Kolla in ABOM79 på Youtube med hans klipphyvel. Så ser ni vad man kan göra och vilken kvalitet man får.
Användbart ur hobbyperspektiv skulle jag säga den är, man kan göra det mycket med enkla verktyg av snabbstål. Om jag tänker på en sak jag själv tänkt göra (mera snabbhållare till svarven) så skulle den enkelt kunna tillverka långa laxspår i en bit och verktyget för detta kunde jag slipa upp på bänkslipen.
Med fräsen behöver man en fräsbit i rätt vinkel, man måste köpa alltså, man kan inte göra det själv. Och ett sånt frässtål kan vara dyrt, eller svårt att hitta om man har en udda vinkel. Men ja allt det kan göras i fräsen och det är så jag kommer göra det.
Till min fräsmaskin har jag ett sorts "mini" kipphyvelshuvud till som man kan montera på om man plockar av det vertikala huvudet, så jag kan i teorin göra interna splines. Det är alldeles för litet för att kunna tillverka laxspår i en stor metallbit dock.
edit, sånt här, fast jag har en fp2a
Med fräsen behöver man en fräsbit i rätt vinkel, man måste köpa alltså, man kan inte göra det själv. Och ett sånt frässtål kan vara dyrt, eller svårt att hitta om man har en udda vinkel. Men ja allt det kan göras i fräsen och det är så jag kommer göra det.
Till min fräsmaskin har jag ett sorts "mini" kipphyvelshuvud till som man kan montera på om man plockar av det vertikala huvudet, så jag kan i teorin göra interna splines. Det är alldeles för litet för att kunna tillverka laxspår i en stor metallbit dock.
edit, sånt här, fast jag har en fp2a
Inte idag men blev lite inspirerad i alla laser-diskussioner.
Nu lite till slut köket på plats med undantag av några bänkskivor, belysning kakel, tapeter, lister, färg och säkert en del annat, kanske klart till jul
Nu lite till slut köket på plats med undantag av några bänkskivor, belysning kakel, tapeter, lister, färg och säkert en del annat, kanske klart till jul
Egentligen i går.
Ännu en anskrämlig aluminiumdörr har jag bytt
Den nya passar huset bättre.
Nu var ju inte orsaken till bytet pietet. Aluminiumdörren var inåtgående och av ytrymningsskäl föreskrevs en utåtgående.
Problemet var att nischen bara var 855 bred. Enda jag kunde komma på var att göra gångjärnssidan överfalsad så att dörren i öppet läge ligger dikt mot väggen.
I dag har jag fortsatt med en rund dörr som är i produktion.
Det finns inget vettigt sätt att spänna fast runda grejer så att det blir tillräckligt stadigt för att jag skall tycka att det är bekvämt att fräsa ner beslag.
Gjorde en vagga som skruvades fast på en bänk.
Genom att lägga dit dörrämnet och tippa bänken fick jag kanten nästan som jag vill (horisontell).
Låskistfräsen går inte att använda på runda dörrar. Till min mall för låsstolpe och behörshål har jag en insticksmall som ger möjligheten att göra hela jobbet på en gång.
Quest complete.
Nu kan de som inte är intresserade av marginalfakta sluta läsa… @hsd och några till kanske tycker att det nedanstående är roligt.
Har gjort ett gäng karmar som inte får bli krokiga.
Det skall vara lamellgångjärn. Väldigt små toleranser med sådana. Karmarna har olika bredd som passar de olika väggtjocklekarna.
Limmad i fem moment.
Vid falsen entum och entum ytbrädor limmade yta mot yta. Som ni ser yta mot kanten därför att kärna kärna på både flatsida och kant exponerar ett känsligt hörn där det gärna skivar sig vid falsning eller annan profilering.
Furukärnan i resten av karmen har blocklimmats av stavar som sågats från virke närmare kärnan. Det bli inte riktigt kvarterssågat men nästan. Vändlimmat och blandat. Alltid yta mot yta och kärna mot kärna.
8mm ek, ytbräda limmat med kärnan ut på furublocket.
Sedan kluvet för att limmas ihop med falsdelen.
Sista limningen kantlist 3mm ek på var sida. Hade teoretiskt kunnat lägga på kanten samtidigt som jag limmade ihop huvuddelarna. Dessa var dock bara med någon mm hyvelmån medan kanterna var bredare. Ville inte försöka få grejer med olika mått att ligga bra i samma moment.
Bra är ibland att föredra framför rationellt.
Mvh Findus
Ännu en anskrämlig aluminiumdörr har jag bytt
Den nya passar huset bättre.
Nu var ju inte orsaken till bytet pietet. Aluminiumdörren var inåtgående och av ytrymningsskäl föreskrevs en utåtgående.
Problemet var att nischen bara var 855 bred. Enda jag kunde komma på var att göra gångjärnssidan överfalsad så att dörren i öppet läge ligger dikt mot väggen.
I dag har jag fortsatt med en rund dörr som är i produktion.
Det finns inget vettigt sätt att spänna fast runda grejer så att det blir tillräckligt stadigt för att jag skall tycka att det är bekvämt att fräsa ner beslag.
Gjorde en vagga som skruvades fast på en bänk.
Genom att lägga dit dörrämnet och tippa bänken fick jag kanten nästan som jag vill (horisontell).
Låskistfräsen går inte att använda på runda dörrar. Till min mall för låsstolpe och behörshål har jag en insticksmall som ger möjligheten att göra hela jobbet på en gång.
Quest complete.
Nu kan de som inte är intresserade av marginalfakta sluta läsa… @hsd och några till kanske tycker att det nedanstående är roligt.
Har gjort ett gäng karmar som inte får bli krokiga.
Det skall vara lamellgångjärn. Väldigt små toleranser med sådana. Karmarna har olika bredd som passar de olika väggtjocklekarna.
Limmad i fem moment.
Vid falsen entum och entum ytbrädor limmade yta mot yta. Som ni ser yta mot kanten därför att kärna kärna på både flatsida och kant exponerar ett känsligt hörn där det gärna skivar sig vid falsning eller annan profilering.
Furukärnan i resten av karmen har blocklimmats av stavar som sågats från virke närmare kärnan. Det bli inte riktigt kvarterssågat men nästan. Vändlimmat och blandat. Alltid yta mot yta och kärna mot kärna.
8mm ek, ytbräda limmat med kärnan ut på furublocket.
Sedan kluvet för att limmas ihop med falsdelen.
Sista limningen kantlist 3mm ek på var sida. Hade teoretiskt kunnat lägga på kanten samtidigt som jag limmade ihop huvuddelarna. Dessa var dock bara med någon mm hyvelmån medan kanterna var bredare. Ville inte försöka få grejer med olika mått att ligga bra i samma moment.
Bra är ibland att föredra framför rationellt.
Mvh Findus
Fråga till Findus angående dörrkonstruktion.
Jag har fått en förfrågan på en dubbeldörr till ett boningshus höjd 2800 bredd ca 1800 mm.
Dörrarna ska vara isolerade relativt tjocka kunden vill ha mycket isolering i (hur tjocka dörrblad är rimligt ur isolering-synpunkt).
In och utsida ska ha en liggande panel som är profilerad och spontad efter en äldre förebild.
Jag tänker att man gör en trästomme ( vilka dimensioner brukar du göra dina stommar till dörrbladen) med frigolit som isolering köper aluminiumbeklädda fanerade skivor som pressas på in och utsida av dörrbladet.
När sen den profilerade panelen ska monteras funderade jag att borra hål i panelen som efter dit skruvning pluggas så skruvar ej syns.
Har även funderat på att göra en träram som panelen inramas av.
Det kommer säkert fler frågor från mig om konstruktionen.
Normalt så gör jag inredningar så lite nytt område med ytterdörrar.
Mvh
Jonas
Jag har fått en förfrågan på en dubbeldörr till ett boningshus höjd 2800 bredd ca 1800 mm.
Dörrarna ska vara isolerade relativt tjocka kunden vill ha mycket isolering i (hur tjocka dörrblad är rimligt ur isolering-synpunkt).
In och utsida ska ha en liggande panel som är profilerad och spontad efter en äldre förebild.
