NIBE S1256-18 har SCOP 6,22 (enligt NIBE) det var den jag tänkte på i jämförelse med COP 3,5. Det är som du säger inte samma standard, men det är ändå en grym utveckling. 😊F fsn skrev:
Och jag skrev NÄSTAN dubbel. Oavsett, så är det en imponerande utveckling.
Redigerat:
SCOP över 6 låter lite för bra för att vara sant. Då måste COP ligga ännu högre under de tuffa perioderna på vintern.
Vi närmar oss dom teoretiska gränsvärdena när man inte kan få ut mer (möjligtvis med låg VB-temp i golvvärme).
Vi närmar oss dom teoretiska gränsvärdena när man inte kan få ut mer (möjligtvis med låg VB-temp i golvvärme).
Nu tänker du fel, cop kan vara något sämre under de värsta perioderna vilket väl upp av om det är lite bättre under resten av året.M MagHam skrev:
Sen är väl dock scop orealistiskt eftersom de5 har en dimensionerande framledning på 35 grader, vilket väl bara är relevant för nybyggda välisolerade hus med golvvärme (och ftx?)
Man kan inte jämföra så tror jag, de äldre pumparna är inte testade mot EN14825. 1256-18 har COP 5,1 vid 0/35 samt COP 3,9 vid 0/45 enligt EN14511 som man hittar på lite äldre pumpar med. Detta är absolut inte mitt kompetensområde men jag tycker den jämförelsen känna rimligare.Nissens skrev:
Jag kan för lite också. Kanske går det att hitta korrekt info någonstans. 😊F fsn skrev:
SCOP nyttjar de mer eller mindre långa tiderna där temperaturdiffen är mindre över en säsong, som nu när det är 5 och 10 grader utomhus och frameldningen betydligt lägre än 35 grader C
Det är en förbrukningsprofil baserade på olika in och ut-temperaturer med x antal olika timmar på var temperaturdiff efter någon modell av en uppvärmnings-säsong i Danmark eller motsvarande.
medans med COP har man specificerad förhållande som 0/35 med 35 grader diff eller 0/45 med 45 grader i difftemperatur och då är det inte lika vackert som angivna SCOP
tyvärr är dessa standarder kostsamma att köpa ut så att man kan se vad och hur de gör testerna inklusive temperatur över tid när det gäller profilen i hur länge man kör per grad ändring i temperaturdrift för att få fram SCOP. - och om man kör någon profil från Kiruna och inte bara tagen från Danmark ;-)
Det är en förbrukningsprofil baserade på olika in och ut-temperaturer med x antal olika timmar på var temperaturdiff efter någon modell av en uppvärmnings-säsong i Danmark eller motsvarande.
medans med COP har man specificerad förhållande som 0/35 med 35 grader diff eller 0/45 med 45 grader i difftemperatur och då är det inte lika vackert som angivna SCOP
tyvärr är dessa standarder kostsamma att köpa ut så att man kan se vad och hur de gör testerna inklusive temperatur över tid när det gäller profilen i hur länge man kör per grad ändring i temperaturdrift för att få fram SCOP. - och om man kör någon profil från Kiruna och inte bara tagen från Danmark ;-)
Jo, men jämför man 0 brine och 45 fram enligt samma standard så skall det ändå vara fullt jämförbart och där är faktiskt skillnaderna rätt små. Rätt förvånande faktiskt.X xxargs skrev:
Räkna COP= 4 för golvvärme och COP=3 för radiatorer så blir du inte besviken. Folk verkar ha glömt att den stora skillnaden är bergvärme eller inte bergvärme, vilken COP du har är mindre intressant. Har du en villa från 70-talet som ursprungligen drog 3-4 kubik olja eller 30-40 MWh el om året kommer du med radiatorer ner till 10-13 MWh om året. Är detta inte tillräckligt bra får du nog fundera på att byta till ett effektivare hus.
Dock vill jag då poängtera att det gravt underskattade 70-talet med sina platta tak, sutterrängkällare och enorma utrymmen tilltalar en viss kategori köpare och det är dessa som tjänar på BV. Vill du ha romantik, snickarglädje eller en iskall industrilook med femglasfönster från golv till tak finns det andra hus.
Totalt sett blir dock 70-talshuset det mest ekonomiska. Dessutom har de alltid mögliga uppreglade golv som du lätta byter själv med lite anstränging så du slipper fjantiga abonnemang på gym, TV-kanaler och annat för du har alltid att göra. Men när du är klar njuter du i många år av att det bara är lite mögelstank och att du kan få plats med en pingisbord i gillestugan och att du sitter i den obligatoriska bastun.
Ursäkta om jag spårade ur lite men poängen är att lite COP hit eller dit inte är så viktigt.
Dock vill jag då poängtera att det gravt underskattade 70-talet med sina platta tak, sutterrängkällare och enorma utrymmen tilltalar en viss kategori köpare och det är dessa som tjänar på BV. Vill du ha romantik, snickarglädje eller en iskall industrilook med femglasfönster från golv till tak finns det andra hus.
Totalt sett blir dock 70-talshuset det mest ekonomiska. Dessutom har de alltid mögliga uppreglade golv som du lätta byter själv med lite anstränging så du slipper fjantiga abonnemang på gym, TV-kanaler och annat för du har alltid att göra. Men när du är klar njuter du i många år av att det bara är lite mögelstank och att du kan få plats med en pingisbord i gillestugan och att du sitter i den obligatoriska bastun.
Ursäkta om jag spårade ur lite men poängen är att lite COP hit eller dit inte är så viktigt.
Kylprocessen har sin termodynamik som varierar lite upp och ned med vald köldmedel, så där har vi inte något att se fram något nytt och revolutionerande på mycket överskådlig tid.F fsn skrev:
Med R290 så verka man kunna nå över 0.9 gentemot Carnot med en förlustfri kompressor och utan temperaturdiff i värmeväxlare och det som är kvar att polera på är kompressorns isentropiska verkningsgrad (dvs. hur mycket förluster den har som inte går till ren termodynamisk pumparbete utan istället ger extra värme i den pumpade gasströmmen) och små temperaturgradienter mellan köldmedelsidan i värmeväxlaren gentemot vatten/luft-omgivningen samt låga tryckförluster i gastransporterna mellan delarna - och bra värmeväxlare med mycket liten temperaturgradient mellan sidorna kräver stora i värmeöverföringsytorna.
Det som hänt märkbart på bergvärmepumparna under åren från 1990-talet och framåt är att kompressorns isentropiska verkningsgrad har gått från låg 0.6 till en hög 0.6 (dvs istället för 0.61 - 0.62 så har man nått 0.66 - 0.67, kanske tom. 0,68 för de större kompressorerna) - och det kan nog också bero på att kompressorerna och BVVP idag dimensioneras för full energi täckning och inte till 70-80% som tidigare - vilket automatiskt gör att pumparna blivit större och av det lite bättre isentropisk verkningsgrad.
Svårt att veta om förbättringen beror på att man förfinat kompressorerna mot tidigare eller att man helt enkelt kör större kompressorer med dagens effektdimensionering och därför uppvisar lite bättre isentropisk verkningsgrad mot tidigare installationer av den orsaken.
I det sammanhanget har man alltid 'naturkonstanten' att volymen ökar mycket mer och i kubik än den omslutande ytan som bara växer kvadratiskt när man förstorar saker (och omvänt att ytan inte minskar lika fort som volymen när man krymper) - och det gäller också kompressorers pumpförmåga i slagvolym gentemot friktionsytor i tätningarna mellan kolv och cylinder som ger förluster - därför får större kompressorer bättre isentropisk verkningsgrad än mindre kompressorer utan att det mekaniska är på något sätt är bättre mellan dem som friktion per cm tätningssträcka i en kolvring.
.
Jag skulle säga att man skulle börja med att energieffektivisera innan man ger dig på värmesystemet, men den iden tycks aldrig poppa upp hos folk. Debatten handlar bara om tillförsel, tillförsel, tillförsel.Kentvirulent skrev:
Vinden först, fasaden sen. Om man tjockar på fasaden passa på att byta fönster och flytta ut de samtidigt. Sen kan man ge sig på värmesystemet
Själv rev jag min Mexitegelfasad, sålde teglet å köpte isolering för pengarna. 2x70 mm + 100 mm putsisolering. Bytte samtidigt fönster.
Värmeförbrukning en har gått ner från 34 MWh till 2....och huset har numera energiklass A...
Medlem
· stockholm
· 2 252 inlägg
Går det spruta isolering på vind/kattvindar så är det troligen mest prisvärt om det är klent med isolering.E El oso skrev:
Vad innebär 2….. ?
Skall vi tro på att ett hus från 70-80-talet som drog 34MWh värme nu bara drar 2MWh värme? Endast genom lite tilläggsisolering? Detta är under passivhusförbrukning. Dessutom får du problem med fukt på vinden för dels är fuktisoleringen dålig på de här husen, dels förutsätts värmeläckage torka ut vinden. Skulle vilja påstå att det krävs FTX dessutom.
Och till sist är ett sådan jobb dyrt om man inte kan göra det själv.
Och till sist är ett sådan jobb dyrt om man inte kan göra det själv.
Visar bara att man är nära toppen och det fins inte att hämta så mycket mer på själva kylprocessen, lite varierar med köldmedel, mer varierar med kompressorns verkningsgrad.F fsn skrev:
tex. tillbakaläckande av gas under pumparbete där lågtrycksystemen (som R600a) läcker mindre massa tillbaka till lågtrycksidan under kompressionsarbetet än högtrycksystem som R410A/R32 (och CO2 skall vi inte prata om) med samma mekaniska spel (man räknar med 10 µm i dessa sammanhang) då läckan i en tätningspalt är volymkonstant och begränsas av mediets ljudhastighet (vid aktuella temperatur) medans massamängden per tid bestäms av gasens densitet när det passera tätningsspaltens smalaste del (och just i punkten gasen uppnår ljudets hastighet)¹.
Det var delvis detta som gjorde att R134a förlorade kriget mot R600a i vitvaror, även om R600a termodynamiska egenskaper är lite bättre än R134a så kunde det inte förklara hela skillnaden i
förbättringarna som faktiskt mättes upp.
Den andra delen som också har påverkan är gasens värmeledningsförmåga i gasform och i vätskeform vilket har betydelse i hur bra värmeöverföring det blir i evaporator och kondensor och därmed temperaturgradient mellan kylmediets praktiska koktemperatur och temperaturen på andra sidan värmeväxlaren.
R600a leder värme betydligt bättre än R134a och dess viskositet och densitet betydligt lägre - alla påverkar till liten fördel för R600a gentemot R134a med bättre transportegenskaper, det var också sådana faktorer som gjorde att R600a vann över R134a.
- men också i framtiden när man ersätter HCF-gaser och HFO-gaser till rena HC-gaser som R290 (propan) så kommer man vinna lite i egenskaper mot dagens använda köldmedel då R600a och R290 är väldigt snarlika i egenskaper utöver ångtrycket.
När det hela mognat och optimerats för R290 inom närmaste 10 åren så kommer maskinerna förmodligen ha bättre COP än någon av dagens maskiner med HCF/HFO-köldmedel ens kan drömma om, med kompressorer som har bättre isentropisk verkningsgrad (för att de läcker mindre massa tillbaka till lågtrycksidan under pumparbetet för att absolutrycket är lägre än R32/R410A), bättre fungerande värmeväxlare för att R290 leder värme bättre, och mindre förluster i flöden i värmeväxlare och ledningarna för att vikositeten är lägre, och lägre densitet som gör att det kostar mindre i tryckfall när köldmedier skall mats till lägre eller högre nivå - R134a/R410A är rätt tungt i jämförelse och kräver mer tryckillnad för att tex. skickas 3 meter upp i en AC-anläggning, och ökat tryckskillnad kan omvandlas till antal grader och större temperturdiff ger lägre COP.
Men även om man tar allt detta med i beräkningen så handlar det om procent - i allra bästa fall snudd på nå 2-siffrig antal procent i förbättring - inte det blir dubbelt effektivt mot innan.
---
¹ För luft som sugs mot vakumkamare så räcker det med typ 0.5 bar i tryckfall i kranhalsen för att uppnå ljudhastighet och sedan spelar det ingen roll om vakumkammaren är på 0.01 mBar absoluttryck eller 400 mBar absolutryck i kammare - det susar inte in mer luft genom kran för det och suset är konstant lika i båda fallen. - och ja - jag har hanterat vakumkammare, med vakumpumpar och turbopumpar för högvakum.