23 246 läst · 191 svar
23k läst
191 svar
Utöka GA för väg
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 340 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 340 inlägg
Det var nog så som jag har uppfattat det också.M Maijckel skrev:Är ganska säker på att Lantmätaren inte har den befogenheten att åsidosätta inträdesersättningen med argumentet att vägunderhållet bekostats genom bidrag. Om däremot vägen från början anlagts genom erhållande av statsbidrag är saken annorlunda. Men då ska föreningen alltså ha fått riktat statsbidrag för att bygga en ny väg, vilket är ganska ovanligt om föreningen inte är nybildad. Det årliga bidraget för underhåll av väg är alltså en annan sak och det verkar som Lantmätaren blandat ihop årligt bidrag med riktat bidrag för nybyggnation av väg.
Handbok AL (lantmateriet.se) sidan 204
[bild]
Sannolikt tjänstefel genom oaktsamhet för Lantmätarens del alltså. Att beslutet skadar befintliga delägare med 7000kr per anslutande fastighet kanske ni kan leva med, eller överklaga för den som känner sig manad.
Detta vägnät är från 1910-talet och privat anlagt i samband med exploateringen av området på den tiden. D v s huvuddelen av vägarna har ursprungligen finansierats via försäljning av tomterna och har betalats indirekt. T ex den lilla lokalgatan från min tomt är en gammal privat servitutsväg som har anlagts för att ursprungligen tjäna min fastighet och sen har den integrerats i gemensamhetsanläggningen. D v s indirekt är det jag som har betalat den när jag köpte fastigheten. Nuvarande gemensamhetsanläggning GA:2 tog över vägarna från en äldre GA:1 i en ombildning i samband med att lagen om enskilda vägar ströks där på 90-talet. GA:1 är nog det första försöket med en gemensamhetsanläggning för den juridiska lösningen innan dess är avtalsservitut om rätt till utfart som skrevs in vid varje tomts avstyckning.
Sen har Lantmäteriet anslutit nya avstyckade fastigheter utan att en krona har betalats i ersättning till detta till delägarkollektivet. T ex 14 tomter anslöts i samband med att de styckades av kring 2005-2010 och då struntade förrättningslantmätaren helt i ersättningsfrågan. Men nu ska de nya fastigheterna tydligen betala. Jag tror inte riktigt Lantmäteriets alla medarbetare tar den här delen av anläggningslagen på så stort allvar.
Någon överklagan lär nog inte ske. Men med över 100 sakägare så vet man aldrig.
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 340 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 340 inlägg
Jag har ju misstänkt att denna förrättning inte riktigt har drivits med sedvanlig handläggningseffektivitet på myndigheten. Fick nu detta svart på vitt, Lantmäteriet skriver ned förrättningens antal debiterbara timmar motsvarande ett belopp på en halv miljon kronor p g a "dubbelarbete".
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 340 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 340 inlägg
Kanske är det rätt förväntat? Det blev nog bara en perfekt storm här där alla parter missade att göra sin del korrekt:
1. Kommunen börjar med att klanta sig genom att anta en detaljplan med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats men förstår inte vad de har gjort, de tror att planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Det tror också exploatören. (Själv fattade jag ingenting gällande dessa saker vid den här tiden. Hade jag vetat så hade jag löst det som en del av samrådet.)
2. Efter några år när Lantmäteriet påpekar att det är kommunalt huvudmannaskap för allmän plats så panikändrar kommunen genom att anta en ny detaljplan på rekordtid, egentligen samma plan men nu med angivelse att det är enskild huvudmannaskap för allmän plats. Problemet löst.
3. Kommunen har skrivit ett exploateringsavtal med exploatören med det är så illa skrivet och följs inte upp av kommunens tjänstemän (det glöms helt enkelt bort) så det kommer att helt sakna praktiskt värde.
4. Bostadsmarknaden stiger och nu vill exploatören snabbt stycka av tomter för att sälja. Exploatören kontaktar Lantmäteriet som ser att frågan även inkluderar omprövning av en befintlig GA för väg. Frågan växer i storlek med mängder av sakägare. Exploatören har dock inte byggt någon väg till de blivande tomterna. Inte heller VA finns draget.
