10 458 läst · 159 svar
10k läst
159 svar
Välj rätt elverk – förbered ditt hus för strömavbrott
Jag pratar om "märkström". Pumpens värmeffekt är ca 22kW.A Avemo skrev:Effekten på värmepumpar brukar ofta anges som avgiven värmeeffekt. Då är eleffekten som den drar från nätet lägre. Du borde kunna hitta värmepumpens märkström skriven på den någonstans. Sedan spelar det roll för driften om värmepumpen är direktstartad eller är varvtalsstyrd. Är den direktstartad måste elverket överdimensioneras en del. Att driva den från en batteribuffert tror jag är en dyr lösning vid de effekter som krävs.
Hej TRJBergTRJBerg skrev:Om man vill ha reservkraft för en VP med toppeffektbehov på 9 kW (elpatron etc finns ej), vilka krav/förutsättningar gäller?
- Prestanda och funktioner elverket?
- Utforming och kapacitet för ev batteribuffert?
Antar här att det är direkt matning till VP, dvs ingen (risk för) koppling till allmänna elnätet. (Och inget annan strömförbrukare. Läge landsbygd med stort avstånd till närmsta granne.)
Frågan är knepig, men vill man hålla en stor säkerhet att det fungerar så kan man göra en beräkning och sedan titta i de rekommendationer man hittar.
Man brukar ange att startströmmen för en kortsluten trefasmotor vid direktstart är 5-8 ggr märkströmmen, och att en asynkronmaskin i generatordrift kan avge 2-3 ggr märkström vid kortslutning.
Tar man kvoten mellan största strömbehovet för direktstart (8 ggr) av en kortsluten trefasmotor och delar den med lägsta värdet för kortslutningsström för en asynkronmaskin i generatordrift (2ggr) så får man 8/2= 4 ggr
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Från en manual till traktorelverk (med Stamford generator) infogar jag en bild som visar att de rekommenderar ett förhållande på ungefär detsamma mellan Generatorstorlek och max motoreffekt vid direktstart.
4 ggr i storleksförhållande garanterar inte att det fungerar med direktstart (med den kombination av generator och asynkronmotor man har) men sannolikheten är stor.
Det som sedan återstår är att man prövar.
Prövar man, så kan man naturligtvis utröna om förhållandet mellan den generator och asynkronmotor man har, kan vara mindre.
Redigerat:
Hej TypRättT TypRätt skrev:Har aldrig tänkt på att man bara får förvara så ’lite’ som 100liter brandfarliga vätskor som bensin. Om man nu verkligen tror på långvarigt bortfall av strömmen och samtidigt vill vara väldigt laglig så verkar ju diesel det bättre drivmedlet. ”Dessutom får man förvara högst 10 000 liter brandfarlig vätska klass 3 (eldningsolja och diesel) för uppvärmning och elproduktion, dock inte i själva bostaden.” Dock vet jag inte hur man på ett bra sätt utan bil/lastbilsflotta ska använda/cirkulera den mängden under tiden man inte behöver den för backup.
När jag i min tråd; ”Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?” där jag beskrivit hur jag tänkt,
https://www.byggahus.se/forum/threads/elavbrott-hur-goer-man-klarar-man-en-vecka.403877/
Det har tagit tid och arbete när har vänt och vridit på olika möjligheter och svårigheter som finns tillsammans med de myndighetskrav och regler som man måste förhålla sig till och bedömt kostnader, för att klara mitt hus och min familj en vecka även den sämsta (kallaste) tiden på året d.v.s. dec-feb.
Läser du tråden så ser du hur jag sedan har, utifrån min enklaste (och billigaste lösning) sedan resonerat om olika typer av förändringar som större batterikapacitet, generator som även går att köra på gasol, trefasig anläggning med dieseldrift, backup om något går sönder, etc.
En trefasig dieselgenerator har mer möjligheter och driftstid men även högre kostnader för inköp och drift samt kan vara besvärlig om den trefasiga generatorn ”snedlastas” med enfaslaster (osymmetri).
