36 210 läst · 415 svar
36k läst
415 svar
Ska vi välja en för STOR solcellsanläggning eller inte?
Intressanta aspekter, för min del har de hamnat så pass fel redan från början, med investeringskostnaden (kanske blir så om man bygger för smått?) att resten inte funkar, men jag ser fortfarande inte de stora riskerna, att man tex ska förlora allt strax efter installation lär ju vara osannolikt?pacman42 skrev:
Precis, redan när 1/10 villor har solceller så har man troligtvis passerat gränsen för vad som transformatorn klarar av.M Martin Lundmark skrev:Hej djac
När mitt hus för drygt 50 år sedan anslöts till elnätet då betalade man för att ansluta huset med en effektriktning. Kablar, transformatorer, spänningsreglering etc. byggdes för ett uttag av effekt från elnätet.
Jag har redan skrivit (och hänvisat) tidigare här i tråden bl.a. om dubbla spänningsfall (dubbel polaritet på spänningsfall) vid dubbel effektriktning (se mitt inlägg #5 i denna tråd).
Man har bl.a. infört begreppet mikroproducent, för att beskriva att det är en skillnad om man i ett hus en gång anslutet för en effektriktning börjar att leverera effekt till elnätet på årsbasis i nivå med effektuttaget från elnätet under ett år.
Man kräver även två mätare (en för vardera effektriktningen) när man börjar leverera in effekt i elnätet.
Om ett hus i ett bostadsområde med 100 villor sätter solceller på sitt tak och börjar mata in effekt är det normalt inget bekymmer men desto fler som matar in (nettoeffekt) ökar risken att det blir nödvändigt (det jag kallar mängdläran) att göra åtgärder som kostar, och som de anslutna elabonnenterna måste betala på något sätt.
I mitt "kvarter" (på transformatorn utanför mig) är det 31 hus. Två av husen solceller på taken. Vågar elbolaget släppa in en tredje producent? Kanske. En fjärde? Troligen inte.
Dessutom har jag och några grannar till har optimerat så att på sommaren i princip inte gör av med någon el alls på dagtid. Detta drivs av elpriserna och inte av elnätets behov.
Här sitter nu elbolaget illa till, på sommaren när elbehovet är som lägst så kommer dessa 31 hus att knappt använda någon el på dagtid, men samtidigt så produceras en massa el. Detta gör att transformatorn riskerar att behöva gå baklänges och mata energi till nätet istället, denna el kommer dock att ha förluster (som man i andra riktningen har kompenserat för i lindningen, en kompensation som i denna riktningen ger ytterligare spänningsförluster). Detta gör att man nu måste ha dyrare transformatorer som dynamiskt kan ändra transformationen utifrån behovet, eller så får man helt enkelt ha olika transformatorer per riktning (det är det första man använder sig av, men det betyder byte av transformator, vilket blir en rejäl kostnad för elbolaget).
Skall då vi som är konsumenter av elen betala för detta transformatorbyte? Det anser jag vara rent idiotiskt, vi drar ingen nytta av att vi har elproducenter i lokalnätet. Det enda rimliga är att producenterna skall stå för kostnaden.
Ok, men detsamma skulle gälla vid andra förändringar i konsumtionsmönstret. Nu är vi ju redan i situationen att fler och fler sätter upp solceller, uppenbarligen till nätägarens glädje eftersom de opåkallat väljer att öka ersättningen för nätnyttan (gäller iaf eon i södra Skåne). Med tanke på deras generella ovilja (och allmänna kundaversion) att lägga ut pengar så verkar det orimligt att de frivilligt ska betala pengar för något som är destruktivt för dem?M Martin Lundmark skrev:Hej djac
När mitt hus för drygt 50 år sedan anslöts till elnätet då betalade man för att ansluta huset med en effektriktning. Kablar, transformatorer, spänningsreglering etc. byggdes för ett uttag av effekt från elnätet.
Jag har redan skrivit (och hänvisat) tidigare här i tråden bl.a. om dubbla spänningsfall (dubbel polaritet på spänningsfall) vid dubbel effektriktning (se mitt inlägg #5 i denna tråd).
Man har bl.a. infört begreppet mikroproducent, för att beskriva att det är en skillnad om man i ett hus en gång anslutet för en effektriktning börjar att leverera effekt till elnätet på årsbasis i nivå med effektuttaget från elnätet under ett år.
Man kräver även två mätare (en för vardera effektriktningen) när man börjar leverera in effekt i elnätet.
Om ett hus i ett bostadsområde med 100 villor sätter solceller på sitt tak och börjar mata in effekt är det normalt inget bekymmer men desto fler som matar in (nettoeffekt) ökar risken att det blir nödvändigt (det jag kallar mängdläran) att göra åtgärder som kostar, och som de anslutna elabonnenterna måste betala på något sätt.
Jag tycker du svamlar !!M Martin Lundmark skrev:
Elnätsägaren sätter lindningsomkopplaren i transformatorerna så att de ligger på max 253V vid obelastat nät och minst 207V vid den längst bort belägna konsumenten vid max last på transformatorn.
Men normalt sett behöver de inte alls maximera spannet så där enormt, utan det brukar mera vara i häraden 220-240V
Vid all normal drift så går det en del ström ut, och varje mikroproducent kommer bara minska spänningsfallet lite, för att det inte längre går lika mycket ström från transformatorn, för den producerade strömmen går till någon annan fastighet. I övrigt "märker" inte transformatorn något.
Läs gärna denna rapporten (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:727756/FULLTEXT01.pdf) om påverkan på näten av solcellsanslutningar, den innehåller också denna rekommendation:
Nu var inte frågan skriven till dig och det var väl inte direkt ett svar på vad risken är heller. Solceller från 2021 och framåt med en 10-15 årig horisont är tveklöst relativt riskfritt.M Martin Lundmark skrev:Hej fsn
Det jag en gång lärde mig om elnätet, som är ett naturligt monopol, är att det skall finnas en rättvisa mellan de aktörer som använder (drar nytta av) elnätet.
[länk]
Det är Energimarknadsinspektionen (Ei) som övervakar att parterna följer regelverket.
Vad jag vet, så betalar man normalt avgifter för att leverera in effekt och energi i elnätet (på samma sätt som vi alla betalar avgifter för att ta ut effekt och energi från elnätet).
Den som t.ex. ansluter ett vindkraftverk till elnätet betalar en fast och rörlig avgift precis som den som ansluter ett hus..
Men det verkar som man för solceller vid t.ex. villor har gjort någon form av undantag (annorlunda hantering) som jag inte har sett förarbetet (och motiveringen) till. Inte heller om det finns några tidsramar som skall följas.
Ni som vet mer får gärna berätta och hänvisa till källor.
Jag förstår att man vill med regler och stöd underlätta för att introducera ny teknik det gör vi (gjorde vi) t.ex. gällande elbilar och elbilsladdning.
Rimligen så borde undantaget (den annorlunda hanteringen), för solceller på hus, på sikt förändras så att samma villkor även finns där.
Varför man som microproducent för att leverera in ett par enstaka kWh på nätet inte är föremål för avgifter som stora producenter har kan inte vara nåt större problem för dig att fundera ut på egen hand.
Det är inte en rapport, det är ett 15p examensarbete skriven av ett snart vuxet barn med tveksam slutledningsförmåga. Den tar fö ytterst begränsad hänsyn till samhällsbyggande- och ekonomiska effekter.pacman42 skrev:
Hej Mikael_LMikael_L skrev:Jag tycker du svamlar !!
Elnätsägaren sätter lindningsomkopplaren i transformatorerna så att de ligger på max 253V vid obelastat nät och minst 207V vid den längst bort belägna konsumenten vid max last på transformatorn.
Men normalt sett behöver de inte alls maximera spannet så där enormt, utan det brukar mera vara i häraden 220-240V
Vid all normal drift så går det en del ström ut, och varje mikroproducent kommer bara minska spänningsfallet lite, för att det inte längre går lika mycket ström från transformatorn, för den producerade strömmen går till någon annan fastighet. I övrigt "märker" inte transformatorn något.
Du får nog förklara igen hur du tänkte sköta en ökad intensitet av omkoppling av transformatorernas spänningsnivå så att de klarar en dubbel effektriktning med spänningsfall med olika polaritet beroende på effektriktning. Dessutom att effekten (och det omvända spänningsfallet) kan vid inmatning vara upp till 4 ggr högre än det elnäten byggdes för.
Automatisk spänningsreglering i distributionsnäten sker inte i den transformator som sitter närmast kunden (huset) utan en transformatornivå upp. Där regleras spänningen för ett antal (säg 5–15 st.) av den typ av transformatorer som sitter närmast kunden (huset)
I den transformator som sitter närmast kunden (säg 3–150 kunder/transformator) har man möjlighet till att ändra omsättningen genom att i spänningslöst tillstånd lossa bultar och flytta om kabelförband.
Eftersom omkoppling på de transformatorer som sitter närmast kunder måste göras i spänningslöst tillstånd (och med många kunder bortkopplade, det kan vara flera hundra kunder) så undviker man att göra det ofta.
Redigerat:
Instämmer också här. Lokala nätägaren här i nordöstra skåne har också höjt nötnyttaersättningen med drygt 50% nu 1e januari. Jag ser inte riktigt varför de gör det frivilligt. Hur man än vänder o vrider på allt så måste nätägaren också tjäna pengar för att existera, mindre intäkt när överföringsintäkt minskar samtidigt som utgift ökar för nötnyttaersättningen.D djac skrev:Ok, men detsamma skulle gälla vid andra förändringar i konsumtionsmönstret. Nu är vi ju redan i situationen att fler och fler sätter upp solceller, uppenbarligen till nätägarens glädje eftersom de opåkallat väljer att öka ersättningen för nätnyttan (gäller iaf eon i södra Skåne). Med tanke på deras generella ovilja (och allmänna kundaversion) att lägga ut pengar så verkar det orimligt att de frivilligt ska betala pengar för något som är destruktivt för dem?
Så länge de inte får ett problem så är det bra, så snart de får ett problem så är det ett stort problem.M mortimer skrev:Instämmer också här. Lokala nätägaren här i nordöstra skåne har också höjt nötnyttaersättningen med drygt 50% nu 1e januari. Jag ser inte riktigt varför de gör det frivilligt. Hur man än vänder o vrider på allt så måste nätägaren också tjäna pengar för att existera, mindre intäkt när överföringsintäkt minskar samtidigt som utgift ökar för nötnyttaersättningen.
Jag vet att vissa nätägare blockerar fler solelsleversntörer...
Så stor som möjlig är bäst, för att få ned ekonomiska påverkan av de fasta installationskostnader så mycket som möjligt.N Numbe skrev:Sorry om denna fråga redan är utredd i forumet, men jag har inte hittat någon sådan tråd.
Frågan:
Är det (framtids)vettigt att i dag installera en anläggning som årligen kan producera ca 10 000 kWh, även om fastighetens konsumtion under överskådlig tid inte kommer att överstiga ca 7 000 kWh?
Jag känner till reglerna de nuvarande om egen förbrukning som gräns för den extra 60-öringen, liksom att det kan finnas begränsningar i vad nätägaren medger att en mikroproducent bidrar med. Vad jag är ute efter här är därför snarare strategiska inspel och klokskap i frågan. Jag funderar exempelvis så här:
- Kommer mikroproducenter av solgenererad el att bli en helhetsmässigt sett viktig spelare på elmarknaden de kommande åren - och kommer därmed subventionsregler mm att utvecklas positivt, sedda ur mikroproducentens perspektiv?
- Kommer spotpriset på el - även under de varma månader som mikroproducenterna faktiskt bidrar med något - under kommande år att bli så höga att den uteblivna "60-öringen" vid överproduktion i praktiken förlorar sin betydelse?
- Om vi skulle sälja vår fastighet inom, säg, 5-10 år, kommer då en "för stor" anläggning att höja värdet på fastigheten mer än en "rätt" dimensionerad skulle göra? (Nästa ägare kan ju exempelvis ha två elbilar att föda...)
Jag tänker att den här frågan kan vara intressant för ganska många solcellsmänniskor i forumet att reflektera kring. Så, har du några upplysande kunskaper eller spådomar att tillföra - gör gärna det för mångas skull! ;-)