5. Lantmäteriet börjar av någon underlig anledning fundera på krångliga civilrättsliga lösningar där den stackars lokala Vägföreningen ska stå som ansvarig för att bygga exploatörens vägar och på något sätt skriva civilrättsliga avtal med exploatören bolag om att de utför byggnationen gratis... Ja ni hör. Det är i och med detta som den här tråden startas. Jag börjar inse att hela kostnaden kan hamna i mitt och mina grannars privata knän om det går illa. Vi stoppar galenskaperna.
6. Exploatören bygger så småningom väg och avlopp med följer ej detaljplanen. Stor röra. Osäkerhet på kommunen och hos Lantmäteriet vad som ska göras när detaljplanen inte har följts.
7. Kommun och Lantmäteri pratar samman sig och beslutar att strunta i lagstiftningen och köra på. Kommunens byggnadsnämnd hittar på en egen version av PBL där man plötsligt kan ge bygglov för en väg. Vägar kan alltså enligt PBL inte ges bygglov. Lantmätaren prioriterar lösning före lag och tar beslut med hänvisning till kommunens ställningstagande.
8. Slutet gott allting gott.
1. Kommunen börjar med att klanta sig genom att anta en detaljplan med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats men förstår inte vad de har gjort, de tror att planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Det tror också exploatören. (Själv fattade jag ingenting gällande dessa saker vid den här tiden. Hade jag vetat så hade jag löst det som en del av samrådet.)
2. Efter några år när Lantmäteriet påpekar att det är kommunalt huvudmannaskap för allmän plats så panikändrar kommunen genom att anta en ny detaljplan på rekordtid, egentligen samma plan men nu med angivelse att det är enskild huvudmannaskap för allmän plats. Problemet löst.
3. Kommunen har skrivit ett exploateringsavtal med exploatören med det är så illa skrivet och följs inte upp av kommunens tjänstemän (det glöms helt enkelt bort) så det kommer att helt sakna praktiskt värde.
4. Bostadsmarknaden stiger och nu vill exploatören snabbt stycka av tomter för att sälja. Exploatören kontaktar Lantmäteriet som ser att frågan även inkluderar omprövning av en befintlig GA för väg. Frågan växer i storlek med mängder av sakägare. Exploatören har dock inte byggt någon väg till de blivande tomterna. Inte heller VA finns draget.
5. Lantmäteriet börjar av någon underlig anledning fundera på krångliga civilrättsliga lösningar där den stackars lokala Vägföreningen ska stå som ansvarig för att bygga exploatörens vägar och på något sätt skriva civilrättsliga avtal med exploatören bolag om att de utför byggnationen gratis... Ja ni hör. Det är i och med detta som den här tråden startas. Jag börjar inse att hela kostnaden kan hamna i mitt och mina grannars privata knän om det går illa. Vi stoppar galenskaperna.
6. Exploatören bygger så småningom väg och avlopp med följer ej detaljplanen. Stor röra. Osäkerhet på kommunen och hos Lantmäteriet vad som ska göras när detaljplanen inte har följts.
7. Kommun och Lantmäteri pratar samman sig och beslutar att strunta i lagstiftningen och köra på. Kommunens byggnadsnämnd hittar på en egen version av PBL där man plötsligt kan ge bygglov för en väg. Vägar kan alltså enligt PBL inte ges bygglov. Lantmätaren prioriterar lösning före lag och tar beslut med hänvisning till kommunens ställningstagande.
8. Slutet gott allting gott.
Ideel vägförening med 20-talet bostäder som skött samma 1km väg sen Hedenhös tid.
Där vägen slutar lyckas en skogsägare få igenom hos kommunen att exploatera sin fastighet.
Kommunen genomdriver en detaljplan för bondens mark samt alla bostäder, allmän mark får enskilt huvudmannaskap, området blir verksamhetsområde för VA och dagvatten. Detaljplanen medger breddning , belysning och höjd standard av befintlig väg som idag är en liten grusväg utan mötesplatser.
So far, so good.
1) Bonden säljer sin mark till en exploatör som styckar upp fastigheten i tomtlotter.