Jag tänker att man gör en trästomme ( vilka dimensioner brukar du göra dina stommar till dörrbladen) med frigolit som isolering köper aluminiumbeklädda fanerade skivor som pressas på in och utsida av dörrbladet.
När sen den profilerade panelen ska monteras funderade jag att borra hål i panelen som efter dit skruvning pluggas så skruvar ej syns.
Har även funderat på att göra en träram som panelen inramas av.
Det kommer säkert fler frågor från mig om konstruktionen.
Normalt så gör jag inredningar så lite nytt område med ytterdörrar.
Mvh
Jonas
Det är gammal vana från yrkesskolan.N Niq skrev:
Teoretiskt så rör sig virket olika beroende på var i stocken det varit. Genom att ha som rutin att orientera ytor och kärnor mot varandra påstås det att träet i limfogarna rör sig mer lika över tid.
Förmodligen är det bara skrock men så länge mina limningar är förhållandevis stabila så följer jag det jag lärt mig. Ändra inte sådant som fungerat.
Vad som däremot påverkas är utseendet på fogen. Synlig fog ser mer naturlig ut. Mekaniskt tar krafterna i stavarna ut varandra lite bättre… teoretiskt förstås…
Mvh Findus
Haha. Hur gör man en dörr… Sammanfatta 40 års samlad erfarenhet i ett tioraders inlägg i ett byggfora. Yesss. Det är därför vi är här… eller åtminstone varför jag är här.
Nåväl… Kan svara på de konkreta frågorna. Bestyckad med de svaren kanske du har tillräckligt för att, tillsammans med dina egna insikter, kunna göra en bra port.
Luft isolerar. Så länge det inte är stora hål som medger cirkulation är det ok med mindre luckor i isoleringen.
Klämmer gärna in lite ribbor här och där i isoleringen för att få fler bra limytor.
Med karmämne som du skickat genom planhyveln får du ply8 + ram47 + ply8 lika med 63mm grunddörr. Lägger du 14mm panel på var sida är du uppe i 91.
Sällan en bra idé. Det går att göra och jag har gjort det där skarven går att gömma bakom sparkplåtar eller annat. Björkplyfa finns i tremeterslängd. Tar du 9mm björkplyfa i måttkedjan ovan är dörren uppe i 93mm
Dörrar med alu böjer sig lika mycket som en vettigt uppbyggd dörr utan alu.
I ditt fall måste det vara en pardörr. Då böjer sig den aktiva och den passiva samtidigt över säsongerna. Därmed mindre risk för problem.
Dörren ovan fick tunn, limmad ekpanel.
Har inte hört flaskhals om de dörrarna efter leverans. 12 portar. Alla tydligen problemfria.
Det är typiskt för yrket. Normal får vi bara höra när något krånglar. Hälsan tiger still.
Tack för att du frågar i forumtråden. Mycket trevligare att alla kan se och kanske få användbara insikter.
Mvh Findus.
Nåväl… Kan svara på de konkreta frågorna. Bestyckad med de svaren kanske du har tillräckligt för att, tillsammans med dina egna insikter, kunna göra en bra port.
Upp till 90mm är det inga konstigheter. Begränsningen ligger snarare i att få dit lås och trycken. Tänk på att panelen skall ingå.S sweden skrev:
Använder typiskt så kallade karmämnen som ram i plyfadörrar. Kortstav. Fingerskarvade spillbitar som säljs i formatet 5000x120x48. 70mm cellplast som jag sågar exakt som ramens tjocklek och pusslar ihop i ramen.S sweden skrev:
Luft isolerar. Så länge det inte är stora hål som medger cirkulation är det ok med mindre luckor i isoleringen.
Klämmer gärna in lite ribbor här och där i isoleringen för att få fler bra limytor.
Med karmämne som du skickat genom planhyveln får du ply8 + ram47 + ply8 lika med 63mm grunddörr. Lägger du 14mm panel på var sida är du uppe i 91.
Enligt min erfarenhet är plyfa med aluminiumskikt en smart lobbyistprodukt som inte ger någon enda fördel som jag kan komma på jämfört med vanlig björkplyfa. Den är kort. Säljs typiskt i längder som funkar på standarddörrar. Det betyder att du måste skarva på höjden.S sweden skrev:
Sällan en bra idé. Det går att göra och jag har gjort det där skarven går att gömma bakom sparkplåtar eller annat. Björkplyfa finns i tremeterslängd. Tar du 9mm björkplyfa i måttkedjan ovan är dörren uppe i 93mm
Dörrar med alu böjer sig lika mycket som en vettigt uppbyggd dörr utan alu.
I ditt fall måste det vara en pardörr. Då böjer sig den aktiva och den passiva samtidigt över säsongerna. Därmed mindre risk för problem.
Därför 14mm. Med plugg över skruven blir det väldigt lite att skruva i annars. Sponta panelen eller gör den så att den överlappar. Helst inga skarvar uppåt.S sweden skrev:
Dörren ovan fick tunn, limmad ekpanel.
Har inte hört flaskhals om de dörrarna efter leverans. 12 portar. Alla tydligen problemfria.
Det är typiskt för yrket. Normal får vi bara höra när något krånglar. Hälsan tiger still.
Tack för att du frågar i forumtråden. Mycket trevligare att alla kan se och kanske få användbara insikter.
Mvh Findus.
Hej Findus
Det är detta jag gillar med dig att du kan tänka dig att dela med dig av din kunskap.
Försöker vara lika hjälpsam när någon frågar mig om det jag kan och har erfarenhet om.
Jag har tidigare byggt en del spegeldörrar med framgång ingen har ringt tillbaka och klagat.
När du limmar din panel på dörr stommen vilket lim använder du då ?
Lämnar du en rörelsemån på någon millimeter mellan panelerna när du limmar ?
Mvh
Det är detta jag gillar med dig att du kan tänka dig att dela med dig av din kunskap.
Försöker vara lika hjälpsam när någon frågar mig om det jag kan och har erfarenhet om.
Jag har tidigare byggt en del spegeldörrar med framgång ingen har ringt tillbaka och klagat.
När du limmar din panel på dörr stommen vilket lim använder du då ?
Lämnar du en rörelsemån på någon millimeter mellan panelerna när du limmar ?
Mvh
Hej sweden
För sådant som sparkplåtar och annat efter ytbehandling använder jag polymerlim. Lite olika beroende på tillfälle.
Den panel du tänker sätta ska du kanske inte limma alls. Bara skruva. Så mycket massivträ kommer röra sig rätt mycket. Är det limmat kommer det dra rätt hårt… och ojämnt.
Mvh Findus
Är gammal. Min kunskap och erfarenhet är sällsynt och passar inte in i modernt managementtänkande. Kommer behövas fler snickare i framtiden. Enda jag inte delar är mina klienters patent.S sweden skrev:
D4-lim utomhus. För tillfället Kestool 4000.S sweden skrev:
För sådant som sparkplåtar och annat efter ytbehandling använder jag polymerlim. Lite olika beroende på tillfälle.
Den panel du tänker sätta ska du kanske inte limma alls. Bara skruva. Så mycket massivträ kommer röra sig rätt mycket. Är det limmat kommer det dra rätt hårt… och ojämnt.
Ibland. Om jag tror att det behövs. Du bör nog ha en del.S sweden skrev:
Mvh Findus
Hej
Det var på grund av materialets rörelse jag tänkte skruva med rörelsemån mellan de enskilda delarna.
Kunden är inne på att ha samma panel både på utsida som insida så lite olika rörelse på utsida respektive insida dörrar.
Mvh
Det var på grund av materialets rörelse jag tänkte skruva med rörelsemån mellan de enskilda delarna.
Kunden är inne på att ha samma panel både på utsida som insida så lite olika rörelse på utsida respektive insida dörrar.
Mvh
T
trycklös
Trädgårdsfixare
· Blekinge
· 301 inlägg
trycklös
Trädgårdsfixare
- Blekinge
- 301 inlägg
försäljningsargumentet är att det skulle stabilisera, och på något sätt brukar de dessutom lyckas få till någon form av säkerhetsaspekt i det hela också.H hyggabus skrev:
Men jag utgår ifrån att det enbart handlar om att kunna gå ner i materialkvalite på träet och kompensera det med en plåt för att kunna producera en billigare produkt.