Är det en kompressor på 9 kW så betvivlar jag att den är direktstartad. Det kan vara en frekvensomriktare eller en mjukstart. Om det är en frekvensomriktare behöver man inte så mycket marginal på elverkets effekt. Är det mjukstart krävs lite mer. Men inte lika mycket som för direktstart. Och antagligen inte lika mycket som för YD-start heller.TRJBerg skrev:
Hej AvemoA Avemo skrev:Är det en kompressor på 9 kW så betvivlar jag att den är direktstartad. Det kan vara en frekvensomriktare eller en mjukstart. Om det är en frekvensomriktare behöver man inte så mycket marginal på elverkets effekt. Är det mjukstart krävs lite mer. Men inte lika mycket som för direktstart. Och antagligen inte lika mycket som för YD-start heller.
Har man tillgång till lämpligt mätinstrument så kan man naturligtvis mäta upp startströmmar vid normal matning
Vid reservkraftdrift kan ett elverk ha svårt att upprätthålla en startström under längre tid
Men även det, går att mäta upp
Redigerat:
Det är förstås det bästa. Men är det direktstart är det inte vilket instrument som helst som mäter upp det.M Martin Lundmark skrev:
Det kan väl inte bli svårare för elverket att starta en motor med mjukstart än med direktstart? Och med frekvensomriktare behöver inte ens startströmmen bli större än vid drift.M Martin Lundmark skrev:
Den är en Thermia Solid som är installerad 2012. Den såldes som en "fastighets vp", antar att man menar för flerfamiljshus etc. Den är borta från Thermias sortiment sedan länge.A Avemo skrev:Är det en kompressor på 9 kW så betvivlar jag att den är direktstartad. Det kan vara en frekvensomriktare eller en mjukstart. Om det är en frekvensomriktare behöver man inte så mycket marginal på elverkets effekt. Är det mjukstart krävs lite mer. Men inte lika mycket som för direktstart. Och antagligen inte lika mycket som för YD-start heller.
Hej AvemoA Avemo skrev:
Naturligtvis måste man välja lämpligt mätinstrument.
De instrument som jag lärde känna under 1980-talet var Nätanalysator av fabrikatet Dranetz en förlaga (tidigare generation) till de som nu säljs.
https://beving.se/dranetz/
En mjukstart är ingen ”trollformel” som löser alla driftsfall. De finns i olika utföranden med olika egenskaper. Många är sämre än att Y/D starta motorerna.A Avemo skrev:
När jag under min elkraftsutbildning, på gymnasiet (4:e året, 4 årig teknisk) fick lösa olika typer av motorstarter av kortslutna trefasmotor i svaga nät så räckte det ibland inte att Y/D starta motorerna. Beräkningarna visade att starttiden blev för lång och motorn upphettades för mycket.
Jag säger inte att det inte går med mjukstart.
Men att starta en kortsluten trefasmotor i ett vanligt nät (där mjukstartaren används för att begränsa starkströmmen) är en sak. Det är en annan sak att använda en mjukstartaren för att starta en kortsluten trefasmotor, där bekymmer är att matningen från generatorn redan är svag.
Många generatorer får sin magnetisering från generatorns utspänning. När (om) utspänningen sjunker, då kan det vara svårt för generatorn att klara av den egna (nödvändiga) magnetiseringen av rotorn.
Dyrare generatorer kan ha mera avancerade magnetiseringssystem än de som kostar mindre.
Genom att pröva (och hellst mäta) så vet man
Jag har en varvtalsstyrd bergvärmepump (IVT X15) Den smyger igång med 1 kW och borde gå att driva med ett trefasigt elverk
Redigerat:
Förstår jag rätt krävs ett elverk på minst 50 kVA eller strax under.M Martin Lundmark skrev:Hej TRJBerg
Frågan är knepig, men vill man hålla en stor säkerhet att det fungerar så kan man göra en beräkning och sedan titta i de rekommendationer man hittar.
Man brukar ange att startströmmen för en kortsluten trefasmotor vid direktstart är 5-8 ggr märkströmmen, och att en asynkronmaskin i generatordrift kan avge 2-3 ggr märkström vid kortslutning.
Tar man kvoten mellan största strömbehovet för direktstart (8 ggr) av en kortsluten trefasmotor och delar den med lägsta värdet för kortslutningsström för en asynkronmaskin i generatordrift (2ggr) så får man 8/2= 4 ggr
[bild]
Från en manual till traktorelverk (med Stamford generator) infogar jag en bild som visar att de rekommenderar ett förhållande på ungefär detsamma mellan Generatorstorlek och max motoreffekt vid direktstart.