2) Explatören ansöker om förrättning hos Lantmäteriet. LM beslutar bildar en och samma GA för befintlig väg och för tillkommande vägar. Tillkommande vägar skall bekostas av exploatörens fastigheter medans alla vägar sedan skall driftas av alla fastigheter. Därmed blir samfälligheten beställare av vägbygget. Befintlig väg anser dock inte LM att exploatörerna skall stå för upprustning av och befintliga hushåll är inte intresserade av att bekosta en upprustning på några miljoner. Vi pratar här om en liten grusväg som skall upprustas till 6,5 meter bredd, belysning och GC bana. LM beslutar tillslut att befintlig väg skall vara som den är medans nya tillkommande vägar skall ha den höjda standarden, trots att all trafik behöver passera grusvägen.
3) Befintliga fastigheter vill inte ge sig in i ett byggprojekt av en mångmiljonväg och exploatörerna saknar majoritet på stämman. Även om exploatörernas fastigheter skall bekosta utbyggnaden så måste pengarna passera samfälligheten. En lösning nås genom att samfälligheten beställer av exploatören att bygga vägen för 1 kr, därmed blir exploatören entreprenör och kan bygga vägen till sig själv, ritningar och underlag tas fram som samfälligheten godkänner.
4) Kommunen kommer på att de måste gräva ner VA/dagvatten för hela området. De kräver att detta görs i samband med vägbygget och att både väg och VA upphandlas enligt LOU. Varken samfällighet eller exploatörerer vill detta då det befaras att det blir mycket dyrare, exploatören har eget entreprenadföretag och vill göra det med egna maskiner. Tillslut får kommunen med sig exploatören då de hotar med att riva upp detaljplanen om inte vägarna ingår.
5) Kommunen sätter igång att bygga, ingen ledningsrätt finns och ingen beställning från samfällighet för vägarna.
Idag är vägarna nästan byggda och VA under. Kommunen saknar möjlighet att fakturera bygget då ingen beställning finns.
Får se vad det slutar i.. To be continued.
Där vägen slutar lyckas en skogsägare få igenom hos kommunen att exploatera sin fastighet.
Kommunen genomdriver en detaljplan för bondens mark samt alla bostäder, allmän mark får enskilt huvudmannaskap, området blir verksamhetsområde för VA och dagvatten. Detaljplanen medger breddning , belysning och höjd standard av befintlig väg som idag är en liten grusväg utan mötesplatser.
So far, so good.
1) Bonden säljer sin mark till en exploatör som styckar upp fastigheten i tomtlotter.
2) Explatören ansöker om förrättning hos Lantmäteriet. LM beslutar bildar en och samma GA för befintlig väg och för tillkommande vägar. Tillkommande vägar skall bekostas av exploatörens fastigheter medans alla vägar sedan skall driftas av alla fastigheter. Därmed blir samfälligheten beställare av vägbygget. Befintlig väg anser dock inte LM att exploatörerna skall stå för upprustning av och befintliga hushåll är inte intresserade av att bekosta en upprustning på några miljoner. Vi pratar här om en liten grusväg som skall upprustas till 6,5 meter bredd, belysning och GC bana. LM beslutar tillslut att befintlig väg skall vara som den är medans nya tillkommande vägar skall ha den höjda standarden, trots att all trafik behöver passera grusvägen.
3) Befintliga fastigheter vill inte ge sig in i ett byggprojekt av en mångmiljonväg och exploatörerna saknar majoritet på stämman. Även om exploatörernas fastigheter skall bekosta utbyggnaden så måste pengarna passera samfälligheten. En lösning nås genom att samfälligheten beställer av exploatören att bygga vägen för 1 kr, därmed blir exploatören entreprenör och kan bygga vägen till sig själv, ritningar och underlag tas fram som samfälligheten godkänner.
4) Kommunen kommer på att de måste gräva ner VA/dagvatten för hela området. De kräver att detta görs i samband med vägbygget och att både väg och VA upphandlas enligt LOU. Varken samfällighet eller exploatörerer vill detta då det befaras att det blir mycket dyrare, exploatören har eget entreprenadföretag och vill göra det med egna maskiner. Tillslut får kommunen med sig exploatören då de hotar med att riva upp detaljplanen om inte vägarna ingår.
5) Kommunen sätter igång att bygga, ingen ledningsrätt finns och ingen beställning från samfällighet för vägarna.
Idag är vägarna nästan byggda och VA under. Kommunen saknar möjlighet att fakturera bygget då ingen beställning finns.
Får se vad det slutar i.. To be continued.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 340 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 340 inlägg
Skrämmande läsning, det här är som en mörk variant av de scenarier som gjorde att jag skapade tråden. Kommunen verkar ju helt sakna kompetens i ert fall och har som ett fyllo halkat in på upplägget enskilt huvudmannaskap för allmän plats, ingen plan och ingen riktning.K Kvackatore skrev:Ideel vägförening med 20-talet bostäder som skött samma 1km väg sen Hedenhös tid.
Där vägen slutar lyckas en skogsägare få igenom hos kommunen att exploatera sin fastighet.
Kommunen genomdriver en detaljplan för bondens mark samt alla bostäder, allmän mark får enskilt huvudmannaskap, området blir verksamhetsområde för VA och dagvatten. Detaljplanen medger breddning , belysning och höjd standard av befintlig väg som idag är en liten grusväg utan mötesplatser.
So far, so good.
1) Bonden säljer sin mark till en exploatör som styckar upp fastigheten i tomtlotter.
2) Explatören ansöker om förrättning hos Lantmäteriet. LM beslutar bildar en och samma GA för befintlig väg och för tillkommande vägar. Tillkommande vägar skall bekostas av exploatörens fastigheter medans alla vägar sedan skall driftas av alla fastigheter. Därmed blir samfälligheten beställare av vägbygget. Befintlig väg anser dock inte LM att exploatörerna skall stå för upprustning av och befintliga hushåll är inte intresserade av att bekosta en upprustning på några miljoner. Vi pratar här om en liten grusväg som skall upprustas till 6,5 meter bredd, belysning och GC bana. LM beslutar tillslut att befintlig väg skall vara som den är medans nya tillkommande vägar skall ha den höjda standarden, trots att all trafik behöver passera grusvägen.
3) Befintliga fastigheter vill inte ge sig in i ett byggprojekt av en mångmiljonväg och exploatörerna saknar majoritet på stämman. Även om exploatörernas fastigheter skall bekosta utbyggnaden så måste pengarna passera samfälligheten. En lösning nås genom att samfälligheten beställer av exploatören att bygga vägen för 1 kr, därmed blir exploatören entreprenör och kan bygga vägen till sig själv, ritningar och underlag tas fram som samfälligheten godkänner.
4) Kommunen kommer på att de måste gräva ner VA/dagvatten för hela området. De kräver att detta görs i samband med vägbygget och att både väg och VA upphandlas enligt LOU. Varken samfällighet eller exploatörerer vill detta då det befaras att det blir mycket dyrare, exploatören har eget entreprenadföretag och vill göra det med egna maskiner. Tillslut får kommunen med sig exploatören då de hotar med att riva upp detaljplanen om inte vägarna ingår.
5) Kommunen sätter igång att bygga, ingen ledningsrätt finns och ingen beställning från samfällighet för vägarna.
Idag är vägarna nästan byggda och VA under. Kommunen saknar möjlighet att fakturera bygget då ingen beställning finns.
Får se vad det slutar i.. To be continued.
De vill tyvärr både ha och äta kakan. Såhär i efterhand skulle kommun först ansökt om ledningsrätt hos LM, därefter byggt VA och vägar med exploatören och sedan som sista steg kopplat in LM och genomfört en förrättning.Claes Sörmland skrev:
Även LM som nu håller på med ledningsrätten ställer sig frågande varför kommunen agerat som de gjort.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 340 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 340 inlägg
Frågan är ju om man hade för avsikt att kommunen skulle bygga och finansiera vägarna från början? Varför valde man i så fall inte kommunalt huvudmannaskap för vägarna? Var det för att slippa driften?K Kvackatore skrev:De vill tyvärr både ha och äta kakan. Såhär i efterhand skulle kommun först ansökt om ledningsrätt hos LM, därefter byggt VA och vägar med exploatören och sedan som sista steg kopplat in LM och genomfört en förrättning.
Även LM som nu håller på med ledningsrätten ställer sig frågande varför kommunen agerat som de gjort.
Finns det inte ett exploateringsavtal där exploatören är den som faktiskt betalar för vägarna, även om kommunen bygger dem?
Det lustiga är ju att ni tycks ha en lagakraftvunnet anläggningsbeslut på att samfälligheten ska utföra vägarna. Och det tycks samfällighetsföreningen ha ignorerat, egentligen olagligt men tillsynen är svag så risken att ni tvingas till lagefterlevnad är nog låg. Men vill staten så kan den. Det var den situationen vi inte ville hamna i och därför propsade å det starkaste på att inget anläggningsbeslut tas före vägarna är färdigbyggda av exploatören.
Kommunen har inte för avsikt att finansiera vägarna, däremot vill de gärna bygga dom eftersom VA skall dras under och de vill ha synergin samt hoppades på större förhandlingskraft i upphandlingen genom att upphandla både vägar och VA tillsammans.Claes Sörmland skrev:Frågan är ju om man hade för avsikt att kommunen skulle bygga och finansiera vägarna från början? Varför valde man i så fall inte kommunalt huvudmannaskap för vägarna? Var det för att slippa driften?
Finns det inte ett exploateringsavtal där exploatören är den som faktiskt betalar för vägarna, även om kommunen bygger dem?
Det lustiga är ju att ni tycks ha en lagakraftvunnet anläggningsbeslut på att samfälligheten ska utföra vägarna. Och det tycks samfällighetsföreningen ha ignorerat, egentligen olagligt men tillsynen är svag så risken att ni tvingas till lagefterlevnad är nog låg. Men vill staten så kan den. Det var den situationen vi inte ville hamna i och därför propsade å det starkaste på att ingen anläggningsbeslut tas före vägarna är färdigbyggda av exploatören.
De har dock haft väldigt svårt att förstå att det i anläggningsbeslutet är exploatörens fastigheter som skall bekosta vägbygget och inte exploatören själv, det är enbart samfälligheten som kan taxera exploatörens fastigheter.
Samfälligheten har inte på något sätt ignorerat anläggningsbeslutet, vi anlitade exploatören som entreprenör för vägbygget med en beställning. Det var därefter som kommun stövla in och börja bygga på eget bevåg utan vare sig beställning eller godkända ritningar eller underlag.
Marken som vägarna byggs på är en samfällighet som ägs av samfällighetsföreningen, exploatören valde att skänka gemensamma ytor till samfälligheten i samband med förrättningsprocessen, så vi skulle kunna rent krasst kunna begära handräckning från kronofogden, men där tror jag inte vi landar. Vägen är ju byggd och därmed är anläggningsbeslutet uppfyllt, hur kommunen skall få in pengarna är deras problem.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 340 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 340 inlägg
Ja i slutändan är det väl det som blir den pragmatiska lösningen. Det som dock inte lirar är att det just nu inte tycks vara anläggningssamfällighetens väganläggning utan itsället andra vägar som blockerar marken där samfällighetens väganläggning ska ligga. Om man inte tolkar det så att vägarna som nu ligger där har byggts på entreprenörens uppdrag för den där kronan. Det är ju då anläggningssamfällighetens vägar. Sen kan ju kommunen tjafsa med exploatören om ersättning.K Kvackatore skrev:
Ja, det är ju så man får se det. Blir ju dock svårt för kommun att genomdriva betalning för en väg de saknar beställning för på mark de inte äger. Men som sagt, det drabbar bara exploatör och kommun.Claes Sörmland skrev:Ja i slutändan är det väl det som blir den pragmatiska lösningen. Det som dock inte lirar är att det just nu inte tycks vara anläggningssamfällighetens väganläggning utan itsället andra vägar som blockerar marken där samfällighetens väganläggning ska ligga. Om man inte tolkar det så att vägarna som nu ligger där har byggts på entreprenörens uppdrag för den där kronan. Det är ju då anläggningssamfällighetens vägar. Sen kan ju kommunen tjafsa med exploatören om ersättning.
Liknande trådar
-
Gränserna för vägföreningsansvar: Avgiftsfrågor och utökade åtaganden
Juridik -
Tillvägagångssätt och taktik för att ansöka om dispens från utökat strandskydd
Juridik -
Utöka förrådsplatta för att bygga kallgarage
Attefallshus, friggebod, garage & andra småhus -
Nej för kupa trots ingen utökad byggarea
Utbyggnad och tillbyggnad -
utöka / förlänga fiskbensparkett
Golv