Det finns dom varianterna också, jag har sett flera. De tilltalar dock inte mig. Uppenbarligen inte majoriteten nybyggare heller. Kan det vara så enkelt att de som bygger nytt hellre lägger till några kronor till och får vad dom vill ha snarare än försöker hitta så litet som möjligt men ändå funktionellt? Att säga att extra yta på matplats och vardagsrum tex, är "döyta" är ju helt fel. Det är ju yta man vill ha för att trivas och för att kunna ta emot gäster. Vissa vill kunna ha 20 sittande gäster på julafton och fortfarande trivas. Sen finns det visst stora hus i dom exklusiva katalogerna som är otroligt dåligt planerade med trånga tvättstugor, stora sovrum och nästan helt saknar klädförvaring.imported_Byggaren skrev:
Håller helt med.imported_Anders_S skrev:
imported_Anders_S skrev:
Du uppfattar 'döyta' fel. 'Döyta' är den yta som inte går/kan möbleras på något vettigt sätt. Ofta utnyttjad enbart som kommunikationsyta i öppen planlösning.
Om du tar en plan av huset och drar raka streck med linjal p.b.s. om en dörr till nästa dörr (eller fast inredning) så ser du 'döytan'. Möblerar du den får du kryssa mellan möblerna. Alltså möblerar du inte den, så att du ska behöva gå i zickzack mellan stolar och bord o.d. Du vill gå så rakt du kan för att komma från punkt A (dörren) till punkt B (nästa dörr, eller t.ex. spisen till matbordet).
Yteffektiviteten hänger m.a.o. samman med vilken typ av planlösning det rör sig om. Sluten plan med korridor är därför mer yteffektiv än en öppen planlösning, som ser större ut för att det inte finns några speciella kommunikationsytor (korridorer etc.), men likfullt finns kommunikationsytan/'döytan' i planen, fast väl dold.
Det är ungefär samma förvillelse som att säga att ett 1½-planshus alltid är större/rymligare än ett 1-planshus med samma bottenyta.
(Trappan mellan våningarna upptar en yta som sammanlagd = med ett mindre rum i Bv. Lägger man därtill de ytor som behövs före trappans början och dess avslut däruppe, samt ytorna för tillträde till början och slutytan kan man få ihop bra många kvadrat i ett plan som ger nästan samma våningsyta som på 1½-plan. Därtill får man en mycket bättre kommunikation mellan rummen i ett 1-planshus än i ett 1½-planshus.)
Men handen på hjärtat: hur ofta är det som du/ni har 20 personer runt middagsbordet? Julafton, skriver du. (Jag kan tänka mig födelsedagar och andra storhögtider oxå.) Men är det för gästerna eller er själv som ni bygger huset?
Det blir ju ganska dyrt att ha stora ytor stående tomma i väntan på att de ska bli 20 gäster (eller fler) runt middagsbordet. Ytan ska dessutom värmas upp och hållas i ordning med städning osv. Detta faktum vet varenda barnfamilj med utflyttade barn. Låt vara att ytorna behövs när de kommer hem med partner och barn. Men många byter ner sig till mindre hus när barnen är utflugna för att spara på driften och jobbet med att hålla rent.
Lyckligast skulle det därför kunne vara att tänka i andra banor. Man har ett hus som täcker behovet. Behovet skiftar med tiden. Ett hus med en tillfällig (mobil) utökning för fest kunde då vara ett sätt att täcka upp för 20 gäster de få ggr./år det behövs.
Byggde vi hela huset så att det fungerade ungefär som en byrå, där lådorna motsvarar rummen, så skulle man inte behöva flytta från ett mindre till större hus när barnen kommer eller flyttar hemifrån. Det var s.a.s. bara att sätta in fler lådor eller plocka bort någon.
Det är ett oomtvistat faktum att grannskapet betyder mycket för barn. De etablerar kontakter via grannarnas barn, via skolan, osv. och vill helst bo kvar på den plats de är uppväxta och vana vid. Föräldrarnas jobb och deras inbördes förhållande kan framtvinga en flytt, men om det istället handlar om bostaden, skulle det kunna lösas med ett mer flexibelt byggande än det vi har idag. T.ex. med additionsmoduler på ovan beskrivet sätt.
Kanske det vore något för arkitekterna att fundera över?
_________________
Byggaren
Redigerat av moderator:
Bara för att säga emot så..
