Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 942 inlägg
Fast jag vill minnas att labsalarna på Chalmers inte var IT-nät. Fast jag kommer inte ihåg detaljerna. Jag vill inte ta gift på det...Mikael_L skrev:
All koppar är lika i princip lika ren det skiljer på några få tiondels procent.A avh67f skrev:
När man tillverkar koppar gör man det i 2 steg, först framställs en "råkoppar" denna innehåller ett antal procent föroreningar, denna koppar duger inte till elledningar (för högt motstånd) men duger bra för gjutning av brons/mässing.
Man gör sedan en elektrolys som gör att föroreningsgraden ligger på 1/1000 procent nivå. Denna har en låg resistans och används för ellledningar. Den är syre (oxygen)-fri vilket marknadsförs av tillverkare av högtalarsladdar, gäller dock för samtliga elkablar. Denna lilla föroreningsmängd (ppm) som finns kvar påverkar dock resistansen men anses vara försumbar (mindre än 1 procent),
I vissa sällsynta fall kan man rena kopparen lite till men denna koppar är extremt dyr 1000 kr/kg (tror jag)
Redigerat:
Är det inte TT-nät inte IT-nät du menar ?
Båda stiften har spänning mot jord ......
I IT-nät svävar båda uttagen i eluttagen gentemot jord och man övervakar resistansen gentemot jord.
I TT-nät har man fast spänning mellan uttagen och jord.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 942 inlägg
Njae, TT-jordning betyder lokalt jordtag. Det kan vara bra om man har störningar (vid exv. mätning) men jag håller det för helt otänkbart att man skulle göra ett kraftmätningslab så. Särskilt i Sverige där vi generellt har så dåliga jordtag (för mycket istid...).C claesborjesson skrev:
Så vad man har att välja på är IT, samt ett vanligt TN-nät. Det slutar inte bli TN bara för att man gör som amerikanerna och mittpunktsjordar en transformator s.a. man kan får halva fasspänningen på varje ledare jämfört med den normala 230V fasspänningen. Vilket naturligtvis blir lite säkrare eftersom man minskar spänningen mot jord med hälften.
I Storbritannien så är det enligt uppgift krav sedan många år på ett sådant system på byggarbetsplatser. Eftersom det finns gott om 120V utrustning att köpa (USA) så kör man ett system med halva fasspänningen på varje ledare, alltså 60V. Detta skall ha minskat olyckor drastiskt. (Men jag hittar ingen referens nu i hastigheten.)
När jag jobbade på KTH c:a 1988 så var det ett TT-nät i de lokaler där jag jobbade, ett kemilab. TT står för Terrest.Terrest det vill säga att det är spänning mellan båda ledarna och jord, 110 volt ac, och 220 volt mellan ledarna. Det hela vållade mig en del huvudbry när jag installerade en del kraftutrustning som krävde 3-fas.
I Norge där jobbade i 12 år var det fram till c:a år 2000 att man levererade TT till fastighet/villa. Man levererade alltså bara 2-ledare med 230 volt mellan ledarna och 115 volt mellan ledarna och jord. Jorden skulle man tillverka själv. Man hade avancerade system med jordledare som man drog under väggarna och diagonalt men hörnen av huset. Om huset stod på berg borrade man helt sonika ett hål och 1-10 meter djupt och sänkte ner jordtaget. Medan man i sverige mäter jord i milli-Ohm mäter man i Norge i Ohm. TT-systemen är då aldrig 3-fas.
Det var även vanligt med IT-system med disneuter (gnistgap), Då kunde man leverera 3-fas men jorden skulle tillverkas lokalt. Faserna skall sväva gentemot jord, om någon åska kortslöts denna via disneuter (gnistgap). Detta system förekommer vad jag tror bara i Norge och Albanien,.
Redigerat:
Nej, så har jag inte uppfattat det. Första bokstaven är om elförsörjningssystemet är jordat i någon pol (T) eller isolerat (I) mot jord, andra bokstaven är hur jordningen är vid mottagande sida, antingen direktjordning (T) eller via distributionssystemet (N). Det har inte att göra med vad man har för spänning mellan ledarna i systemet som sådan om jag förstått det rätt.
På samma sätt uppfattar t.ex. Wikipedia det hela. https://en.wikipedia.org/wiki/Earthing_system (se under IEC terminology, vilket väl får betraktas som en auktoritiv källa)
Min uppfattning är inte heller att man levererade TT-nät i norje utan just IT-nät. TT torde vara det absolut sämsta alternativet i Norge om jag förstår det hela rätt på grund av den myckna berggrunden och därmed resulterande höga impedansen mellan jordtagen. Det är också absolut trefas, i betydelsen tidsförskjutna faser och möjlighet till roterande magnetfält (och därmed enkel motordrift via trefas asynkronmaskiner).
Ditt huvudbry vid installation var sannolikt resultatet av just ett IT-nät med 3x230V. Jag kan inte alls se varför man skulle jorda TT internt i en byggnad, det verkar helt bakvänt. Ett TT-system har också vanligen en nolla medlevererad och möjliggör på samma sätt som ett TN-nät både huvudspänning (fas-fas) och fasspänning (fas-nolla).
Eller är jag helt fel ute här, ni som kan?
Edit:
Norska Wikipedia anger att IT-nät är det vanligaste distributionsnätet i Norge med undantag för Sörvestlandet där TT-nät är vanligt. Nybyggnad görs med TN-nät. https://no.wikipedia.org/wiki/IT-nett
På samma sätt uppfattar t.ex. Wikipedia det hela. https://en.wikipedia.org/wiki/Earthing_system (se under IEC terminology, vilket väl får betraktas som en auktoritiv källa)
Min uppfattning är inte heller att man levererade TT-nät i norje utan just IT-nät. TT torde vara det absolut sämsta alternativet i Norge om jag förstår det hela rätt på grund av den myckna berggrunden och därmed resulterande höga impedansen mellan jordtagen. Det är också absolut trefas, i betydelsen tidsförskjutna faser och möjlighet till roterande magnetfält (och därmed enkel motordrift via trefas asynkronmaskiner).
Ditt huvudbry vid installation var sannolikt resultatet av just ett IT-nät med 3x230V. Jag kan inte alls se varför man skulle jorda TT internt i en byggnad, det verkar helt bakvänt. Ett TT-system har också vanligen en nolla medlevererad och möjliggör på samma sätt som ett TN-nät både huvudspänning (fas-fas) och fasspänning (fas-nolla).
Eller är jag helt fel ute här, ni som kan?
Edit:
Norska Wikipedia anger att IT-nät är det vanligaste distributionsnätet i Norge med undantag för Sörvestlandet där TT-nät är vanligt. Nybyggnad görs med TN-nät. https://no.wikipedia.org/wiki/IT-nett
Redigerat:
Jag tror du är rätt bra på spåret.
Norge har mycket IT-nät just för problemen med att få bra lokala jordtag, vilket gör TT svårt och dumt.
Norge skulle också kunna köra TN som i Sverige, men med IT sparar de koppar.
De går däremot över allteftersom till TN-nät, samma design som Sverige, allt vad det byggs nytt.
Norge har mycket IT-nät just för problemen med att få bra lokala jordtag, vilket gör TT svårt och dumt.
Norge skulle också kunna köra TN som i Sverige, men med IT sparar de koppar.
De går däremot över allteftersom till TN-nät, samma design som Sverige, allt vad det byggs nytt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 942 inlägg
Nej. Det står för terra-terra. Dvs "jord-jord" på latin, eller terre-terre på franska. (Men sak samma).C claesborjesson skrev:
Det är möjligt att det vållade huvudbry, men inte av det skälet. Det var nästan säkert inget TT-nät. Och i vilket fall inte av det skälet. Det som skiljer mellan TN och TT är inte om man har spänning mellan faser och nolla. Det finns nolla i båda dessa system.C claesborjesson skrev:
Nomenklaturen enligt IEC 60364 är egentligen ganska enkel och precis som Tommib säger; den beskriver hur jordningen är ordnad i båda ändarna av matningen till förbrukaren i distributionssystemet; första bokstaven för hur (typiskt) transformatorn är jordad och andar för hur förbrukaränden är jordad.
Valen som finns för första bokstaven är, förutom "T" som vi redan täckt, "I" insulatum dvs isolerad. I förbrukaränden så kan man välja mellan "T" återigen, och "N" ("neutral") dvs bringad med från mataränden. Antingen separat TN-S ("separatum") från nollan, eller tillsammans med noll-ledaren TN-C. (Och om man som vi i Sverige vill ha en separat jord i anläggningen så fuskar man helt enkelt till det i förbrukaränden vilket ger oss TN-C-S)
Notera att om man sätter upp sin egen transformator på platsen (vilket är så man ordnat i labsalar; det är ingen, mig veterligen, som dragit ett helt distributionsnät till varken Chalmers eller KTH. Jag borde sett det alla de år jag var där.
) så har man ändå ett TN-C eller TN-C-S system till denna i Sverige. Om man exponerar nollpunkten efter systemet s.a. man har spänning mot båda faserna så kan man ha ett TN, eller TT-system. (Om man inte gör det så får man ett IT-system).Ett TT-system blir praktiskt omöjligt att bygga på det viset. För att man skulle kunna kalla labsalen ett TT system så krävs det alltså att man jordar labsalens transformatornolla via ett eget lokalt jordtag (vilket synes lite korkat enär man har ett TN-system av någon form i inkommande ände, men OK om man räknar det som jord, dvs "T", så låt gå för det), och dessutom skyddsjordar uttagen i labsalen via ett annat separat lokalt jordtag.
Det kan man naturligtvis göra, men det naturliga är naturligtvis att ta den jord (via TN-S, eller TN-C-S) man får från samma nät som matar transformatorn. I vissa fall så vet jag att man av störskäl faktiskt TT-jordar, men då mest för funktionsjordning egentligen inte för skyddsjordning. Men i vilket fall så är det inte det som gör skillnaden mellan IT-nät (som man också bygger lokalt av funktionssäkerhetsskäl på sjukhus och kärnkraftverk) där man inte har spänning mot jord, och TT-nät, där man har det.
I Norge som du skriver så har man inte TT-nät, och har aldrig haft. Man har IT nät. Dessa är antingen en-fas med två ledare och lokalt jordtag, eller trefas. Trefas är vanligt i centralorter. Eftersom man inte har någon nolla exponerad för kunden så är 230V den högsta spänning man får ut oavsett hur många faser man har. Jordtag måste vara lokalt hos förbrukaren, vilket ju syns av att den andra bokstaven är "T".
Men spänningen flyter inte helt fritt; det har den aldrig gjort, eftersom det då skulle bli omöjligt att t ex mäta upp ett jordfel. Istället så resistansjordar man nollpunkten på transformatorn (oftast naturligtvis med något åskskydd som du ritar). Så även om man i teorin inte skall kunna få någon ström genom en IT-ledare om man jordar den i Norge så är det inte helt sant. Man får någon/några mA. Inte så mycket att det kan skada, eller starta brand, men så mycket att voltmätaren ger säkert utslag mot jord på båda ledarna. (Jag har naturligtvis prövat.
Men kommer inte ihåg vad jordfelsskydden var ställda på för ström, eller var gränsen går.)Idag som andra skrivit så är dock IT-näten på väg ut i Norge och har varit under ganska lång tid. Längre tid än vad det tog norska elektriker att sluta sätta en säkring på nollan. "För så har vi ju alltid gjort!"
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 257 inlägg
Räknas bilel?
Stulen på internet
Stulen på internet
JO, det där är på sådan verkshöjd att det absolut platsar!
Kan kontra med trädgårdstraktorn som jag just nu drar om all el på (inga bilder tyvärr). I original satt alla kablar löst under maskinen precis där alla rörliga och roterande delar sitter, och allt bös och stänk underifrån hamnar. Mycket riktigt hade det skavt hål i isoleringen på stora tjocka kabeln till startmotorn på 2-3 ställen, och startmotorn var följaktligen bränd. Kontakter och anslutningar var fulla med skit, oxiderade och rostiga, och isoleringen vid de tusen kabelskorna bristfällig. Och allt detta alltså från fabrik på ett välkänt märke. Kärevänner!
För verkshöjd på episk nivå kan ni kika på denna, och börja räkna hur många klippta kablar ni hittar.
Så här går det när man låter idioter bygga om lokaler, och detta är inte enda stället, dock värsta (som hittills hittats)
När allt var klart så var det massor med saker för värme, ventilation och övrig styr som inte längre funkar.
Det klipptes sånt som gick till givare, tryckknappar, ställdon osv
Fick dom motorsåg som enda verktyg?
Så här går det när man låter idioter bygga om lokaler, och detta är inte enda stället, dock värsta (som hittills hittats)
När allt var klart så var det massor med saker för värme, ventilation och övrig styr som inte längre funkar.
Det klipptes sånt som gick till givare, tryckknappar, ställdon osv
Fick dom motorsåg som enda verktyg?
Vad har de gjort? Bara klippt skit eller är har de nyinstallerat något?
Ibland brukar snickarna på byggena bara köra med tigersåg genom en bunt kablar som går genom vägg. Dom vågar så länge dom inte ser någon svart kabel. Dom svarta är dom lite rädda för.
Jag vet egentligen inte.tommib skrev:
Det var kontor innan, så byggdes det om till något slags hotell, så massor av innerväggar restes eller flyttades.
Jag har noll koll på bakgrunden förutom detta.
Nu har däremot problemet landat i knät på ett företag jag gör jobb åt, därför fick jag bajsmackan.
Sakta men säkert får vi igång alltfler funktioner, jag tror inte att allt kommer vara tvunget att återställas, en del gäller säkert saker som ändå helt enkelt har försvunnit vid ombyggnaden.
Men när det blir 37°C varmt i ett rum som har mycket glas så blir de glada när jag till sist har hittat rätt avklippta kablar till tempgivaren och knappen för forcerat ventilation. skarvat och dragit nytt, så ventilationsspjällen öppnar och även de motorstyrda fönstren som släpper ut värmen.
Det blev väl inte direkt svalt, men det går att överleva (det är inte ett sådant utrymme att det behöver komma ner till 24° i alla fall).
Fortsättning följer, jag misstänker att jag inte kommer bli av med det här på rätt länge.
Men det går snabbare och snabbare, nu när jag kikat lite längs de flesta kabelstegarna och börjar har lite koll på var det har härjats.
En kabelsökare var också till god hjälp, men den var inte helt klockren, kunde missa och även falsklarma, men hjälpte ändå mycket.