Varför tar det längre tid för säkringen att lösa ut ?
Som rubriken säger, varför går vi upp i kabelarea när längden överstiger x antal meter ?
Jag kan icke fatta vad som gör det, har frågat de erfarna på jobbet och de kan inte heller förklara.
Det kan ju inte vara ev spänningsfall, strömmen vid en kortis blir fortfarande riktigt stor så varför.
Gubbarna beskriver hur de klippt en kabel långt ut i anläggningen och det har bara fräst till lite, ibland löser säkringen inte, samma kabel lite närmre centralen och det smäller duktigt.
Blir tokig på att jag inte för mitt liv kan fatta varför...
Jag kan icke fatta vad som gör det, har frågat de erfarna på jobbet och de kan inte heller förklara.
Det kan ju inte vara ev spänningsfall, strömmen vid en kortis blir fortfarande riktigt stor så varför.
Gubbarna beskriver hur de klippt en kabel långt ut i anläggningen och det har bara fräst till lite, ibland löser säkringen inte, samma kabel lite närmre centralen och det smäller duktigt.
Blir tokig på att jag inte för mitt liv kan fatta varför...
Det är ju så att av säkerhetsskäl så måste säkringen lösa ut inom en viss tid vid kortslutning. Om ledningen är för lång (=högre tota rsistans), och du dessutom har en svag matning från elnätet. Då blir kortslutningsströmmen för låg för att snabbt lösa ut säkringen.
Jag kan inte siffrorna, men du behöver en kortslutningsström på typ 150 - 200A för att klara utlösningskriteriet. Vid lägre överströmmar kan säkringen hålla länge, typ flera timmar.
Jag kan inte siffrorna, men du behöver en kortslutningsström på typ 150 - 200A för att klara utlösningskriteriet. Vid lägre överströmmar kan säkringen hålla länge, typ flera timmar.
Men vaffan, så stor spänningsfall blir det ju inte.
Vad kan resistansen i en skaltång vara, 0,1 ohm ?
Vid centralen 230 v / 0,1 ohm = 2300 A Pang
60 m bort, spänningsfall 20 v ? 210 v / 0,1 ohm = 2100 A Fräser lite ??
Kan inte stämma, ska fan testa imorron....
Vad kan resistansen i en skaltång vara, 0,1 ohm ?
Vid centralen 230 v / 0,1 ohm = 2300 A Pang
60 m bort, spänningsfall 20 v ? 210 v / 0,1 ohm = 2100 A Fräser lite ??
Kan inte stämma, ska fan testa imorron....
Spelar det någon roll vilket motståndet är ? Om spänningen vid "felklippet" är 210 v så borde det väl smälla oavsett hur långt ut det är i anläggningen.
Det är väl just detta som är frågan tror jag, om det är tillräckligt hög spänning blir det ju tillräckligt hör ström och då borde det smälla och säkringen borde gå.
Vad är magin bakom den icke utlösta säkringen ?
Det är väl just detta som är frågan tror jag, om det är tillräckligt hög spänning blir det ju tillräckligt hör ström och då borde det smälla och säkringen borde gå.
Vad är magin bakom den icke utlösta säkringen ?
Så så elmont, lugn o snäll. Snart jul.
Då min elutbildning tydligen inte var bra nog så sökte jag ju en förklaring här men jag har inte fått den än för mitt resonemang ovan är väl korrekt ? Eller ?
Då min elutbildning tydligen inte var bra nog så sökte jag ju en förklaring här men jag har inte fått den än för mitt resonemang ovan är väl korrekt ? Eller ?
Om du har 60 meter 1,5mm² skarvsladd innebär det 120 meter kopparledare. Det har en resistans på 1,4 ohm. Sedan kanske du har en halv ohm förimpedans i centralen. Kortsluter du vid centralen ger den halva ohmen i resistans en ström på 460 ampere. Kortsluter du i änden av 60 meter kabel ger de totalt 1,9 ohmen bara 121 ampere. Sedan kan det vara olika förimpedans, olika långa ledningar från central till uttag och olika ledararea på skarvsladden, men principen blir densamma.
Allt handlar helt enkelt om ohms lag
U=R*I eller i detta fall passar omskrivningen I=U/R bättre, då det är kortslutningsströmmar vi talar om.
Några exempel.
På en industri:
Ett 70kV ställverk försörjer en bamsetransformator, bara 80 meter bort med både stora transformatorer och grova ledningar på vägen har vi slutligen en liten enfasgrupp, 10A, 15 meter EKLK 3g1,5
Här har vi väldigt försumbar resistans i transformatorns sekundärlindning (transformatorernas, ty det går knappast ner från 70kV till 0,4 kV i ett enda steg, troligen en 10kV mellan)
Vi har också väldigt låg total resistans i ledningarna fram till gruppcentralen.
Säg att det sammanlagt rör sig om 0,03 ohm.
Då har vi en möjlig maximal kortslutningström precis i början på gruppledningen på
I=U/R=230V / 0.03 ohm = 7667 A. Nu händer det roliga grejer om du går på den ledningen med avbitartången.
Det krämar blixtsnabbt under ett mycket kort tidsintervall över 7000 ampere genom din tång.
Jag lovar att den ser inte snygg ut efteråt. Om du klarar dig själv utan brännskador, död eller synskador ska du vara tacksam.
En liten detalj till här. Här ser du att maximal kortslutningström är nästan 8kA, det innebär att du inte får sätta automatsäkringar i denna central som är sämre, dvs 6kA säkringar går fetbort, välj 10kA.
Men om du nu klipper längst bort i denna gruppledning så har du seriekopplat med resistansen från 30 meter 1,5mm2 koppar.
1,5mm2 ger lite drygt 10mOhm / meter, så det blir ytterligare 300mOhm => 0,03+0,3 = 0,33 Ohm.
Och klipper du längst bort i gruppledningen så blir alltså maximala strömmen
I=U/R= 230/0,33 = 697A.
Som du ser blir det en kraftig minskning av strömmen från den stumma kortslutningen om man kortsluter längre ut på gruppledningarna.
Sen kan vi ta ett extremt exempel åt andra hållet.
Säg en liten stolptrafo ute på landsbygden och bortersta abonnenten, här är det relativt hög resistans i trafons sekundär och sen lång servisledning, det kan i olyckliga fall bli en Zföre på kanske 1,5 ohm.
Om man här kortsluter vid mätarskåpet blir maximala strömmen
I=U/R= 230/1,5 = 230A.
Och ponera här att en mindre nogräknad elektriker drar en lång 1,5mm2 kabel ner till en pump vid skön 300 meter bort.
Då blir totala resistansen 1,5+600*0,01=1,5 + 6 = 7,5 ohm.
Vad händer nu om du klipper ledningen borta vid pumpen (eller det blir kortslutning där av annan anledning).
Det går en kortslutningsström på
I=U/R= 230/7,5 = 30,6A.
Och sen avsäkrat med en 10A porslinssäkring händer det något riktigt otrevligt, denna ström räcker inte för att få säkringen att gå trots att det är kortslutning
Eller tja, med 30A lär den lösa, men det kan gå en timme om den är lite seglivad.
Och efter att någon har suttit fast en timme sprattlande vid det strömförande höljet till någon elektrisk apparat så är det nog finito.
Och dör ingen människa så blir åtminstone kabeln förstörd och ganska troligt lite annan egendom.
U=R*I eller i detta fall passar omskrivningen I=U/R bättre, då det är kortslutningsströmmar vi talar om.
Några exempel.
På en industri:
Ett 70kV ställverk försörjer en bamsetransformator, bara 80 meter bort med både stora transformatorer och grova ledningar på vägen har vi slutligen en liten enfasgrupp, 10A, 15 meter EKLK 3g1,5
Här har vi väldigt försumbar resistans i transformatorns sekundärlindning (transformatorernas, ty det går knappast ner från 70kV till 0,4 kV i ett enda steg, troligen en 10kV mellan)
Vi har också väldigt låg total resistans i ledningarna fram till gruppcentralen.
Säg att det sammanlagt rör sig om 0,03 ohm.
Då har vi en möjlig maximal kortslutningström precis i början på gruppledningen på
I=U/R=230V / 0.03 ohm = 7667 A. Nu händer det roliga grejer om du går på den ledningen med avbitartången.
Det krämar blixtsnabbt under ett mycket kort tidsintervall över 7000 ampere genom din tång.
Jag lovar att den ser inte snygg ut efteråt. Om du klarar dig själv utan brännskador, död eller synskador ska du vara tacksam.
En liten detalj till här. Här ser du att maximal kortslutningström är nästan 8kA, det innebär att du inte får sätta automatsäkringar i denna central som är sämre, dvs 6kA säkringar går fetbort, välj 10kA.
Men om du nu klipper längst bort i denna gruppledning så har du seriekopplat med resistansen från 30 meter 1,5mm2 koppar.
1,5mm2 ger lite drygt 10mOhm / meter, så det blir ytterligare 300mOhm => 0,03+0,3 = 0,33 Ohm.
Och klipper du längst bort i gruppledningen så blir alltså maximala strömmen
I=U/R= 230/0,33 = 697A.
Som du ser blir det en kraftig minskning av strömmen från den stumma kortslutningen om man kortsluter längre ut på gruppledningarna.
Sen kan vi ta ett extremt exempel åt andra hållet.
Säg en liten stolptrafo ute på landsbygden och bortersta abonnenten, här är det relativt hög resistans i trafons sekundär och sen lång servisledning, det kan i olyckliga fall bli en Zföre på kanske 1,5 ohm.
Om man här kortsluter vid mätarskåpet blir maximala strömmen
I=U/R= 230/1,5 = 230A.
Och ponera här att en mindre nogräknad elektriker drar en lång 1,5mm2 kabel ner till en pump vid skön 300 meter bort.
Då blir totala resistansen 1,5+600*0,01=1,5 + 6 = 7,5 ohm.
Vad händer nu om du klipper ledningen borta vid pumpen (eller det blir kortslutning där av annan anledning).
Det går en kortslutningsström på
I=U/R= 230/7,5 = 30,6A.
Och sen avsäkrat med en 10A porslinssäkring händer det något riktigt otrevligt, denna ström räcker inte för att få säkringen att gå trots att det är kortslutning
Eller tja, med 30A lär den lösa, men det kan gå en timme om den är lite seglivad.
Och efter att någon har suttit fast en timme sprattlande vid det strömförande höljet till någon elektrisk apparat så är det nog finito.
Och dör ingen människa så blir åtminstone kabeln förstörd och ganska troligt lite annan egendom.
Och just det.
I ditt första inlägg frågade du varför man går upp i area vid längre dragningar.
Dels har det med spänningsfallet att göra, att hålla detta i schack.
Men även med det s.k utlösningsvillkoret, att säkringarna garanterad ska lösa på en mycket kort tid vid kortslutning.
Och mitt exempel på pumpen vid sjön illustrerar detta, där löser säkringen inte alls ens i närheten av kravet.
För den dragningen måste man nog använda minst 10mm2 för att klara kravet.
Alternativt kan man välja mycket mindre säkring. En 2A och 2,5mm2 kabel klarar kanske den ledningslängden.
edit:
Hela tiden har jag adresserat detta "problem" med ohms lag och ren resistans, i verkligheten har vi lite reaktiva delar i våra nät, främst induktans i detta fall.
Men dels är induktansen ganska försumbart liten och dels så kan det vara bäst för förståelsen att vi gör det lite enklare med bara en ren R när vi räknar.