..skulle jag vilja hävda att hur man kan utnyttja ytorna i olika planlösningar beror på hur man väljer att möblera, och om man uppskattar rymd eller inte. Allt handlar inte om kroppar/m2.
Sedan finns det andra faktorer. Vårt 100-åriga hus är stort, har många rum (11 tror jag) och är helt omöjligt att möblera. Fönster överallt (den gamle lotsen skulle kunna se havet), inte en vägg att ställa en möbel mot.. jag skulle ge en hel del för lite öppen planlösning.
Vad gäller ytan så har jag bott på många olika sätt i mitt liv, och jag måste säga att stora hus är betydligt lättare att leva i och att städa. Det står inte möbler överallt, och det är lätt att komma fram. Mest slående var när jag flyttade från en 1:a till en 5:a en gång i tiden, det var en ofantlig skillnad när man inte längre behövde spela femtonspelet med alla prylar vad man än skulle göra.
..skulle jag vilja hävda att hur man kan utnyttja ytorna i olika planlösningar beror på hur man väljer att möblera, och om man uppskattar rymd eller inte. Allt handlar inte om kroppar/m2.
Sedan finns det andra faktorer. Vårt 100-åriga hus är stort, har många rum (11 tror jag) och är helt omöjligt att möblera. Fönster överallt (den gamle lotsen skulle kunna se havet), inte en vägg att ställa en möbel mot.. jag skulle ge en hel del för lite öppen planlösning.
Vad gäller ytan så har jag bott på många olika sätt i mitt liv, och jag måste säga att stora hus är betydligt lättare att leva i och att städa. Det står inte möbler överallt, och det är lätt att komma fram. Mest slående var när jag flyttade från en 1:a till en 5:a en gång i tiden, det var en ofantlig skillnad när man inte längre behövde spela femtonspelet med alla prylar vad man än skulle göra.
Redigerat:
Tycker generellt inte att Svensken bygger för stora hus. Bygger vi igen så blir det garanterat större igen. Det är skönt helt enkelt att ha ytorna, att inte känna sig instängd. Sen hindrar inte det att man bygger energisnålt ändå. Vårt kök och vardagsrum som hänger ihop är på ca 65 m2 och det känns oerhört socialt och trevligt när vi har massa folk i huset, det blir ej trångt.
Man blir mer orolig när man läser i tidningen om Jesper Parneviks sovrum som är på 300 kvm...
Man blir mer orolig när man läser i tidningen om Jesper Parneviks sovrum som är på 300 kvm...
Byggaren, skulle du råka ha någon gammal planlösning, som du tycker är ett bra exempel på bra och ytsnål planlösning skulle det vara trevligt att få ta del av den.imported_Byggaren skrev:Du har så rätt så (även om kommentaren kommer lite väl sent
...
Att rita en ytsnål planlösning kunde de gamla 'lånearkitekterna'. Därtill tvingade av statens finansieringssystem för småhusbyggandet. Det är främmande för dagens arkitekter. Jag har roat mig med att under flera år granska typhuslösningarna från trähustillverkarna för att se om de kan få in fler än två-tre rum på 100 kvm bostadsyta. Slutresultatet blir inte sällan att de hamnar uppåt 115-120 kvm. Ändå är planlösningen ganska medioker, sett med mina gamla ögon. Ska man hitta något som är smått får man därför gå till dem som ritar sommarstugor.
Kunna öva sig i ytsnåla tankebanor sas.
Jag är inte intresserad av att bygga ett pyttelitet hus bara för att bevisa något, men omvänt är jag inte heller intresserad av att fläska på med massor av kvm ifall jag kan få ett lika bra och funktionellt hus som är mindre (och billigare).
Håller med, men vill också poängtera att upplevelsen av rymd inte är helt värdelös, varierande från person till person, men ändå ....
Vi har haft en luciamiddag, en julafton och en nyårsmiddag inom loppet av 2 veckor. Fler kommer...imported_Byggaren skrev:
Om det är för gästerna eller oss själv vi byggt? Ja, både och kan man väl säga. Vi trivs med våra vänner och släktingar och ännu mer när dom trivs. Vi trivs av att barnen kan ha ett eget vardagsrum utan att vi eller dom stör. Vi trivs av att kunna sitta i soffan med gäster utan att folk sitter på varandra. Trivsel är ordet, funktion är inte allt.
Sen behöver väl ytorna inte stå tomma, det beror ju som du själv säger på hur man möblerar. Stor yta betyder väl inte automatiskt omöblerbar? När man ritar huset så gör man ju det utifrån egna önskemål och behov, därför är de ju ganska få döytor som uppstår (om man inte tänkt helt fel). Man har ju möblerat huset redan innan mer eller mindre.
Ärligt talat så tyckter jag inte det är jobbigare att hålla rent våra nuvarande 200m2 jämfört med tidigare 110. Vad det beror på kan jag inte riktigt svara på. Möjligtvis är det att skrymslen och vrår är lika många som förut och möbler och annat stod tätare.
När tiden kommer att barnen flyttar ut så är det mycket möjligt att man söker något annat. Men vi har inte byggt för hur vi vill ha det om 20 år..
Redigerat:
Men om man nu har 20 personer hemma på middag en gång i månaden minst och har 3 barm med kamrater som vill ha ytor att röra sig på. Vi byggde för våra behov nu, inte som pensionärer med vuxna barn. Visserligen så hoppas man ju på många barn barn..... Jag kan till viss del hålla med att yteffektivt är bra, och rymd och bjälklagsöppningar mm. är rent slöseri med yta, men än dock ger det en viss trivsel och känsla som jag inte vill vara utan. Jag gilla mina 220 kvm och kan inte tänka mig att ha mindre.
Mikael_L skrev:
Ska leta i gömmorna. Återkommer.
_________________
Byggaren
Det du anger här är väl funktion om något? Så klart vuxna ska kunna ha umgänge utan barnen stör. Särskilt så högljudda som de är nu, med en musikkultur som likt prästen i kyrkan höjde rösten när predikotexten var dåligimported_Anders_S skrev:
Tänk om du då haft ett hus med flexibel yta? Då hade det bara varit att dra bort den del som inte längre behövdes. Då hade du kunnat haft det som du har nu att behöva anstränga dig med att flytta och byta adress. Så hade någon annan kanske tagit över den del som blivit över och du fått lite kassaförstärkning?imported_Anders_S skrev:
Men byt inte ner dig för fort även om ungarna flyttar ut. Efter studierna på annan ort brukar de själva bilda familj, men innan de är där tar det ett tag. Sen behöver de plötsligt yta igen när de kommer hem med en partner och barn. Även om det bara är några ggr. om året de ska ligga över. Då kommer de gamla rummen väl till pass, bara det inte är vad vi byggare brukar kalla 'kalvakättar'
(Dvs. sovrum på 7 m^2.)_____________________
Byggaren
Ja tänk om, men än så länge har jag inte sett någon sådan uppfinning. Så det är väl knappast ett argument att bygga litet, eller?imported_Byggaren skrev:Tänk om du då haft ett hus med flexibel yta? Då hade det bara varit att dra bort den del som inte längre behövdes. Då hade du kunnat haft det som du har nu att behöva anstränga dig med att flytta och byta adress. Så hade någon annan kanske tagit över den del som blivit över och du fått lite kassaförstärkning?
Men byt inte ner dig för fort även om ungarna flyttar ut. Efter studierna på annan ort brukar de själva bilda familj, men innan de är där tar det ett tag. Sen behöver de plötsligt yta igen när de kommer hem med en partner och barn. Även om det bara är några ggr. om året de ska ligga över. Då kommer de gamla rummen väl till pass, bara det inte är vad vi byggare brukar kalla 'kalvakättar'
_____________________
Byggaren
Jag blir förvånad när du å ena sidan tycker att folk bygger för stora hus men å andra sidan inte tycker sovrum får vara små. Varför lägga yta på sovrummen men inte på sällskapsdelar?
imported_Anders_S skrev:
Det upptäcker du den dag då du ska använda 'kalvakättarna' till något annat än att sova i
Om du tittar på SKANSKAS och IKEA-s projekt Bo klok i Gbg, så får du en uppfattning om vad ytsnålt byggande kan leda till. Tre rum på en väldigt liten yta (69 m^2, normalt för en trea idag i ett hyreshus ligger på runt 75 m^2). Ändå finns funktionaliteten där med väl tilltagna och planerade ytor i de delar som andra ställer i skamvrån. Sällskapsdelen kunde ha varit större, men då ökar också ytan. Dock utan att övriga delar behöver göras större eller planeras om. Tar man bort väggen mellan sovrummet och vardagsrummet och låter hela den ytan bli en sällskapsdel och lägger till ytan för ett sovrum som en vinkel ovanför nuvarande läge har man en perfekt 3:a på mindre än 85 kvadrat med STORT vardagsrum. (Visserligen med köksdelen i ena änden, men vad då? Det har ni ju i era flådiga hus oxå
)______________________
Byggaren
Sovrummen lär knappast bli något annat än sovrum. Möjligtivis extra kontor eller hobbyrum så jag personligen har ingen glädje av att öka storleken på dom.
Förstår f.ö inte riktigt vitsen i att pressa ner varje yta till absolut minimum när man inte har några begränsningar att ta hänsyn till.
P.s
jag har köksdelen mitt i huset.
Förstår f.ö inte riktigt vitsen i att pressa ner varje yta till absolut minimum när man inte har några begränsningar att ta hänsyn till.
P.s
jag har köksdelen mitt i huset.
Skönt för dig.imported_Anders_S skrev:
Men för oss andra, vi med begränsad ekonomi, både avseende nyproduktionspriset och driftskostnaden samt de med begränsad byggrätt kan ju diskussionen vara intressant.
T.o.m utöver ett rent filosofiskt plan ...
Om du tittar på SKANSKAS och IKEA-s projekt Bo klok i Gbg, så får du en uppfattning om vad ytsnålt byggande kan leda till. Tre rum på en väldigt liten yta (69 m^2, normalt för en trea idag i ett hyreshus ligger på runt 75 m^2). Ändå finns funktionaliteten där med väl tilltagna och planerade ytor i de delar som andra ställer i skamvrån. Sällskapsdelen kunde ha varit större, men då ökar också ytan. Dock utan att övriga delar behöver göras större eller planeras om. Tar man bort väggen mellan sovrummet och vardagsrummet och låter hela den ytan bli en sällskapsdel och lägger till ytan för ett sovrum som en vinkel ovanför nuvarande läge har man en perfekt 3:a på mindre än 85 kvadrat med STORT vardagsrum. (Visserligen med köksdelen i ena änden, men vad då? Det har ni ju i era flådiga hus oxå )
______________________
Byggaren[/QUOTE]
Det här med kök och vardagsrum ihop har många fått om bakfoten, Vill man som vi ha 20 - 22 mer eller mer permanenta matplatser att sitta vid så ser ju det ganska konstigt ut om man har ett sådant bord i vardagsrummet. När vi byggde var ett av kraven separat köksdel och matsal. I köket äter vi till vardags runt ett stort bord med 8 stolar och vid gäster på besök både i kök och i vardagsrum. Många, däribland husfirman tyckte att det var ovanligt att bygga separat kök idag. Mycket kommer ifrån diskussionen om yteffektivt och att bara ha ett matbord, eller iallafall ingen separat matsalsdel. Att vi sedan inte har någon dörr utan bara en öppning i väggen gör ju att det ändå får kontakt med sällskapsutrymmerna.
Men jag förstår trots det inte vart trådskaparen vill komma fram till? Att det är fel, fult eller osmakligt att bygga stort hus om man känner att behovet finns. Eller är det vanlig svensk jantelag som spökar? Bara för att det går att bygga mindre och att man faktiskt kan bo på mindre yta, så är väl det inte en nackdel att bo på större yta? Speciellt då det inte har någon direkt ökat energibehov.
)______________________
Byggaren[/QUOTE]
Det här med kök och vardagsrum ihop har många fått om bakfoten, Vill man som vi ha 20 - 22 mer eller mer permanenta matplatser att sitta vid så ser ju det ganska konstigt ut om man har ett sådant bord i vardagsrummet. När vi byggde var ett av kraven separat köksdel och matsal. I köket äter vi till vardags runt ett stort bord med 8 stolar och vid gäster på besök både i kök och i vardagsrum. Många, däribland husfirman tyckte att det var ovanligt att bygga separat kök idag. Mycket kommer ifrån diskussionen om yteffektivt och att bara ha ett matbord, eller iallafall ingen separat matsalsdel. Att vi sedan inte har någon dörr utan bara en öppning i väggen gör ju att det ändå får kontakt med sällskapsutrymmerna.
Men jag förstår trots det inte vart trådskaparen vill komma fram till? Att det är fel, fult eller osmakligt att bygga stort hus om man känner att behovet finns. Eller är det vanlig svensk jantelag som spökar? Bara för att det går att bygga mindre och att man faktiskt kan bo på mindre yta, så är väl det inte en nackdel att bo på större yta? Speciellt då det inte har någon direkt ökat energibehov.
