du kan ju läsa lite om vad företag får för bidrag, sedan är det ju ex sådant som att staten står för kabeldragning till ex vindkraftverk el gjorde iaf,Z Zodde skrev:
nu vill energibolagen ha bidrag en gång till till kärnkraftsutbyggnad och sista budet var, det räcker inte med 400 miljarder, jag lägger ingen värdering på för och emot det är bara fakta.
När rika får bidrag så heter det avdrag som Rut och rot nu har det blivit så befängt att du måste vara höginkomsttagare för att vara berättigad med högsta rutbidrag.
Jag kan läsa lite…?K kortis skrev:
Nej, jag vill ha hard facts.
Den i särklass största utgiftern i statsbudgeten är just bidrag (men inte till företag)
| 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning | |||||
| 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom | |||||
| 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
Jag föreslår att vi i den fria delen av världen befriar folk i sådana länder från det förtryck de drabbas av.H heimlaga skrev:
Nej, det är fel. Ekonomi är inte ett nollsummespel.K kortis skrev:
Hur räknar du.P pmd skrev:
Om alla är högre utbildade tror du då att det finns höglönearbeten åt alla så alla kan bli välbeställda. Medan låglönearbetena utför sig själva utan personal?
Finland löste ju problemet med ungdomsarbetslöshet genom en massiv ökning av intagningen till bland annat yrkeshögskolor. Vilket ledde till att när vi som är födda i början på 80-talet blev färdiga ingenjörer eller liknande på Batchelor nivå så fanns det inte arbete åt alla. Vilket ledde till att om man hade något fel i meritförteckningen till exempel några månaders sjukdom eller föräldrar som inte var tillräckligt rika eller om man hade vuxit upp på en ort som ansågs vara underklassig eller om man hade varit arbetslös mer än några veckor så ströks man direkt från listan över intressanta sökande till en tjänst. Det fanns hundratals sökande så det var bara att välja och vraka. Det gick att ställa nästan vilka krav som helst för någon passade alltid in.
Det i sin tur ledde till att det drällde av unga ingenjörer som inte kunde få en anställning. Somliga företag reagerade genom att dumpa lönerna. Ett års oavlönad prövotid och sedan eventuellt praktikantlön var ett vanligt krav. En del reagerade genom att pressa upp arbetstakten och bränna ut folk på ett år och anställa nästa och bränna ut honom och anställa nästa. Naturligtvis fanns det vettiga arbetsgivare som inte drogs med men där var det ju nästan omöjligt att komma in för folk stod ju i kö och alltid hade någon bättre meriter till exempel 10 års erfarenhet av exakt rätt dataprogram.
Det ledde till att en massa välutbildade ingenjörer med goda betyg kom att arbeta som vanliga arbetare. En del på kollektivavtalsenliga villkor och en del på rent dumpade villkor som de tvingades gå med på eftersom de ansågs överkvalificerade.
Och så jag då som blev frilansande restaureringstimmerman
Det är alltså inte så enkelt som du tror eller låtsas tro.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 141 inlägg
Att man inte kan rädda en svag arbetsmarknad med att ge många fler än det finns efterfrågan för högre utbildning är inte detsamma som att ekonomi är ett nollsummespel.
Enklaste beviset för det är livsmedelsförsörjning. Det som för 150 år sedan tog större delen av arbetskraften i anspråk sköts nu av någon enstaka procent. Och därför är vi alla rikare.
Enklaste beviset för det är livsmedelsförsörjning. Det som för 150 år sedan tog större delen av arbetskraften i anspråk sköts nu av någon enstaka procent. Och därför är vi alla rikare.
Kortis har varit inne med några mindre lyckade påståenden i tråden.
Självklart får inte företagen mer bidrag från staten än vad alla invånare individuellt erhåller.
Låååångt ifrån
Självklart är inte ekonomin ett nollsummespel.
Vi har de allra flesta år en produktivitetsökning (en växande kaka att dela på)
Självklart får inte företagen mer bidrag från staten än vad alla invånare individuellt erhåller.
Låååångt ifrån
Självklart är inte ekonomin ett nollsummespel.
Vi har de allra flesta år en produktivitetsökning (en växande kaka att dela på)
Vet inte hur det är i Finland, men i Sverige upplever jag att de högre utbildade ingenjörerna i industrin inte har enormt mycket högre lön än de gymnasieingenjörer som tar för sig litegranna. Efter skatt tror jag till och med en skiftarbetande "arbetare" som efter 5 år blivit teamleader tjänar marginellt mindre än än en ingenjör. Räknar man livslön så är det inte osannolikt att ingenjören är förlorare. I pengar. Men många har rätt fria jobb som man förhoppningsvis tycker är kul.H heimlaga skrev:
Sen är det givetvis så, att många enklare jobb går till låglöneländer eller försvinner pga teknikutveckling. Att ha högutbildad personal är väl ett sätt att överleva i ett högkostnadsland med det skyddsnät vi också har och måste betala för. Men det måste bygga på att vår arbetslöshet inte är för stor, eller snarare att tillräckligt stor andel inte lever på bidrag.
Jag ser också att många på mitt jobb numera är från andra länder, ofta utanför Europa - Indien, Kina osv. Om en finsk ingenjör söker sig till Sverige tror jag det finns alla chanser att få jobb. Om det sen innebär en högre levnadsstandard, efter skatt och utgifter, än i Finland, vågar jag inte gissa på.
Fast att flytta härifrån till en storstad i Sverige innebär exakt samma problem som du beskrev gällande att vara storstadsbo och flytta från en storstad. Fast mycket mer av samma problem. Man är utan allt och känner ingen. I ett samhälle där det är betydligt svårare att ta sig fram och svårare att lära känna folk och svårare att ordna extrainkomster än i en by i Österbotten. Dessutom skall man ta sig in på en bostadsmarknad där allt kostar fantasipengar samtidigt som levnadskostnaderna är alldeles orimligt höga för den som inte har kontakter och inte har någonting att börja ifrån.J JohanLun skrev:
Sorry OT. Min son flyttar i dagarna från Norges största stad till just Österbotten!👍(1års utbytesstudent )Känner absolut ingen men för de flesta är det inte ett problem, snarare en positiv utmaning. Sorry OT.H heimlaga skrev:
Ju högre utbildning någon har desto mer produktiv är denne troligen.H heimlaga skrev:
Men det är inte så relevant. Ekonomi är fortfarande inte ett nollsummespel.
För högre utbildning (minst 5 år på bra teknisk högskola, medicin, ), krävs det en viss begåvning som bara några få procent har i samhället. Det är inget man ger och tar emot. Normalfördelningen av IQ visar mycket väl hur samhället ser ut.
Idag handlar det istället mer om omskolning inom samma svårighetsgrad.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 926 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 926 inlägg
Eller att numera arbetar en snabbt stigande andel av befolkningen med att föra register med hjälp av en dator och i mindre grad med att utföra något i den praktiska världen. En naturlig utveckling av tillväxten, vi har som samhälle råd med att låta fler och fler arbeta med dokumentation, regelskapande och regelefterlevnad.