Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 140 inlägg
Absolut. Men jag tror att det är lättare att ta in att färre händer behövs i jordbruket för att det har rationaliserats än att börja i andra änden och titta på (till synes?) mindre nyttiga byråkrater.
Varje krona ett förtag får behålla är ju ett bidrag enligt de på vänsterkanten, man kunde ju lika bra kunnat ha tagit ut den i skatt - alltså ett bidragZ Zodde skrev:
Det är omöjligt att bli civilingenjör endast med ett gott minne. Det krävs bl a ett starkt analytiskt tänkande och förmåga att tillämpa kunskap i nya situationer.K kortis skrev:
Ibland undrar man dock... 😀T tmjreviews skrev:
Min uppfattning är att typ två tredjedelar av civilingenjörsstudenterna som tar sig igenom utbildningen, har treor (godkänt) i betyg nästan rakt igenom och anser att det är nästan omöjligt att få högre betyg, sen den sista tredjedelen ( kanske ännu mindre) tar sig igenom med betydligt högre snittbetyg (mellan fyra och fem), och oftast inte lägger mer tid än de som har treor rakt igenom.
Min poäng ovan är att det egentligen nog bara är ungefär en tredjedel av studenterna på ingenjörsutbildningarna som faktiskt "klarar av" den
Min poäng ovan är att det egentligen nog bara är ungefär en tredjedel av studenterna på ingenjörsutbildningarna som faktiskt "klarar av" den
De som tar examen klarar den!A ajn82 skrev:
En poäng från Chalmers (då jag läste på 90-talet) motsvarade ca 3 poäng på GU. Att läsa på Handels samtidigt var rena dagiset…
Idag upplever jag att det är inflation i vad som betraktas som högskoleutbildning. Handlar mer om vänsterpolitik genom att sänka kraven.
Jag tyckte det var en kombination. Där jag läste (Uppsala) fick vi inte ha formelsamling och derivator, transformer mm måste man lära sig utantill. Lätt för vissa. Men man måste också kunna ha visst logiskt tänkande. Lätt för andra. På gymnasiet kunde man komma igenom på bara det ena eller andra med goda betyg. Dvs fattade man behövde man inte plugga, kunde man lätt lära sig utantill behövde man inte fatta. Med tillräckligt jävlaranamma gick nog komma igenom även om man inte greppade allt.
Min uppfattning från studietiden är att hälften av de som studerade till ingenjör aldrig förstod fysiken och matematiken och hållfasthetsläran ordentligt. De klarade sig på utantillinlärning och på förmågan att snabbt lära sig använda olika datorprogram och programmerbara räknare och andra hjälpmedel.
Vi som hade lätt för att lära oss förstå vad vi höll på med hade ofta betydligt svårare med den mekaniska inlärningen av hjälpmedel. Jag hade mycket svårt för den knappologiska delen och lätt för att förstå vad jag gjorde.
Sedan kan ni ju gissa vilken typ av ingenjörer som var mer populära bland arbetsgivarna.
Vi som hade lätt för att lära oss förstå vad vi höll på med hade ofta betydligt svårare med den mekaniska inlärningen av hjälpmedel. Jag hade mycket svårt för den knappologiska delen och lätt för att förstå vad jag gjorde.
Sedan kan ni ju gissa vilken typ av ingenjörer som var mer populära bland arbetsgivarna.
Det har du rätt i absolut, just civilare kanske är undantaget de brukar vara riktigt smarta men så menar jag ju inte att det alltid är som jag skrev utan att det inte är en regel att IQ och utbildning hänger ihop.T tmjreviews skrev:
Finns många med hög IQ som har svårt att tillgodogöra sig svensk undervisning
Jag är inte säker på att svaret är givet. Båda grupperna har uppenbarligen löst uppgiften, men jag kan tänka att grupp 2 faktiskt gör liknande uppgifter på ett bättre sätt än grupp 1, som troligen är bättre på att lösa helt olika uppgifter.H heimlaga skrev:
Låter som utbildningen till gymnasieingenjör i Sverige, bara en massa mekaniskt lösande av exakt samma problem om och om igen utan att man egentligen hade en aning om varför man gjorde det.H heimlaga skrev:
Resultatet blev så klart uselt! Studenter som är experter på att kunna lösa tal i en bok men vem behöver en sådan?
Det var först på civilingenjörsutbildningen som man hade en nödvändig matematisk grund, då man var tvungen att kunna härleda och bevisa alla formler man använde, som man faktiskt begrep varför man skulle göra på ett visst sätt, och därmed så kunde man också avgöra om den metod man använde för att lösa problemet faktist passade till det aktuella fallet. Nu lärde sig inte alla detta utan ungefär hälften föll bort under de två första åren. Det ansågs helt normalt på 80/90-talet, idag är det väl fel på lärarna om studenterna är för kassa för att klara kurserna!H heimlaga skrev:
Personligen klarade jag mig igenom ingenjörsutbildningen utan att plugga överhuvudtaget, med enbart logik, sunt förnuft och gott minne. Hyfsat många VG (vi hade bara U, G och VG som betyg på vår högskola). Funkar fortfarande, drygt 30 år senare.H heimlaga skrev:
Angående frågeställningen som verkar ha kommit i skymundan, så funkar den ju bara om det är någon form av egenföretagare eller småföretagare som kan fakturera. När grannen som är svetsare på en fabrik, vars produkter går på export, och jag som jobbat med intern IT-support på en kommun byter tjänster med varandra finns det liksom ingenstans att skicka fakturan från. Vad vi gör på vår fritid med våra yrkesmässiga kunskaper är helt och hållet får egen ensak och inget som skatteverket har något med att göra.