4 ggr i storleksförhållande garanterar inte att det fungerar med direktstart (med den kombination av generator och asynkronmotor man har) men sannolikheten är stor.
Det som sedan återstår är att man prövar.
Prövar man, så kan man naturligtvis utröna om förhållandet mellan den generator och asynkronmotor man har, kan vara mindre.
Blir dyrt...
HejTRJBerg skrev:
Med ett elverk på minst 50 kVA då vet du att det med stor sannorlikhet går.
Med mindre elverk måste du nog pröva dig fram.
Det är mer komplicerat med reservkraftsdrift än normaldrift gällande de flesta fall.
Redigerat:
Hej pmdP pmd skrev:Kan det mångkunniga byggahuskollektivet ge mig lite synpunkter på nedanstående elverk och min eventuella användning av det?
Mitt hus har tre eldstäder varav en är en vedspis, så uppvärmning och matlagning går bra med det vedlager jag har (åtta kubikmeter stjälpt ved tror jag att det är).
Det stora problemet vid elavbrott är vattenpumpen. Det är en Grundfos MS402B trefaspump som är märkt 50 Hz 0.75 kW.
Jag hittade detta elverk som tycks uppfylla kraven för att kunna driva vattenpumpen. Jag tänkte i så fall placera det utomhus under tak utan väggar men där det går att spänna upp presenningar för att skydda mot vattenstänk från sidan.
Eventuellt går det också att driva kyl och frys (enfas) med elverket, men jag har inte kollat upp hur stora startströmmar de kräver.
Jag tänker mig att man kör elverket intermittent för att fylla upp hydroforen, så det borde gå att få vattenförsörjning ganska länge på de 25 liter bensin som tanken rymmer. Drifttiden anges till 11 timmar vilket bör räcka till ganska många dagars påfyllning av hydroforen.
Det verkar som det elverk du pekade ut är på 4 kW vid trefas och din vattenpump (Grundfos MS402B) är på 0.75 kW. Faktorn elverkseffekt/motoreffekt är då 4/0,75 = 5,33 d.v.s. större än 4
Enligt det jag redovisade i inlägg #77 här i tråden så är det möjligt att det går.
Men kom ihåg att generatorn kan ha svagheter som inte syns i angiven generatoreffekt.
Du bör inte ha annan utrustning kopplat samtidigt som pumpen startar/stoppar eftersom generatorns utspänning då kan innehålla spänningstransienter.
Det är under förutsättning att motorn är direktstartad. Jag tror inte att motorer på 9 kW får direktstartas. Finns det en varvtalsstyrning på värmepumpen sjunker behovet kraftigt. Det borde även sjunka om det är mjukstart. Men inte lika mycket.TRJBerg skrev:
Misstänker att den inte är varvtalsstyrd då den är en relativt gammal modell. Men kanske jag kan hitta mer info om den.A Avemo skrev:
Annars: finns det någon "mjukstartsmekanism" man kan sätta mellan elverk och vp? (Long shot...)
Direktstart av 9 kW motor tror jag inte att man fick göra 2012 heller. Det är troligen möjligt att eftermontera en mjukstart. Men det måste vara på matningen till själva motorn. Elektroniken i värmepumpen får inte matas via mjukstart. Och tydligen är det en måttlig minskning av elverket av en mjukstart.TRJBerg skrev:
Om det inte är mycket mer än värmepumpen som skall drivas, vore det inte effektivare och billigare med ett litet elverk och en oljepanna?
Synkronmotor kopplat till en roterande massa?TRJBerg skrev:
Läste en rapport om konstruktion av ett instrument för att mäta elkvalitet i samarbete mellan ett företag och universitet. Där använde man en samplingshastighet på 20 MHz (Ms/s) med gissningsvis 8-bitar/sample. Det torde ge en fingervisning om vilka krav som ställs.M Martin Lundmark skrev:
Man sparade dock inte allt utan mätinstrumentet samlade in transienter och loggade så det blir inte så mycket data i slutändan. Å andra sidan är lagringsmöjligheterna i praktiken obegränsade i dagsläget.
Redigerat: