned.
Tyskland har gått i bräschen. För tio år sedan uppgick landets sammanlagda produktionskapacitet till 75 gigawatt förnybar energi och 92 gigawatt konventionell energi – alltså el producerad med kärnkraft, gas- och kol, enligt statistik från det tyska forskningsinstitutet Fraunhofer.
Totalt hade Tyskland då en produktionskapacitet på 167 gigawatt. Idag är den tyska totala installerade produktionskapaciteten hela 50% högre och ligger nu på 258 gigawatt. Detta efter att man fasat in 95 gigawatt mer vind och sol i elsystemet.
Men trots att Tyskland fasat in så mycket förnybar energi så sjunker landets elproduktion i rask takt. Sedan 2017 har elproduktionen minskat från 553 till 397 terawattimmar. En minskning med nästan 30%.
”Tyskland var fram till 2022 en stor nettoexportör av el, men parallellt med kärnkraftnedläggningen 2023 vände det drastiskt”, säger Svenolof Karlsson, författare till boken Elsystemkrisen och expert på Tysklands energipolitik.”
Under de tio senaste åren har Tyskland stängt ned alla kärnkraftverk som fortfarande 2014 producerade ungefär en femtedel av landets elbehov. Även elproduktionen från kolkraftverk har minskat.
Nu importerar Tyskland el motsvarande produktionen från fem kärnreaktorer. En stor del av importelen är – ironiskt nog – producerad just av kärnkraft i grannländerna.
Det är Tyskland inte ensamt om. Fraunhofers statistik visar att den faktiska elproduktionen i hela EU fallit stadigt tre år i rad trots att den installerade effekten har ökat.
En orsak enligt elmarknadsanalytikern Christian Holtz på Merlin & Metis, är att de förnybara kraftslagen har en mycket lägre energiproduktion i förhållande till den installerade effekten än kärnkraft och många fossila kraftverk.
Det här gapet kommer inte att kunna överbryggas genom att bygga ännu mer förnybar energi, menar han.
Christian Holtz delägare och analytiker på Merlin & Metis.
”En solkraftspark i norra Europa kan producera el motsvarande sin fulla effekt under ungefär 10–15% av tiden, en landbaserad vindkraftspark mellan 30 och 40% och en havsbaserad vindkraftpark runt 50%.”
Under 2024 exporterade Sverige 2,99 terawattimmar till Tyskland medan landet endast exporterat 0,39 terawattimmar till Sverige.
Ett integrerat elsystem är en grundbult i EU:s energipolitik, men motståndet växer när länder med ett elöverskott påverkas negativt av andra länders politik.
Det är inte bara Ebba Busch som har reagerat på den senaste utvecklingen, att Tyskland kan dra nytta av Sveriges och Norges planerbara och i jämförelse billiga vatten- och kärnkraft.
I december röt även Norge till och landet vill kapa elkablarna till Tyskland och kontinenten.
”Det är en veritabel skitsituation”, uppgav Norges energiminister Terje Aasland, Arbeiderpartiet, till Financial Times.
Detta var också orsaken till att Sverige tidigare i år sa nej till att bygga kabeln ”Hansa Powerbridge” mellan Sverige och Tyskland.
Svenolof Karlsson påpekar att en tysk hushållskund idag betalar över 5 kronor per kilowattimme med distributionen och skatter inräknade.
”Hela beloppet syns inte på fakturan. Till exempel stödet till förnybar produktion går via skattsedeln.”
I det extremhöga priset kan man räkna in Rysslands nedstängning av gasen 2022, men de höga priserna visar också på den nya energiverkligheten.
I en undersökning som den tyska handelskammaren DIHK genomförde för ett par år sedan svarade 40% av de tyska företagen att de kan tänka sig att skära ned på produktionen eller flytta på grund av de höga energipriserna.
Förtroendet för den tyska energipolitiken är allvarligt skadat, konstaterade handelskammaren.
”Tyskland är helt beroende av de naturgasdrivna kraftverken och det kommer man att vara mycket länge än”, säger Svenolof Karlsson.
Här har Tyskland nyligen åkt på ett bakslag.
För att kompensera för den förlorade kolbaserade elproduktionen har Tysklands plan varit att bygga 50 nya elproducerande gaskraftverk med start från 2025.
Nyligen stod det dock klart att det förslaget stoppats i den tyska förbundsdagen, vilket orsakat panik i den redan pressade tyska industrin.
”Dessa kraftverk behövs för att komplettera de förnybara energikällorna och säkerställa att elnätet förblir stabilt. Det handlar om att hantera variationerna i produktionen från vind- och solenergi”, sa Kerstin Andreae, ordförande i BDEW, som är den tyska motsvarigheten till Energiföretagen.
Tysklands och EU:s plan är att underskott ska överbryggas med efterfrågeflexibilitet och lagring där grön vätgas, pumpkraft, bättre utbyggda nät och batterier ska klara av att ersätta den el som saknas när det inte blåser och solen gått i moln.
Det är dock inga billiga lösningar.
När konsultbolaget EY och branschorganisationen BDE tidigare i år räknade på kostnaden för att ställa om Tysklands energisystem landade prislappen på 1 200 miljarder euro.
”Flex och lagring kan bidra på ett viktigt sätt, men det är dyra lösningar och att det skulle räcka till är mycket osannolikt. Att något är teoretiskt och tekniskt möjligt är inte det samma som att det är ekonomiskt försvarbart eller ens genomförbart”, konstaterar Svenolof Karlsson.
Morten Springborg, energispecialist på kapitalförvaltaren C Worldwide Asset Management och tidigare rådgivare i energifrågor till den danska regeringen, menar att de här satsningarna hotar Europas konkurrenskraft.
”Om Tyskland och andra länder fortsätter på denna väg riskerar vi att förlora vår industriella bas inom några år. Det är dags att omvärdera strategin innan det är för sent”, sa han till Affärsvärlden.
Tysklands snabba utbyggnad av sol- och vindkraft saknar motstycke. Men trots jättesatsningar minskar elproduktionen och det har blivit huggsexa om den planerbara elen från Norden med vatten- och kärnkraft.
Det leder till mer volatila elpriser, menar analytikern Christian Holtz. ”Problemet är att tillfällena när alla länder har brist på samma gång blir fler”, säger han till Affärsvärlden.
2024 var faktiskt elpriserna i Sverige de lägsta sedan 2020 om man ser till hela landet.
De tvära priskasten lär dock vara här för att stanna. Orsaken är att många europeiska länder under det senaste decenniet fasat in stora mängder intermittent (icke-planerbar) vind- och solkraft. Samtidigt har planerbar elproduktion, som kärnkraft och fossildrivna kraftlagt lagts ned.
Tyskland har gått i bräschen. För tio år sedan uppgick landets sammanlagda produktionskapacitet till 75 gigawatt förnybar energi och 92 gigawatt konventionell energi – alltså el producerad med kärnkraft, gas- och kol, enligt statistik från det tyska forskningsinstitutet Fraunhofer.
Totalt hade Tyskland då en produktionskapacitet på 167 gigawatt. Idag är den tyska totala installerade produktionskapaciteten hela 50% högre och ligger nu på 258 gigawatt. Detta efter att man fasat in 95 gigawatt mer vind och sol i elsystemet.
Men trots att Tyskland fasat in så mycket förnybar energi så sjunker landets elproduktion i rask takt. Sedan 2017 har elproduktionen minskat från 553 till 397 terawattimmar. En minskning med nästan 30%.
”Tyskland var fram till 2022 en stor nettoexportör av el, men parallellt med kärnkraftnedläggningen 2023 vände det drastiskt”, säger Svenolof Karlsson, författare till boken Elsystemkrisen och expert på Tysklands energipolitik.”
Under de tio senaste åren har Tyskland stängt ned alla kärnkraftverk som fortfarande 2014 producerade ungefär en femtedel av landets elbehov. Även elproduktionen från kolkraftverk har minskat.
Nu importerar Tyskland el motsvarande produktionen från fem kärnreaktorer. En stor del av importelen är – ironiskt nog – producerad just av kärnkraft i grannländerna.
Det är Tyskland inte ensamt om. Fraunhofers statistik visar att den faktiska elproduktionen i hela EU fallit stadigt tre år i rad trots att den installerade effekten har ökat.
En orsak enligt elmarknadsanalytikern Christian Holtz på Merlin & Metis, är att de förnybara kraftslagen har en mycket lägre energiproduktion i förhållande till den installerade effekten än kärnkraft och många fossila kraftverk.
Det här gapet kommer inte att kunna överbryggas genom att bygga ännu mer förnybar energi, menar han.
Christian Holtz delägare och analytiker på Merlin & Metis.
”En solkraftspark i norra Europa kan producera el motsvarande sin fulla effekt under ungefär 10–15% av tiden, en landbaserad vindkraftspark mellan 30 och 40% och en havsbaserad vindkraftpark runt 50%.”
Under 2024 exporterade Sverige 2,99 terawattimmar till Tyskland medan landet endast exporterat 0,39 terawattimmar till Sverige.
Ett integrerat elsystem är en grundbult i EU:s energipolitik, men motståndet växer när länder med ett elöverskott påverkas negativt av andra länders politik.
Det är inte bara Ebba Busch som har reagerat på den senaste utvecklingen, att Tyskland kan dra nytta av Sveriges och Norges planerbara och i jämförelse billiga vatten- och kärnkraft.
I december röt även Norge till och landet vill kapa elkablarna till Tyskland och kontinenten.
”Det är en veritabel skitsituation”, uppgav Norges energiminister Terje Aasland, Arbeiderpartiet, till Financial Times.
Detta var också orsaken till att Sverige tidigare i år sa nej till att bygga kabeln ”Hansa Powerbridge” mellan Sverige och Tyskland.
Svenolof Karlsson påpekar att en tysk hushållskund idag betalar över 5 kronor per kilowattimme med distributionen och skatter inräknade.
”Hela beloppet syns inte på fakturan. Till exempel stödet till förnybar produktion går via skattsedeln.”
I det extremhöga priset kan man räkna in Rysslands nedstängning av gasen 2022, men de höga priserna visar också på den nya energiverkligheten.
I en undersökning som den tyska handelskammaren DIHK genomförde för ett par år sedan svarade 40% av de tyska företagen att de kan tänka sig att skära ned på produktionen eller flytta på grund av de höga energipriserna.
Förtroendet för den tyska energipolitiken är allvarligt skadat, konstaterade handelskammaren.
”Tyskland är helt beroende av de naturgasdrivna kraftverken och det kommer man att vara mycket länge än”, säger Svenolof Karlsson.
Här har Tyskland nyligen åkt på ett bakslag.
För att kompensera för den förlorade kolbaserade elproduktionen har Tysklands plan varit att bygga 50 nya elproducerande gaskraftverk med start från 2025.
Nyligen stod det dock klart att det förslaget stoppats i den tyska förbundsdagen, vilket orsakat panik i den redan pressade tyska industrin.
”Dessa kraftverk behövs för att komplettera de förnybara energikällorna och säkerställa att elnätet förblir stabilt. Det handlar om att hantera variationerna i produktionen från vind- och solenergi”, sa Kerstin Andreae, ordförande i BDEW, som är den tyska motsvarigheten till Energiföretagen.
Tysklands och EU:s plan är att underskott ska överbryggas med efterfrågeflexibilitet och lagring där grön vätgas, pumpkraft, bättre utbyggda nät och batterier ska klara av att ersätta den el som saknas när det inte blåser och solen gått i moln.
Det är dock inga billiga lösningar.
När konsultbolaget EY och branschorganisationen BDE tidigare i år räknade på kostnaden för att ställa om Tysklands energisystem landade prislappen på 1 200 miljarder euro.
”Flex och lagring kan bidra på ett viktigt sätt, men det är dyra lösningar och att det skulle räcka till är mycket osannolikt. Att något är teoretiskt och tekniskt möjligt är inte det samma som att det är ekonomiskt försvarbart eller ens genomförbart”, konstaterar Svenolof Karlsson.
Morten Springborg, energispecialist på kapitalförvaltaren C Worldwide Asset Management och tidigare rådgivare i energifrågor till den danska regeringen, menar att de här satsningarna hotar Europas konkurrenskraft.
”Om Tyskland och andra länder fortsätter på denna väg riskerar vi att förlora vår industriella bas inom några år. Det är dags att omvärdera strategin innan det är för sent”, sa han till Affärsvärlden.
Jo Scania floppar....Z Zodde skrev:
"Scania räddas dock av att efterfrågan på diesellastbilar är mycket god. I första kvartalet levererades över 26 000 dieseldrivna fordon. Det innebär att de elektriska fordonen utgjorde mindre än två promille."
https://carup.se/scanias-ellastbil-floppar-bara-47-levererade/
Under de timmar vi konsumerade mest el under perioden 2022-2023 var det 106 timmar vi importerade el. Som mest 3,2 GW och som längst 18 timmar i sträck. Sammanlagt under dessa 106 timmar importerade vi 122 GWh. Hur menar du att vi skulle klara dessa timmar utan import?Höghus skrev:
Billigast vore troligen att handla upp bortkoppling av effekt. Det gjorde Fingrid för att kunna klara ett plötsligt effektbortfall från den nya kärnreaktorn Olkiluoto 3. Jag vet inte vad detta kostade, men med tanke på att det är extremt sällsynt att det saknas tillgänglig effekt inom den nordiska elmarknaden borde det inte vara alltför dyrt.
Ett annat alternativ är att SVK handlar upp effektreserv. Att hålla 3,2 GW standby i gaskondenskraftverk, kommunala kraftvärmeverk, oljekondens eller batterilager borde inte heller kosta oöverkomligt mycket.
Dyrast är med all säkerhet att bygga två nya kärnreaktorer av samma storlek som OL3 för att täcka effektbehovet under några få timmar med flera års mellanrum.
Det nordiska elsystemet är dock extremt stabilt, med kärnkraft i Sverige och Finland, vattenkraft i Sverige och Norge och vindkraft i Sverige och Danmark. OL 3 har förstås gjort systemet ännu stabilare. Att alla länder ska klara sitt elbehov på egen hand i stället för att låta fler länder komplettera varandra är väsentligt mycket dyrare.
Observera även att de volatila elpriserna sänker elanvändningen kraftigt under de timmar som elanvändningen är hög samtidigt som elproduktionen är låg. Redan med dagens konsumentbeteende minskar elanvändningen med upp till 5 procent (drygt 1 GW) när priset är som högst. Med obligatorisk timdebitering skulle elanvändningen minska mer.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 111 inlägg
Det är därför det krävs planering. Den dag vi bara reagerar på akuta signaler är den dag vi bygger fossilkraftverk då det är den snabbast tillgängliga kraft som finns.B bjorn.abelsson skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 111 inlägg
Tyckte de det innan de drev fram nedläggningen av reaktorer senast också?B bjorn.abelsson skrev:
Men agerar likadant.B bjorn.abelsson skrev:
