Varför tar det längre tid för säkringen att lösa ut ?

[lars_stefan_axelsson]

Jo men kortslutningsströmmen är ju ganska beroende av spänningsfallet i ledningen. Hur som helst, 191A låter ganska mkt tycker jag. Inte en ström som bara fräser till lite om man klipper kabeln.
(Har tappat polletten, hittar den inte)

Ja, alltså, om det är tången vi hänger upp oss på så är ju dess kortslutningsegenskaper beroende på en hel del annat än bara resistansen i ledningen. Är det exv. en skärmad kabel (EKKX) där du kortsluter mellan skärm och fas innan du kommer åt den riktiga nollan/skyddsjorden? I så fall så lär strömmen bli mindre.

Jag är inte man nog att räkna ut hur transienten dessutom ser ut precis i klippet (eftersom jag inte har materialparametrarna/uppförandet). Dvs om klipphastigheten eller dylikt hinner påverka, om kopparen eller stålet i tången hinner försvinna i den lilla ljusbågen i ena fallet och en distinktare klippning hinner få bort tången innan i det snabbare, osv. osv.

Jag har själv nästan lyckats ha av en hel skruvmejsel när jag skulle byta en knivsäkring, men då var jag inte supersnabb och det var bara en gång jag var så dum, så jag har inte samlat tillräckligt med empiriska data för att våga uttala mig tvärsäkert.

 

[ehagstrom]

Allt handlar helt enkelt om ohms lag
U=R*I eller i detta fall passar omskrivningen I=U/R bättre, då det är kortslutningsströmmar vi talar om.

Några exempel.
På en industri:
Ett 70kV ställverk försörjer en bamsetransformator, bara 80 meter bort med både stora transformatorer och grova ledningar på vägen har vi slutligen en liten enfasgrupp, 10A, 15 meter EKLK 3g1,5

Här har vi väldigt försumbar resistans i transformatorns sekundärlindning (transformatorernas, ty det går knappast ner från 70kV till 0,4 kV i ett enda steg, troligen en 10kV mellan)
Vi har också väldigt låg total resistans i ledningarna fram till gruppcentralen.
Säg att det sammanlagt rör sig om 0,03 ohm.
Då har vi en möjlig maximal kortslutningström precis i början på gruppledningen på
I=U/R=230V / 0.03 ohm = 7667 A. Nu händer det roliga grejer om du går på den ledningen med avbitartången.
Det krämar blixtsnabbt under ett mycket kort tidsintervall över 7000 ampere genom din tång.
Jag lovar att den ser inte snygg ut efteråt. Om du klarar dig själv utan brännskador, död eller synskador ska du vara tacksam.

En liten detalj till här. Här ser du att maximal kortslutningström är nästan 8kA, det innebär att du inte får sätta automatsäkringar i denna central som är sämre, dvs 6kA säkringar går fetbort, välj 10kA.


Men om du nu klipper längst bort i denna gruppledning så har du seriekopplat med resistansen från 30 meter 1,5mm2 koppar.
1,5mm2 ger lite drygt 10mOhm / meter, så det blir ytterligare 300mOhm => 0,03+0,3 = 0,33 Ohm.

Och klipper du längst bort i gruppledningen så blir alltså maximala strömmen
I=U/R= 230/0,33 = 697A.
Som du ser blir det en kraftig minskning av strömmen från den stumma kortslutningen om man kortsluter längre ut på gruppledningarna.



Sen kan vi ta ett extremt exempel åt andra hållet.
Säg en liten stolptrafo ute på landsbygden och bortersta abonnenten, här är det relativt hög resistans i trafons sekundär och sen lång servisledning, det kan i olyckliga fall bli en Zföre på kanske 1,5 ohm.
Om man här kortsluter vid mätarskåpet blir maximala strömmen
I=U/R= 230/1,5 = 230A.

Och ponera här att en mindre nogräknad elektriker drar en lång 1,5mm2 kabel ner till en pump vid skön 300 meter bort.
Då blir totala resistansen 1,5+600*0,01=1,5 + 6 = 7,5 ohm.
Vad händer nu om du klipper ledningen borta vid pumpen (eller det blir kortslutning där av annan anledning).
Det går en kortslutningsström på
I=U/R= 230/7,5 = 30,6A.

Och sen avsäkrat med en 10A porslinssäkring händer det något riktigt otrevligt, denna ström räcker inte för att få säkringen att gå trots att det är kortslutning
Eller tja, med 30A lär den lösa, men det kan gå en timme om den är lite seglivad.
Och efter att någon har suttit fast en timme sprattlande vid det strömförande höljet till någon elektrisk apparat så är det nog finito.
Och dör ingen människa så blir åtminstone kabeln förstörd och ganska troligt lite annan egendom.

Så jäkla bra i lägg, bra uppdatering för en som är ringrostig!

 

[ehagstrom]

Allt handlar helt enkelt om ohms lag
U=R*I eller i detta fall passar omskrivningen I=U/R bättre, då det är kortslutningsströmmar vi talar om.