Det bli dessutom "nära nog".
I ditt första inlägg frågade du varför man går upp i area vid längre dragningar.
Dels har det med spänningsfallet att göra, att hålla detta i schack.
Men även med det s.k utlösningsvillkoret, att säkringarna garanterad ska lösa på en mycket kort tid vid kortslutning.
Och mitt exempel på pumpen vid sjön illustrerar detta, där löser säkringen inte alls ens i närheten av kravet.
För den dragningen måste man nog använda minst 10mm2 för att klara kravet.
Alternativt kan man välja mycket mindre säkring. En 2A och 2,5mm2 kabel klarar kanske den ledningslängden.
edit:
Hela tiden har jag adresserat detta "problem" med ohms lag och ren resistans, i verkligheten har vi lite reaktiva delar i våra nät, främst induktans i detta fall.
Men dels är induktansen ganska försumbart liten och dels så kan det vara bäst för förståelsen att vi gör det lite enklare med bara en ren R när vi räknar.
Det bli dessutom "nära nog".
Redigerat:
Tack Avemo och Mickael L.
Det var så jag tänkte, att det måste ha med spänningsfallet att göra men...
I Avemos mkt verkliga exempel här ovan så ser vi att det 60 m ut "bara" blir 121 apmpere
vilket väl borde tjonga till ganska bra i tången.
Det var så jag tänkte, att det måste ha med spänningsfallet att göra men...
I Avemos mkt verkliga exempel här ovan så ser vi att det 60 m ut "bara" blir 121 apmpere
vilket väl borde tjonga till ganska bra i tången.
Nja, jag tycker din fråga mest riktar in sig på kortslutningsströmmarna, och vid stum kortslutning är spänningsfallet ALLTID 230V !Jimmy Thomsen skrev:
(Läs denna mening några gånger till om polletten inte trillar ner direkt)
Ingenting jämfört med 7kA ...
Jo men kortslutningsströmmen är ju ganska beroende av spänningsfallet i ledningen. Hur som helst, 191A låter ganska mkt tycker jag. Inte en ström som bara fräser till lite om man klipper kabeln.
(Har tappat polletten, hittar den inte)
(Har tappat polletten, hittar den inte)
Jag förstår inte hur. Kabeln kan bli förstörd vid en kortsluningsström på 30 a. Ett sådant överlastastfall kan ju förekomma om någon försöker att driva 3 värmefläktar på ett vanligt vägguttag med 1,5 mm 2 och 10 a säkring. Då skall ju diazeden eller automaten lösa ut i överlast området innan kabeln blir förstörd eller orsakar brand i byggnaden.
Nu bortser jag från att person säkerheten med upp till 115 v i apparathöljet och långvariga ljusbågor. I den felande apparaten. Person säkerheten kan en jfb hantera samt även överslaget fas skyddsjord. Nu återstår brandrisken kring felstället vid ett fas - nolla fel.
Sedan kommer en sådan anläggning att vara oanvändbar för annat en laster på låt säga .max 500 w p.g.a spänningsfallet i ledningen.
Nu bortser jag från att person säkerheten med upp till 115 v i apparathöljet och långvariga ljusbågor. I den felande apparaten. Person säkerheten kan en jfb hantera samt även överslaget fas skyddsjord. Nu återstår brandrisken kring felstället vid ett fas - nolla fel.
Sedan kommer en sådan anläggning att vara oanvändbar för annat en laster på låt säga .max 500 w p.g.a spänningsfallet i ledningen.
Kortslutningsströmmen är inte alls beroende av spänningsfallet. Ingen ström inget spänningsfall. Kortslutning innebär att spänningsfallet är lika med spänningen. Om du har ett högt spänningsfall vid normal drift indikerar det att du också har en låg kortslutningsström, men vid kortslutning är spänningsfallet alltid detsamma.Jimmy Thomsen skrev: