Fast varför blanda in myndigheter över huvud taget. Det är en granne som anser att en annan granne gjort fel. Som i andra fall med bråkande privatpersoner så kan det lösas genom att den ene grannen stämmer den andre i ett civilmål för att den t.ex. byggt närmare än X meter från tomten. I sådana mål är det OK att förlorande part betalar rättegångskostnader för vinnaren så det borde funka här med. Visst skulle det bli lite mer belastning på domstolarna, men målen borde kunna avgöras väldigt enkelt ifall det räckte att skicka ut LMV att mäta.hempularen skrev:
Som jag skrev tidigare så kunde det finnas en enkel regel som sa att man får inte bygga närmare än X meter från tomtgräns. Blir det tvist så skulle lantmäteriet kunna avgöra avståndet, antingen är det närmare eller ej så inga möjligheter till tyckanden. Ganska enkelt, men givetvis för enkelt eftersom det skulle innebära arbetslöshet för några tusen byråkrater.smurfen72 skrev:
Det krävs ett grann godkännande om man vill bygga nära annans mark utan att nån ska åka ut på platsen och kolla om det är ok har man godkännande behöver ingen åka så ett nej från grannen betyder inte nej för grannen bestämmer inte utan det gör byråkraterna vilket i det här fallet nog är ok.
Hej, skriver bara på senaste kommentaren. Frågan var byggnadsnämnden behövs dom eller bygglovsenheten eller vem det nu är.
Frågan är, vi har en myndighet som:
- har planbestämmelser I vissa områden från 1924
- har internt olika syn på vad som får byggas
- skapar nya planer som gör att ett hus byggt för 30 år sedan avviker mot nuvarande plan.
Detta är mina erfarenheter, många har säkert andra..
Om man hanterar sitt uppdrag på detta sätt ställer jag mej frågan igen. Behövs dom?? och hur förändrar vi den myndighet som ändå måste hålla lite koll på var man bygger bostäder, industrier och flygplatser förändras?
Nuvarande system har blivit ett självändamål, jag höll på att skriva: för ett antal misslyckade individer som inte fått annat jobb. Men jag menar inte så, jag menar att det uppdrag myndigheten fått är oklart, vilket också bekräftas av dagens diskussion, om att öka bostads byggandet, där huvudproblemet hänvisas till överklagande från kringboende och inte oklara regler som myndigheten själv inte lyckats förmedla.
Att man inte håller sina planer uppdaterade, att man inte är med I samhällsutvecklingen. Ett annat exempel, I Göteborg ville politikerna att man skulle bygga flerbostadshus i ett huvudsak villaområde och naturreservat, 5 år senare byggdes det 40 enfamiljshus i området.
Borde inte en myndighet som Byggnadsnämnden ligga på förkant och se till att en diversifiering av bostadsformer i ett område är nödvändig eller vad gör man, klagar på de boende. Det är inte politiker som skall sköta detta, det är möjligtvis en byggnadsnämnd och sen kan strunta i om taket är blått eller svart.
Så frågan kvarstår "Do we need them"
Frågan är, vi har en myndighet som:
- har planbestämmelser I vissa områden från 1924
- har internt olika syn på vad som får byggas
- skapar nya planer som gör att ett hus byggt för 30 år sedan avviker mot nuvarande plan.
Detta är mina erfarenheter, många har säkert andra..
Om man hanterar sitt uppdrag på detta sätt ställer jag mej frågan igen. Behövs dom?? och hur förändrar vi den myndighet som ändå måste hålla lite koll på var man bygger bostäder, industrier och flygplatser förändras?
Nuvarande system har blivit ett självändamål, jag höll på att skriva: för ett antal misslyckade individer som inte fått annat jobb. Men jag menar inte så, jag menar att det uppdrag myndigheten fått är oklart, vilket också bekräftas av dagens diskussion, om att öka bostads byggandet, där huvudproblemet hänvisas till överklagande från kringboende och inte oklara regler som myndigheten själv inte lyckats förmedla.
Att man inte håller sina planer uppdaterade, att man inte är med I samhällsutvecklingen. Ett annat exempel, I Göteborg ville politikerna att man skulle bygga flerbostadshus i ett huvudsak villaområde och naturreservat, 5 år senare byggdes det 40 enfamiljshus i området.
Borde inte en myndighet som Byggnadsnämnden ligga på förkant och se till att en diversifiering av bostadsformer i ett område är nödvändig eller vad gör man, klagar på de boende. Det är inte politiker som skall sköta detta, det är möjligtvis en byggnadsnämnd och sen kan strunta i om taket är blått eller svart.
Så frågan kvarstår "Do we need them"
Jag svarar ja på den frågan. Vi behöver dom.
Håller med om att många individer har missuppfattat vad arbetsuppgifter innebär och vad de ska syssla med. Kanske finns felen även på ledningsnivå. Detta bör såklart ses över och rättas till så att vi får en väl fungerande verksamhet som servar medborgarna på ett bra sätt.
Jag ser inte att man rättar till problem genom att bara lägga ner verksamheten och lägga allt i soptunnan. Jag ser det inte som att det finns två alternativ; behålla eller lägga ner. Det bästa borde väl va det tredje alternativet, behålla och förbättra.
Det skulle bli spännande om vi applicerade samma kantiga tänk på andra verksamheter som ibland inte funkar som man vill. Skatteverket, behövs dom? Sjukvården, behövs dom?
Håller med om att många individer har missuppfattat vad arbetsuppgifter innebär och vad de ska syssla med. Kanske finns felen även på ledningsnivå. Detta bör såklart ses över och rättas till så att vi får en väl fungerande verksamhet som servar medborgarna på ett bra sätt.
Jag ser inte att man rättar till problem genom att bara lägga ner verksamheten och lägga allt i soptunnan. Jag ser det inte som att det finns två alternativ; behålla eller lägga ner. Det bästa borde väl va det tredje alternativet, behålla och förbättra.
Det skulle bli spännande om vi applicerade samma kantiga tänk på andra verksamheter som ibland inte funkar som man vill. Skatteverket, behövs dom? Sjukvården, behövs dom?
Att en detaljplan är från 1924 ser jag inte problemet med. Tvärtom så är det ju rätt väsentligt att jag under den tid jag äger en fastighet skall kunna ha en "garanti" för att områdets karaktär fortsätter att vara ungefär som jag gillade när jag valde att köpa fastigheten.
Ändå så sker en hela tiden en samhällsutveckling även i existerande områden, F.D fritidshusområden får nya planer som gör det enklare att bygga åretrunt bostäder, praktexmplet är väl området som låten "lyckliga gatan" handlade om när man rev ett stort villaområde och byggde "blåkulla" i Solna.
Men jag tror inte någon är intresserad av att betala för nya detaljplaner ex. var 10e år, planeavgiften brukar ju ligga på 50 - 100 000 per tomt när det görs en ny detaljplan. Det är inte ekonomiskt försvarbart om man inte med planen på något sätt kraftigt ökar värdet av tomtmarken (ex. genom att möjliggöra permanentbostäder på tomter där man tidigare bara fick bygga 60 kvm stugor).
Exemplet med "planerade" hus i villaområdet misstänker jag kan ha varit taktik, för att möjliggöra bygge överhuvudtaget på marken.
Genom att skapa ett ramaskri hos villaägarna över planerna på flerfamiljshus, så minskar benägenheten att överklaga sedan när planen reduceras till att bli flera villor. Har sett det hända här i Stockholm, först flera års planering för att bygga flerfamiljshus på ett helt grönområde mitt i ett äldre villaområde, ramaskri. Sedan nytt planförslag på 2 veckor där man ändrat till ett 30 tal parhus, och bevarar halva grönområdet. Det går inte att planera på så kort tid, parhusplanen måste ha funnits klar, och det var troligen den man egentligen tänkte sig redan från början.
Ändå så sker en hela tiden en samhällsutveckling även i existerande områden, F.D fritidshusområden får nya planer som gör det enklare att bygga åretrunt bostäder, praktexmplet är väl området som låten "lyckliga gatan" handlade om när man rev ett stort villaområde och byggde "blåkulla" i Solna.
Men jag tror inte någon är intresserad av att betala för nya detaljplaner ex. var 10e år, planeavgiften brukar ju ligga på 50 - 100 000 per tomt när det görs en ny detaljplan. Det är inte ekonomiskt försvarbart om man inte med planen på något sätt kraftigt ökar värdet av tomtmarken (ex. genom att möjliggöra permanentbostäder på tomter där man tidigare bara fick bygga 60 kvm stugor).
Exemplet med "planerade" hus i villaområdet misstänker jag kan ha varit taktik, för att möjliggöra bygge överhuvudtaget på marken.
Genom att skapa ett ramaskri hos villaägarna över planerna på flerfamiljshus, så minskar benägenheten att överklaga sedan när planen reduceras till att bli flera villor. Har sett det hända här i Stockholm, först flera års planering för att bygga flerfamiljshus på ett helt grönområde mitt i ett äldre villaområde, ramaskri. Sedan nytt planförslag på 2 veckor där man ändrat till ett 30 tal parhus, och bevarar halva grönområdet. Det går inte att planera på så kort tid, parhusplanen måste ha funnits klar, och det var troligen den man egentligen tänkte sig redan från början.
Hej
"Att en detaljplan är från 1924 ser jag inte problemet med. Tvärtom så är det ju rätt väsentligt att jag under den tid jag äger en fastighet skall kunna ha en "garanti" för att områdets karaktär fortsätter att vara ungefär som jag gillade när jag valde att köpa fastigheten."
Vet inte om jag ska gratulera att du känner trygghet i att äga en fastighet i 92 år, skojar. Det klart att jag inte vill ha en återvinningscentral som plötslig granne, men att begränsa utveckling mot flerbostadshus känns ju ganska otidsenligt.
Sen varför en planändrings kostnads i den storleksordningen, samhället förändras, nya krav dyker upp, det är väl något en inrättning som Byggnadsnämnden skall klara ut inom sin budget. Kravet är att hänga med I tiden.
Det finns många bra exempel på när BN har accepterat katastrof projekt. Blåkulla är ett, så vad tillför dom? Min syn är otidsenliga planer, detaljstyrning, godkännande av rivning av stadskärnor för betongKonsum eller betongTempo. Ingen bra track record.
Alla säger idag att regelverket behöver lättas upp, det saknas 750.000 bostäder till 2025, om vi lever med planer som är 101 år gamla kommer all nybyggnation förläggas i fjärran ytterområden, bortom Nationalparker och Naturreservat.
"Att en detaljplan är från 1924 ser jag inte problemet med. Tvärtom så är det ju rätt väsentligt att jag under den tid jag äger en fastighet skall kunna ha en "garanti" för att områdets karaktär fortsätter att vara ungefär som jag gillade när jag valde att köpa fastigheten."
Vet inte om jag ska gratulera att du känner trygghet i att äga en fastighet i 92 år, skojar. Det klart att jag inte vill ha en återvinningscentral som plötslig granne, men att begränsa utveckling mot flerbostadshus känns ju ganska otidsenligt.
Sen varför en planändrings kostnads i den storleksordningen, samhället förändras, nya krav dyker upp, det är väl något en inrättning som Byggnadsnämnden skall klara ut inom sin budget. Kravet är att hänga med I tiden.
Det finns många bra exempel på när BN har accepterat katastrof projekt. Blåkulla är ett, så vad tillför dom? Min syn är otidsenliga planer, detaljstyrning, godkännande av rivning av stadskärnor för betongKonsum eller betongTempo. Ingen bra track record.
Alla säger idag att regelverket behöver lättas upp, det saknas 750.000 bostäder till 2025, om vi lever med planer som är 101 år gamla kommer all nybyggnation förläggas i fjärran ytterområden, bortom Nationalparker och Naturreservat.
Intressant inlägg, skatteverket "behöver vi dom?", Sjukvården behöver vi dom?" Vi kan ju se att sjukvården framförallt har förändrats, från telefontider mellan kl 08:00 och 09:00 till vårdcentralen är det nu en service som vi inte skådat på kanske 10-15 år. Skatteverket har effektiviserat sin verksamhet så datorer sköter granskningen av din deklaration och focus ligger på att fånga upp skumma verksamheter. Två myndigheter som faktiskt möter upp mot sitt samhällsansvar,sen finns mycket kvar med sjukvården organisations problem och personal politik men det fixar nog hyrläkarbolagen när kostnaderna skenar, då måste ju begripa vad man gör fel, helt annan baby. Men ja I min värld behövs dom, utan att anklaga dej för "något kantigt tänk".
Tack för mej, jag släpper detta nu, detta "kantiga tänk"
har gett 24 nya gilla på vägen I denna fråga, så frågan var väl inte helt fel ställd? Men när debatten blir för låg så, Tack.
Tack för mej, jag släpper detta nu, detta "kantiga tänk"
har gett 24 nya gilla på vägen I denna fråga, så frågan var väl inte helt fel ställd? Men när debatten blir för låg så, Tack.Tyvärr var dina första inlägg lite för dåligt formulerade så redan starten på diskussionen blev lite luddig och. Det var inte helt tydligt vad du ville diskutera och om det var nämnden eller byggnadskontoret du ville prata om.. Då är det lätt att det spretar iväg åt alla möjliga håll som man inte har tänkt sig. Första inlägget i en diskussionstråd är alltid det viktigaste för att sätta inriktningen. Är inlägget lite flummig så brukar en urspårning sällan gå att rädda hem.Lars_52 skrev:Intressant inlägg, skatteverket "behöver vi dom?", Sjukvården behöver vi dom?" Vi kan ju se att sjukvården framförallt har förändrats, från telefontider mellan kl 08:00 och 09:00 till vårdcentralen är det nu en service som vi inte skådat på kanske 10-15 år. Skatteverket har effektiviserat sin verksamhet så datorer sköter granskningen av din deklaration och focus ligger på att fånga upp skumma verksamheter. Två myndigheter som faktiskt möter upp mot sitt samhällsansvar,sen finns mycket kvar med sjukvården organisations problem och personal politik men det fixar nog hyrläkarbolagen när kostnaderna skenar, då måste ju begripa vad man gör fel, helt annan baby. Men ja I min värld behövs dom, utan att anklaga dej för "något kantigt tänk".
Tack för mej, jag släpper detta nu, detta "kantiga tänk"
Det "kantiga" i mina ögon är att du fortsätter att ställa samma fråga om och om igen (behövs dom?/do wee need them?) Utan att du egentligen visar något intresse för de embryon till diskussion som dyker upp i tråden. Det känns som att du bara ville att folk ville ställa upp i kören och säga "Nej, dom behövs inte"
Du får i alla fall ett gilla av mig också för att du engagerar dig i forumet. Gör gärna fler försök till konstruktiva diskussioner
Men vi kan ju konstatera att trots alla brister i sjukvården så behöver vi sjukvård. Och jag hävdar att trots alla brister i bygglovsprocessen så behöver vi någon form av reglering, och därmed en instans som övervakar regleringen.
Jag tror många kan hålla med om brister i framtidsutveckling inom bygglovsverksamheten. Men att jämföra med sjukvården tycker jag blir orättvist.
Inom sjukvård drivs utvecklingen av en extrem spetskompetens av vetenskap. Det är ett område där avståndet mellan grundforskning och tillämpade vårdmetoder, nya mediciner osv. är kortare än inom någon annan samhällsverksamhet.
Tittar vi då på "vetenskapen" inom byggsektorn, så ligger vi ju här på en nivå där man fortfarande efter flera tusen års utvecklingsarbete inte kan bygga ett tak som inte rasar (idrottshallar, köpcentra som rasar under snötryck), där man bygger 10 000 tals hus som möglar trots att byggmetoden knappast skulle klarat granskningen för ett specialarbete i gymnasiet.
Tittar man på raset när Kista Galleria rasade över Hanstavägen för några år sedan med dödsoffer och svåra personskador, så hade visserligen konstruktören slarvat, och hon straffades för det.
Men någon annan i byggindustrin hade tillverkat en ca 30m lång balk av en stålkvalitet och dimension som snarare hör hemma i karroseripressarna i bilindustrin än i ett konstruktionselement. Visserligen följt hennes ritningar.
Och montörer på bygget hade lagt upp en 30 meter lång "stålbalk" som nästan gick att lyfta för hand, eftersom den var tillverkad av så tunn plåt, över en trafikerad genomfartsled, utan att stänga av trafiken (de hade inte tillstånd att bygga över vägen). Och andra montörer hade lagt upp ett hundratal kvm betongmoduler på den här balken, innan den kollapsade och krossade ett antal bilar på genomfartsleden.
Detta är den "vetenskapliga nivån" på svensk byggindustri när den är som högst. Jämfört med sjukvård så är i princip även de värsta kvacksalvare mer vetenskapliga. De har ju ofta iallafall någon sort pseudovetenskap i sin argumentation.
Poängen med det här är att bygglovsmyndigheterna ligger utvecklingsmässigt väldigt bra till jämfört med byggbranschen i stort. De verkar inom ett område som är ganska befriat från forskning och vetenskapliga arbetsmetoder, men lyckas ändå få till en viss utveckling.
Jag tror många kan hålla med om brister i framtidsutveckling inom bygglovsverksamheten. Men att jämföra med sjukvården tycker jag blir orättvist.
Inom sjukvård drivs utvecklingen av en extrem spetskompetens av vetenskap. Det är ett område där avståndet mellan grundforskning och tillämpade vårdmetoder, nya mediciner osv. är kortare än inom någon annan samhällsverksamhet.
Tittar vi då på "vetenskapen" inom byggsektorn, så ligger vi ju här på en nivå där man fortfarande efter flera tusen års utvecklingsarbete inte kan bygga ett tak som inte rasar (idrottshallar, köpcentra som rasar under snötryck), där man bygger 10 000 tals hus som möglar trots att byggmetoden knappast skulle klarat granskningen för ett specialarbete i gymnasiet.
Tittar man på raset när Kista Galleria rasade över Hanstavägen för några år sedan med dödsoffer och svåra personskador, så hade visserligen konstruktören slarvat, och hon straffades för det.
Men någon annan i byggindustrin hade tillverkat en ca 30m lång balk av en stålkvalitet och dimension som snarare hör hemma i karroseripressarna i bilindustrin än i ett konstruktionselement. Visserligen följt hennes ritningar.
Och montörer på bygget hade lagt upp en 30 meter lång "stålbalk" som nästan gick att lyfta för hand, eftersom den var tillverkad av så tunn plåt, över en trafikerad genomfartsled, utan att stänga av trafiken (de hade inte tillstånd att bygga över vägen). Och andra montörer hade lagt upp ett hundratal kvm betongmoduler på den här balken, innan den kollapsade och krossade ett antal bilar på genomfartsleden.
Detta är den "vetenskapliga nivån" på svensk byggindustri när den är som högst. Jämfört med sjukvård så är i princip även de värsta kvacksalvare mer vetenskapliga. De har ju ofta iallafall någon sort pseudovetenskap i sin argumentation.
Poängen med det här är att bygglovsmyndigheterna ligger utvecklingsmässigt väldigt bra till jämfört med byggbranschen i stort. De verkar inom ett område som är ganska befriat från forskning och vetenskapliga arbetsmetoder, men lyckas ändå få till en viss utveckling.
Ok. Jämförelsen med sjukvården var kanske lite väl magstark men syftet var att bara ta några andra samhällsfunktioner som exempel där man inte bara hux flux lägger ner verksamheten bara för att den inte fungerar toppenbra i alla fall.
TS verkade inte intresserad av att diskutera förbättringsarbete utan ville bara kapa bort allt som inte fungerar som tänkt. Det känns inte särskillt kontstruktiont och ska vi börja resonera så kring alla funktioner så kommer vi snart att ha vilda västern. Stockholmarna tycker nog att snöröjningen sköts dåligt så vi kanske ska ta och lägga ner den helt och hållet också
TS verkade inte intresserad av att diskutera förbättringsarbete utan ville bara kapa bort allt som inte fungerar som tänkt. Det känns inte särskillt kontstruktiont och ska vi börja resonera så kring alla funktioner så kommer vi snart att ha vilda västern. Stockholmarna tycker nog att snöröjningen sköts dåligt så vi kanske ska ta och lägga ner den helt och hållet också