Några exempel.
På en industri:
Ett 70kV ställverk försörjer en bamsetransformator, bara 80 meter bort med både stora transformatorer och grova ledningar på vägen har vi slutligen en liten enfasgrupp, 10A, 15 meter EKLK 3g1,5

Här har vi väldigt försumbar resistans i transformatorns sekundärlindning (transformatorernas, ty det går knappast ner från 70kV till 0,4 kV i ett enda steg, troligen en 10kV mellan)
Vi har också väldigt låg total resistans i ledningarna fram till gruppcentralen.
Säg att det sammanlagt rör sig om 0,03 ohm.
Då har vi en möjlig maximal kortslutningström precis i början på gruppledningen på
I=U/R=230V / 0.03 ohm = 7667 A. Nu händer det roliga grejer om du går på den ledningen med avbitartången.
Det krämar blixtsnabbt under ett mycket kort tidsintervall över 7000 ampere genom din tång.
Jag lovar att den ser inte snygg ut efteråt. Om du klarar dig själv utan brännskador, död eller synskador ska du vara tacksam.

En liten detalj till här. Här ser du att maximal kortslutningström är nästan 8kA, det innebär att du inte får sätta automatsäkringar i denna central som är sämre, dvs 6kA säkringar går fetbort, välj 10kA.


Men om du nu klipper längst bort i denna gruppledning så har du seriekopplat med resistansen från 30 meter 1,5mm2 koppar.
1,5mm2 ger lite drygt 10mOhm / meter, så det blir ytterligare 300mOhm => 0,03+0,3 = 0,33 Ohm.

Och klipper du längst bort i gruppledningen så blir alltså maximala strömmen
I=U/R= 230/0,33 = 697A.
Som du ser blir det en kraftig minskning av strömmen från den stumma kortslutningen om man kortsluter längre ut på gruppledningarna.



Sen kan vi ta ett extremt exempel åt andra hållet.
Säg en liten stolptrafo ute på landsbygden och bortersta abonnenten, här är det relativt hög resistans i trafons sekundär och sen lång servisledning, det kan i olyckliga fall bli en Zföre på kanske 1,5 ohm.
Om man här kortsluter vid mätarskåpet blir maximala strömmen
I=U/R= 230/1,5 = 230A.

Och ponera här att en mindre nogräknad elektriker drar en lång 1,5mm2 kabel ner till en pump vid skön 300 meter bort.
Då blir totala resistansen 1,5+600*0,01=1,5 + 6 = 7,5 ohm.
Vad händer nu om du klipper ledningen borta vid pumpen (eller det blir kortslutning där av annan anledning).
Det går en kortslutningsström på
I=U/R= 230/7,5 = 30,6A.

Och sen avsäkrat med en 10A porslinssäkring händer det något riktigt otrevligt, denna ström räcker inte för att få säkringen att gå trots att det är kortslutning
Eller tja, med 30A lär den lösa, men det kan gå en timme om den är lite seglivad.
Och efter att någon har suttit fast en timme sprattlande vid det strömförande höljet till någon elektrisk apparat så är det nog finito.
Och dör ingen människa så blir åtminstone kabeln förstörd och ganska troligt lite annan egendom

Försöker fråga på en sak här på en väldigt gammal tråd. Det gäller just 6 / 10 kA dvärgbrytare.
vad händer om man väljer en 6kA säkring ifall det är ex 10kA eller ca 7,7kA ik3 här?
brinner säkringen upp? funkar säkringen inte....alltså vad händer rent praktiskt.

 

[Avemo]

Försöker fråga på en sak här på en väldigt gammal tråd. Det gäller just 6 / 10 kA dvärgbrytare.
vad händer om man väljer en 6kA säkring ifall det är ex 10kA eller ca 7,7kA ik3 här?
brinner säkringen upp? funkar säkringen inte....alltså vad händer rent praktiskt.

Om det är fråga om 7,7 kA genom en säkring som är godkänd för 6 kA kommer den antagligen att bryta som vanligt. Men det finns antagligen en förhöjd risk att säkringen börjar brinna eller exploderar. Det är väl som vanligt vid relativt små överbelastningar att det oftast går bra. Men man uppfyller inte tillverkarens anvisningar och det sker därmed på egen risk.

Jag tror att en dvärgbrytare brukar vara garanterad att fungera tre gånger vid sin maximala kortslutningsström. Sedan skall den bytas. Det är en ganska extrem situation om man åstadkommer en kortslutningsström på 6000A och däröver.

 

[Mikael_L]

Rent praktiskt ska du välja en 10kA säkring istället.

På samma sätt som att du inte ska dra ett 1800 kg släp på 1300 kg dragkrok. även om det är långt ifrån säkert att kroken pajar (direkt i alla fall).

Vad skillnaden är inuti dessa säkringar har jag tyvärr inte någon koll på.
Men om den ska bryta kraftigare ström så gissar jag att släckkammaren är bättre konstruerad och dimensionerad, kanske starkare fjäder som drar isär kontakterna, och kontakterna har kanske lite större kontaktyta.

 

[Mikael_L]

Här får man väl typ ingen förklaring vad som skiljer 6kA och 10kA åt.
Men en liten lektion över hur man väljer, och lite om standarden.

Det finns en film till, som egentligen borde kollas på först, om man ser dessa för att lära sig lite saker och ting.